Broris och hans fästmö tittade in och hjälp vad det hände saker! Att få barnvakt och slippa oroa sig för att vår lilla minimänniska ska skada sig var verkligen helt underbart! För att inte tala om att få träffa broris och hans fästmö ❤️

 

Samma dag som broris anlände så kom bonden och slog av ängen. Helt underbart att äntligen ha det gjort! 

Till vänster i bild syns även den sista snutten med staket som fått stryka på foten. Maken började och jag avslutade brottningsmatchen. Le grande finalen blev att hiva av allt på återvinningscentralen. För är det någonstans min bror fått vara, så är det på Atle återvinningscentral...

 

 

För betongen i drängstugan som vi knackade lös i juni (eller var det juli?) har skyfflats ur och likaså all skrot som låg nedgrävd under betongen. Tror vi hittade 6 par skor, ett cykelhjul, massor av tomglas samt glödlampor. För att inte tala om all krossad tegelsten!

 

 

 

Tre lass blev bara det och då har vi ändå kört iväg betong tidigare. Nu återstår en hel del grävning, men det tycks bara vara sten och jord, så det får stanna på gården.

När vi ändå körde så passade jag även på att ta betongen som vi knackade ner när vi friställde muren inne i huset i början av året. Betong och puts som vi då bara dumpat uppe på stenmuren. Allt det togs bort och bara det var nog ett ton... Tur att maken har BE-körkort! Och en själv har ju inte direkt behövt gymma om kvällarna💪.

 

Maken har lerklinat hålet i golvet, så i denna stund står en byggfläkt och brummar. Vi passade även på att lerklina det första varvet i jordkällaren. På grund av torktiden görs inte nästa lager förrän nästa år, för nu måste vi få ner skörden i jordkällaren.

 

Vi har inte bara skyfflat ut saker, utan vi har även skyfflat in. Jordkällarens betonggolv hade vi fått bort innan broris kom (ojämnheterna på bilden är berg och det fick vara kvar) och i början av veckan så skyfflade vi in grus. Broris kom på en smart grej med plastbackar och ränna som underlättade jobbet med att fylla jordkällarens golv med grus avsevärt. Igår fick även förmaket sig ett lager grus i samband med att vi lade ner dränering. Nu återstår bara att gräva dräneringen runt jordkällaren och lägga ner en strömkabel men det ska grävis få fixa när han lägger på jord ovanpå jordkällaren.

 

Fallfrukten har duggat tätt från ovan. Nästa vår måste jag verkligen gallra bland karten! Nu är det som det är och en dag gick råsaftscentrifugen varm när regnet stod som spön i backen och allt bara var rått och fuktigt. Äppelmust buteljerades på löpande band inomhus i värmen. Tyvärr är det inte allt, utan det är många hundra kilo som hänger kvar ute i träden. Och då har vi ändå bara fyra äppelträd. Så igår gjorde jag ett till ryck och kokade en andra omgång med äppelmos, så nu är samtliga av Västerbottens landskapsäpple, Transparent blanche, nerplockade.

 

Men vi har inte enbart slitit här hemma, en dag gjorde vi Kumla- besökte mitt jobb, åt gott på Goda rum, besökte bibblan (hej läslus!) och rullade förbi fängelset. Sedan har vi även upptäckt gården, en kväll tog vi en tur upp till skogen. Skogen vi äger är inte hisnande stor, utan endast 1 hektar. 

 

 

Men det är vår hektar med gran- och tallskog, där vi även hittade gula kantareller ❤️ Praktiskt nog bar broris keps som snabbt omvandlades till svampkorg.

I onsdags åkte våra gäster vidare på nya äventyr och vi fortsatte påta på här på gården. Det blev en dörr till svalen samt hyllkonstruktion till jordkällaren. Målning av dörren har påbörjats. Beslagen till dörren är slipade och målade med två strykningar linoljefärg. 

 

 

Nu ska jag snorig och dan hoppa ut och fortsätta måla med en tuss i vardera näsborre. Skulle egentligen undervisat idag, men förskoleförkylning satte stopp. Tack och lov uppvisar varken maken eller dottern symptom, så Vilja har kunnat vara på förskolan och ha sin inskolning en liten stund varje dag. Själv är jag föräldraledig till på måndag 🙏

 

 

Rutschkanan har fått sig en första strykning. Har även börjat måla gungställningen, en del har slipats och målats. En annan del är slipad och inväntar målning och överliggaren är inte ens påbörjad. Pumphusdörren ska strykas med ett lager gul linoljefärg. För så blev det bestämt, alla "riktiga" dörrar ska bli gula (boningshus, drängstuga och pumphus), resten får bli gröna (stall, jordkällare, vedbod) eftersom gult är lite för smutsgrannt. Garaget och ladugården är än så länge två jokrar. Någon som inte är en joker, men en liten stjälpreda är lilla Vilja. Favoriten just nu är att plocka blommor utan stjälk! När Dahlian 'Bronze' äntligen behagade att blomma så dröjde det inte länge förrän små barnahänder hade åtskilt stjälk och blomma åt.

 

 

 

 

Från att jag vaknade till nu, snart tre timmar senare, har regnet öst ner. Kumla firar 80 år idag, så jag hoppas regnet slutar stå som spön i backen. Naturen behöver å andra sidan regnet, det är mycket välbehövligt men det hade kunnat vänta någon dag. Men ingen behöver ett slagregn, det orsakar bara jordflytning och massor av blomputs. Försöker att inte tänka jobb, men oj så svårt det är för nu ser jag bara veckans markmodulering bokstavligt talat rinna bort. För att inte tala om att grävis ännu inte varit här på gården! Den som väntar på något, väntar på en grävmaskinist... Tänk att det gått 13 månader sedan vi startade upp det projektet och vi är ännu inte i mål? Men någon gång händer det, säkert på måndag så att hela tomten blir en enda lervälling. Jag får fly till förskolan med Vilja så att jag slipper se gräsmattan förstöras. Grävis har nämligen fått en hel lista med punkter, det är både avlopp men även igenfyllnad runt pumphuset och påläggning av jordmassor på jordkällaren samt diverse andra småprojekt så som att utvidga potatislandet ytterligare och flytta växter.

På tal om att flytta växter så har vi den senaste tiden arbetat som galningar med att gräva upp och jordslå samtliga växter i woodlandet. Pioner, nejlikrot, höstaster, hundratals gullvivor, såpnejlika, hallon, vinbärsbuskar, strutbräken och aklejor har fått åka skottkärra. Allt skulle räddas innan jag gick fram med röjsågen för att ta bort alla rotskott från syrenerna. Super Maud blev inringd när covid slog till och så gott som hela makens familj blev däckade. Jag behövde barnvakt för att kunna jobba och dagen vi fick uträttades ett mindre stordåd.

Jag har vaknat 05 och stupat i säng runt midnatt, först jobb och sedan förberedelser inför grävning. Gissa om luften lite gick ur oss i tisdags när grävis meddelade att han behövde vabba och därmed inte skulle dyka upp denna vecka? 

Men så har denna vecka också gått i ett lite behagligare tempo (i alla fall hemmavid). Vi unnade oss både räkfrossa med LRF Ungdom och tacokväll på Goda rum. Räkfrossan var ombord på en båt som kryssade sig ut i Hjälmaren. En gitarrist spelade kvällen igenom och det blev till och med allsång och vin för min del, trots att det var en vardagskväll.

Högt och lågt i vanlig ordning, här kom visst alla morgonfunderationer på en och samma gång! Hoppas kunna få till några inlägg den närmsta tiden, det är ju så kul att hänga här inne! 

-Mest av allt önskar jag att alla i min familj får vara friska, lyckliga och må bra.

- Att Viljas inskolning på förskolan som kommer vara här under sensommaren ska gå bra. 

- Att pumphuset blir klart under sommaren, både exteriört men även interiört och att allt snart är monterat och klart så att det går att driftsätta.

-Att grävis kommer och att de gigantiska avloppstankarna går att installera. Nu har vi miljötillståndet, tankarna är hemma (lossningen gick som en dans tack vare att en avlägsen granne ryckte ut mot betalning i fikabröd- lycka är att kunna sluta sådana avtal). Kvar är att få ner tankarna i marken vilket jag hoppas kommer ske denna sommar tillsammans med markmodulering. Håll en tumme att vi mätt rätt och att provborrningarna inte endast var lyckokast! 

-Att vi ska lyckas restaurera jordkällaren. Går ihop med punkten ovan, eftersom planen bland annat är att lägga på massor. Men även se över dörren och golvet.

-Att skörden inte slår fel, utan att vi får gott om potatis, lök, pumpa, squash, tomater och chili. I år har vi ett litet men naggande gott startfält- 150 kvadrat fick räcka att handgräva med spade detta år och växthuset som är snett och vint funkar skapligt som växthus.

- Att samtliga plantor från Spezialplants ska rymmas i bilen och att vi får låna den bil som det lutar emot.

- Att restaureringen av Blomsterlottas ska gå bra. Kommer jobba större delen av min semester (som är 2 1/2 vecka) med att genomföra ett stort projekt tillsammans med några andra driftiga personer. Undertecknad är projektledare.

- Denna punkt innefattar två önskningar- att vi får barnvakt så att jag och maken kan jobba på tillsammans. Drömmen vore att kunna röja sly upp mot vägen samt klyva bort den sist veden så att vi kan göra fint runt vedboden samt måla den och snygga till infarten. Jag önskar att få jobba och få känna tillfredsställelsen när ett projekt är klart, inte som 99,9 % av tiden bli avbruten. Egentid när man har barn kan faktiskt vara att få jobba en timme eller två helt ostört ❤️

Glad första advent! Tänk att december står för dörren och att första advent är här! Idag har jag bakat lussebullar, bränt fingertopparna samt ett antal lussebullar. Resterande blev halvgräddade i ugnen som såg sina bästa dagar på 80-talet. Ett fåtal bullar blev faktiskt riktigt hyfsade, så de fick våra grannar. Grannen kom nämligen förbi med traktorn och hjälpte oss att köra grus igår, helt på eget bevåg. Så idag ville jag tacka med nybakta bullar och kunde samtidigt passa på att få ansikten på några fler av våra grannar.

 

De har i alla fall fått ett ansikte på oss. Vi är de enda i byn som puttar sin bil genom byn…Det är självklart en mycket lång historia. Men en mycket nerbantad version är att ärendena blev fler än planerat och i dessa dagar när vi endast laddar på den lägsta effekten (laddboxen med installatör kommer till veckan) så är batterikapaciteten ganska låg. Färddatorn sa att kilometerna skulle räcka och det hade de också gjort om inte bilskrället kände för att stanna när det var fyra kilometer kvar på mätaren. Det var kanske 150 meter till närmsta hus med installerad laddbox, dock har detta hus bakom oss och framför oss hade vi 3 kilometer skog. Gissa vad maken valde? Men så fick han också springa bakom bilen och putta medan jag styrde. Jag puttade också på lite, men mest av allt så var det maken som tränade den kvällen. För kännedom så är en elbil svintung, så även fast bilen i sig själv är liten, så är batteriet stort och tungt. Nackdelen med att ha elbil är helt klart att 1) den är tung att putta 2) ingen kan komma med en reservdunk bensin och rädda en. Men hem kom vi, det tog bara sin lilla stund.

 

Några som åkt hemifrån är däremot våra höns. De har fått flytta till makens moster några stenkast härifrån. Vi insåg nämligen att vi behövde prioritera vatten och avlopp, inte renovering av ladugård och hönshus. För som djurägare har man ett ansvar och det är att sätta djurens främsta först, eftersom de själva inte kan göra det. Nu går hönsen i alla fall ute och pickar, de får sandbada och klorna kommer troligtvis aldrig att behöva klippas igen.

 

Nog med utsvävningar! Nils och Carl har i helgen grejat med gjutformen och så snart minusgraderna har gett med sig är det dags att gjuta. Det blir aldrig som man har tänkt sig, så för att göra en mycket lång historia kort så hade vi större problem med vattnet än vad vi visste om. Att det sedan var allmänt känt att vattenkvaliteten i Folkatorp är usel visste inte vi. Nåväl, igår informerade min kollega mig om det- något som vattenproverna även visade. Så istället för att gräva avlopp så fick vi börja med att greja med vattnet. En avsaltningsapparat har installerats under diskbänken (gårdens hitintills flashigaste apparat) och för att komma tillrätta med radonet så ska en avluftare installeras. Eftersom den befintliga hydroforen är den minsta som någonsin har tillverkats, så behöver den självklart också bytas. Och eftersom vårt lilla hus är precis så litet som just ordet litet antyder, så bestämde vi oss raskt för att vi inte ville få in de grejerna i huset.

 

Och för att skoja till det så gör vi det så invecklat som möjligt. Vi gräver ner pumphuset i slänten, likt en jordkällare, för att dels slippa skymd utsikt dels få en lägre uppvärmningskostnad. Eftersom maken blev nedröstad i hur hålet på två gånger tre meter skulle grävas, så hyrde vi en liten grävskopa förra helgen. Dock var den lite väl liten, så en granne fick komma med stora skopan och rädda upp situationen. I samband med att den grävningen genomfördes så föreslog svärfar att vi skulle sätta in vattenturbiner, så mycket vatten hade hunnit ansamlas i gropen vi grävt. För självklart valde vi att lägga pumphuset precis på den plats där hela gårdens dränering har sitt utlopp under mark. Men nu ska alla dräneringsrör vara åtgärdade och en gjutform är snart på plats där nere i hålet. Vi tackar vår lyckliga stjärna att Carl är en extremt skicklig gjutare. Samt att vi inte fångar någon fler i vår fångstfälla (det gick tack och lov hyfsat bra för den person som hade oturen att falla ner).

 

Vad har mer hänt och skett här uppe på berget? Sotaren har varit här och hör och häpna inte lagt eldningsförbud på samtliga tre eldstäder. Inte ens en fick eldningsförbud. Det finns dock en hel del att förbättra, så som vår halvmurkna takstege. Trästegar är visst inte godkända, särskilt inte när de är murkna. För att fira att provtryckningen i alla fall gått bra bestämde vi oss för att laga kökskaminen. Tirolia-spisar tillverkas inte längre och reservdelar hade vi hört skulle vara svårt att få tag på, men det bekymrade inte oss eftersom vi hade stenar på lager. Efter att ha askat ur köksspisen stod det dock klart att reservstenarna var färre än de trasiga stenarna. Samt att man eldat fulved, ved med spik, flitigt. Nya stenar som ska efterlikna de gamla är beställda och under tiden har vi köksspisen som avställningsyta och eldar flitigt i våra två andra kaminer nu när temperaturen ute sjunkit under nollan. Bredvid köksspisen har vi numer förresten även ett dörrhål, men det är definitivt en annan historia för nu vaknar Vilja! Hej från berget med flyttkartonger!

Har lovat mina nära och köra att kicka igång denna blogg igen nu när familjen blivit med gård! Sedan vi lämnade Västerbotten, en vecka in i november, så har vi packat och åter packat. Snart är hela lägenheten nerpackad i kartonger, mycket har också flyttats över till gården tillsammans med MÅNGA krukor. Det märks att det är en trädgårdsmästare som flyttar...På tisdag hoppas vi köra det allra sista flyttlasset från Lindesberg. Sedan blir det städning av lägenhet, tur att jag är ledig från jibbet några dagar!

En hel del städning och röjning har det också blivit. Vi fick nycklarna i måndags, den 25 oktober, och direkt efter vi gjort klart allt på banken så rullade vi ner till Kumla och började greja i garaget. Giver er alla några förebilder från garaget på gården...

Efter fyra timmar var det dags för begravning, då var allt utrensat, väggar sopade och golvet hade börjat få sig en omgång. Belåtna med dagens dagsverke åkte vi hem till svärföräldrarna och gav oss själva en sanering innan vi svidade om till svart och kopplade upp oss på länk mot Göteborg. Det blev ett fint avslut med stämningsfull musik <3 

 Vårt älskade kök, kanske lägenhetens mest fotograferade vy?

 

Idag fyller jag 33, vilket känns som en smått overklig siffra. Kommer ihåg när man var liten och tyckte att de som gick på högstadiet var gamla!

Den bästa present man kan tänka sig har jag fått. En frisk liten flicka som ligger vid mitt bröst. Är så innerligt tacksam ❤ 

På sängbordet står en brokig trädgårdsbukett. Jag har just druckit upp morgonkaffet. Det där med natt och dag tränar vi fortfarande på. När vi väl vaknade i förmiddags hade jag en del grejer på min vill-göra-lista som jag passade på att få undan medan Vilja ännu sov efter barnvagnspromenaden. Tror att jag minsann ska ta och fylla på min urdruckna kaffekopp. Det får bli en påtår.

 

 

 

 

 

 

Nytt år, ny önskelista? Nja, det är mycket som är sig likt,  men ändå inte... 

 

Ljusstaken Seasons av Georg Jensen och ett par Liljan-ljusstakar från Skultuna hade jag den stora lyckan att veckla fram ur julklappspapperet ifjol 💗 Likaså ett sopset från Iris hantverk och en praktisk krukmakare som allt kommer att få bekänna färg nästa år när det ska odlas. Jag har lyckats köpa till alla utom en, den sista i serien, av Merri Viks Lotta-böcker. Och jag gav mig själv en triss i spillkumar (en spillkum, flera spillkumar?) när jag gick på föräldraledighet. Men såklart att där alltid finns små ting en går och drömmer om...

 

 

Mina drömmars vas, Kronärtskocka från Paradisverkstaden. Triss i trä- En mjölkvarn från Fidibus för att ta surdegsbakningen till en ny nivå, ett rejält trätråg och en örttork. En trave med böcker skulle inte heller sitta fel; Den hemliga trädgården av Frances Hodgson Burnett eller Liselott, Lottas dotter av Merri Vik. Har även de tre trägårdsböckerna; Bevara och sköta en gammal trädgård av Christina Ilminge samt Kryddväxter & Lökar och knölar av Björn och Marie Hansson står på min önskelista. En ovanlig cykelhjälm och en kimono/morgonrock i linne, helst denna blå av Emma von brömssen för Lindex alterntivt en lindblomsgrön från H&M, båda är tyvärr slutsålda sedan länge.

 

 

Jag vill alltid att maj ska vara minst dubbelt så lång. Maj, den sista vårmånaden, den första av sommarmånaderna i söder. Början på allt. Syrenen har slagit ut och doftar underbart. Den har doftsällskap av liljekonvaljerna. Två dofter som sprider hopp, hopp om sommaren som ligger som ett oskrivet blad framför oss. Det är nu det händer.

 

Hittade ingen bra bild på vare sig syren eller liljekonvalj på telefonen, så ni får hålla till godo med en passionsfruktsblomma.

 

Min farmor brukar alltid citera en fin liten dikt så här ibörjan på sommaren. Den är så fin att jag tänkte dela dikten med er. Lärodikt 1 juni:

 

 

- Kajenn (Caj Lundgren), 1981

 

 

 

 

Kikar in för att önska glad pingst. Det var länge sedan sist, på tok för länge! Men sedan har livet också bjudit på stora, för att inte säga livsomvälvande omställningar. Maken har opererats och efter nästan tre veckor borta fått komma hem. Den dagliga rehabträningen ger sannerligen resultat, vilket är otroligt skönt! Nu känns det som att det tunga börjar vända. Och nu känns det mest lyxigt att vi alla får vara samlade under Viljas första månader i livet. För familjen har ju utökats med en mycket bestämd liten dam. En helt underbar liten minimänniska ❤

 

Ute på balkongen blommar pelargonerna sedan flera månader tillbaks och ute fullkomligt exploderar naturen just nu. Våren och försommaren kom samtidigt, pärlhyacinterna samsas med tulpaner och de kopparfärgade pionerna börjar bli ordentligt resliga i rabatterna. Skomakaren tycks få en mycket kort semester i år, häggen blommar för fullt och syrenerna har redan börjat knoppa. Vitsipporna som uti backarna stod har blommat över och likaså plommonträdet. Allt har sin tid, men ibland är den tiden så förbaskat kort, tycker ni inte?

 

 

Jag väntade visst miljoner år på denna enda minut ❤

 

Dikt av Erik Lindorm

 

 

❤❤❤ Den 24 mars kom hon med besked, vår lilla Vilja ❤❤ Nästan exakt tolv timmar från första värken tog det tills att hon var ute. Och nu är hon här, älskade lilla knyte ❤ ❤

 

Drygt en vecka kvar till vårdagjämningen. Fyra dagar till Pyrets beräknade födsel. Det firade Kung Bore genom att igår komma besök. Det snöade hela gårdagen och våren som gäckat oss att den varit på väg, fick gott träda tillbaks för vintern. Vintergäcken som precis tittat upp i rabatterna, knäade under snön.

 

I lördags trodde jag som sagt att Pyret skulle titta ut och reagerade med att städa. Har fått städdille och drabbats av en oerhörd lust att checka av saker. Har långa listor varje dag som jag gnetar mig igenom, mycket småfix som är oerhört skönt att bli av med. Samtliga lådor i hela lägenheten har jag tömt upp och ner; kastat, sorterat och organiserat. Gamla pärmar och papper har gåtts igenom (det har blivit många vändor till returstationen).

 

Städskåpet är städat (liksom alla andra skåp, lådor och utrymmen), diskmaskinen och ugnen är skurade in- och utvändigt och likaså INSIDORNA av stommarna i alla köksskåp. Samtliga skor är så välputsade att man nästan kan spegla sig i dem och hallmattan är så ren att man kan ha picknick där. Listan över möjliga platser att städa/röja på och diverse projekt som KAN utföras krymper drastiskt dag för dag.

 

Men ännu finns där lite kvar att göra, ska greja med några syprojekt idag. Ska till exempel försöka mig på att laga mina strumpbyxor, sy ett draperi och svänga ihop ett gäng bivaxdukar. Sedan är det bara alla växterna som står kvar i källaren (fönsterputsaren flyttade fram sitt besök på grund av kallgrader, så jag lät alla växter stå kvar där de stod) och hemmet är tipptopp.

 

En fotobok från bröllopsresan till England hade varit skoj att hinna med, för att klippa ner perennerna och beskära äppelträden får gott vänta nu när vintern valde att åter komma på besök. Dessutom har maken förbjudit mig att klättra upp på någon stege. Men det är väl också fint att ha kvar något att göra...Pyret skulle därmed gott kunna få titta ut nu, särskilt eftersom den lilla krabaten envisas med att hålla mig vaken om nätterna. Dessutom saknar jag Chili något oerhört! Grabben har fått flytta till hundvakten och honom får jag inte hem förrän Pyret tittat ut, det har maken bestämt.

 

Lägenheten har i varje fall aldrig varit så här välskurad, detta är banne mig storstädning 3.0. Frysen är fylld till bredden och BB-väskan packad. Kom Pyre, kom. Vi längtar efter dig! <3

 

Det vanligaste rådet man får så här i slutskedet av graviditeten är att passa på att vila och ta det lugnt. Jag gör motsatsen, nu när jag äntligen gått på föräldraledighet och så gott som helt blivit kvitt min förkylning och äntligen fått lite ork, så försöker jag hinna så mycket som möjligt. Vaknar av gryningsljuset, myser de första timmarna och sedan är det full fart.

 

 

 

Förra helgen blev det mesta jag önskat klart, så som skylten till expeditionen och överdraget till skötbädden. Jag och maken hann till och med rensa samtliga avlopp! Det är viktigt att glädjas åt de små sakerna i livet! 

 

 

Fönsterputsningen ska vi leja bort, en man kommer och ordnar det på onsdag, vilket känns som höjden av lyx. Några fler matlådor och någon kaka hade varit fint att hinna svänga ihop samt få överdraget till skötbädden klart. Jag när även en dröm om att hinna städa i lådor och skåp samt rensa alla avlopp (inte så kul kanske, men skönt när det funkar), fixa klart skylten på expeditionen och klippa ner alla perenner som ser bedrövliga ut efter vintern, sedan är jag redo för Pyrets ankomst <3