Nostalgi 2.0
Jag är i full fart med att blanda en Amaretto sour
Highball-, rock- samt martiniglas (i bakgrunden syns gincups)
Rozze
Våra verktyg som t.ex. mortel, barsked samt silar
Snart tre månader sedan man kom hem!!! Helt otroligt vad tiden rinner iväg! Dock så har jag ju hunnit med att tågluffa i en månad och jobba. Och nu är det som sagt hudvårdskonsult som är planen, det plus allt annat som jag redan håller på med och tumhållning inför hösten. Men om det inte går vägen så finns det ju alltid både plan B och C. Planer är bra att ha!

Blommande körsbärsträd
Och om några timmar så bär det av hemmåt.
Vill inte lämna blommande körsbärsträd och sol!
Men uppdatering om läget och de senaste dagarna kommer senare. Är för trött nu och ska byta partydresssen mot pyjamas. För sista kvällen var ju helt klart tvungen att spenderas ute och vart passar tre bartenders bättre in, än just i en bar? Gjorde en favorit i repris och besökte Boadas cocktailbar.
The Day
Har inte kunnat sova något i natt. Har varit för nervös.
Har snott mig om ungefär tusen gånger i sängen.
Bitit på naglarna och försökt att sova.
Utan resultat.
För idag gäller det!
Och någon är VÄLDIGT nervös!
Dagen före den stora dagen
Håll tummar och tår för mig är ni snälla! Själv ska jag fokusera på att andas och göra mitt bästa! Och imorgon är jag förhoppningsvis en bartender, annars så kommer jag att gråta blod! Eller jag kommer i alla fall att gråta om herr nervositet fäller mig, för det är på det det kommer att hänga. För jag kan drinkarna, nu hoppas jag bara på att en blackout inte kommer! Som sagt håll tummarna är ni snälla!

Wild young and free
Men söndagar är i stort sett dagen man bara längtar til måndagen, eftersom det då är skola och man får traska till Roxy. "Våran" bar.
Bakom Roxys bardisk har jag spenderat de flesta av mina dagar här i Spanien.
Kommer att sakna detta- Staden, människorna och lägenheten. Kanske inte den hoppande tvättmaskinen. Inte heller ambulanssirenerna (vet inte om jag har nämnt det, men tvärs över gatan ligger Barcelonas universitets sjukhus!) som ljuder titt som tätt. Min antika dörr som tar allt ifrån fem sekunder till fem minuter att låsa står inte heller på listan över saker jag kommer att sakna. Har även insett att en antik diskho i marmor må vara himla charmigt, men det är knappast funktionell. Det insåg jag när det blev stopp i avloppet och såg att alla rör är inbyggda i väggen! Nu ska de visst kasta ut allt och bygga ett nytt...utan marmor.
Men mina fem meter i takhöjd, min lilla balkong med blommande pelargoner och kvällssol samt gasspisen kommer jag att sakna. Lika så att bo vägg i vägg med ett bageri. Att köpa bläckfisk på affären och grönsaker på andra sidan gatan. Att inget är långt borta, utan allt finns inom räckhåll. Inte 35 mil bort...
Det är bara jag som lämnar Spanien, de andra av mina klasskamrater är här för att stanna. Tanken kanske inte var så när de kom hit, men under utbildningens gång så har det blivit det. Rozze fixade lägenhet idag och Dan kommer att åka hem för att hämta Evelina och lilla Adrian. Lite avis måste jag ju erkänna att jag är, men jag antar att det är bra att folk man känner stannar, för då har man ju alltid en anledning till att komma tillbaka och besöka dem!
Mina 150 färgkoordinerade lappar
Men nu ska jag inte prata om framtiden, borde tänka här och nu och fortsätta plugga. Återgå till mina färgglada lappar, för The exam är i övermorgon och vi övar nu för fullt. Skoldagarmna är nu mer 10-16 och vi får göra 18 slumpvis utvalda cocktails (av 150 möjliga) på tid. Pre exam gick ju ganska bra med 94 % men då var det bara 9 drinkar på tid som gjordes. Idag körde vi 18 cocktails uppdelade på sex rundor. Mycket att hålla reda på vill säga och för mig är det svåraste att komma ihåg drinkarna som beställs, för att fråga ger ett minuspoäng! Just nu är det där jag samlar minuspoäng, eftersom jag tycks ha ett korttidsminne som jag vet inte vad!
One amaretto sour is coming up!
Bild tagen av fotografen som fotade oss förra veckan!
90 % började jag dagen på, jobbade mig upp till 96% på andra rundan. Behöll exakt samma poängsats till tredje och ökade så ännu lite mer på fjärde och sista. Gick i mål på 98 % med tiden 17.05. De två minuspoängen drog jag på mig i och med att jag glömde vilka två cocktails jag skulle blanda! Det är alltså mitt problem just nu, att korttidsminnet är som teflon! Där har vi det ja! Mitt korttidsminne är teflonförsett!!!
Angående rubriken- Helst klart bästa cocktailmusiken är Wild young and free med Wiz Khalifa & Snoop Dogg. Brukar alltid förknippa olika händelser med olika låtar. Denna är Barcelona 2011 så det bara smäller om det! Just för att musiken är så chill och perfekt att blanda drinkar till...Adiós!

Pre exam
En av mina fyra kreationer- Miss Strawberry
Belöningen sedan var att få blanda cocktails efter helt egna recept. Och jag som gått och klurat på olika smakkombinationer skred genast till verket och det blev inte mindre än fyra cocktails! Miss Strawberry blev så god som jag hade hoppats och detta firades efter skoldagen med lite shopping på Ramblan. Ett par blå klackar och en grön scarf fick följa med hem. Nu ska klackarna snart användas, för det är utgång i sikte. Uppvärmning på kända Gimlet och sedan vidare till City Hall. Känns som om kvällen kommer bli bra! Nu ska jag dock börja fixa mig så David och Dan slipper vänta...Adiós!

Mickey Mouse club
Sedan så har jag anslutit mig till de andra idag och krossat mitt första glas (highballglas) när jag skulle kasta i iskuberna. Det enda jag förlorade var tid, eftersom jag var tvungen att förflytta mig till papperskorgen med glasskärvorna.
Det det som jag däremot har fått är ett gäng färgglada pelargoner på balkongen samt alla att skratta. Under en av våra raster idag skulle nämligen Nicklas och Dan ut och röka. Jag var kvar nere i baren och hör hur Dan ropar till mig: "Ta med dig tobaken (paus) och lite papper". Så jag sliter åt mig Nickes tobak och eftersom Dan igår klagade på att han höll på att bli förkyld, så tog jag även lite hushållspapper...
Minen som Nicklas gav mig när jag kom upp med tobakspåsen i ena handen och hushållspapper i den andra är obeskrivlig. Sedan börjar vi alla att skratta och jag inser att Nicke förstås menade papper till att rulla cigaretterna med (han röker bara handrullade). Så det var helt klart dagens skrattattack!
Handrullade cigaretter med hushållspapper, någon?
Oh, how reckless of me
James Bond: "Yes, but my martini is still dry"
Ur filmen Never say never again


100 och fler ska det bli
Frozen strawberry daiquiri
Vi tog även klassfoto idag samt blev fotade en och en bakom baren. Det intressanta var att Nicklas filmade allt ihop och man ser inte fotografen. Så det ser verkligen jätte roligt ut, eftersom jag jobbar så långsamt för att han skulle få skarpa bilder. Samt att jag fick servera min favoritdrink, Amaretto Sour ett flertal gånger för att han skulle få en bra bild. Fast det hör man inte på videon, utan man ser bara att jagjobbar verkligt långsamt och sedan sträcker fram min drink, för att så ta tillbaks den. Som att jag ska servera den, men ändrar mig. Så jag kanske inte gjorde mig så bra på videon, men förhoppningsvis blev bilderna bra i alla fall! :D
Caipirinha
Ikväll så har anteckningar renskrivits, jag och Dan har varit ute och promenerat. Att vi kom hem och inte gick vilse var han imponerad över, jag var mer fashinerad över alla fina saker som finns i varje skyltfönster! Men nu är vi hemma igen och det i hetluften. För det står två polisbussar utanför min balkong och jag vet inte riktigt vad som händer. Dock så vet jag att min garderob som gick iväg i förrgår blev utbytt mot en med med rött skynke istället för den jag tidigare hade med dörrar. Men kläderna fick jag behålla! Och Dan matchar mitt drapperi. Han och hans näsa. Eller "nesan" som Dans drink heter.

Grasshopper
1 del vit cacao likör
1 del ovispad grädde
Skaka och häll i ett cocktailglas.
Strö över lite riven vit choklad och voilá efterrätten är serverad!
San Francisco

Precis som hemma
Det känns precis som hemma. Nästan i alla fall. I det avseendet att det luktar målarfärg och är byggnadsmateriel överallt. De håller nämligen på och renoverar nu när det bor så få här (det är bara jag och Dan). Dock så kommer nog nya gäster väldigt snart, gissningsvis imorgon. Just när målarfärgen torkat och slutat klibba. Klibbar gör dock fortfarande trösklarna, vilket jag upptäckte när jag klivit på en och lämnade snygga fotavtryck i hela lägenheten. Men det gick som tur var att tvätta bort!
Flytt målarfärgslukten och har varit ute och sprungit si då där 14 km. Törs nu äntligen säga att mina benhinnor har blivit bra, för det är inte första rundan jag är ute på! Dessutom är det ju sten och asfalt jag springer på, så jag är riktigt imponerad över att mina benhinnor inte protesterar. Så jag ska fortsätta med springandet, för det är himla skönt att komma ut och rensa tankarna. Nej, nu går min garderob iväg! Bäst att kolla vad som händer!!!

Dry Martini
Idag fick vi veta bakgrunden till gin samt blanda gindrinkar. Självklart fick vi lära oss den mest berömda av dem alla, Dry Martinin och dess släktingar. Och glöm det James Bond säger i filmerna- en Dry Martini ska röras inte skakas! För annars så bryter man mot Martinins två regler (ice cold and crips clear). Keep that in mind my dear friends...

Årets första dopp!

Upptäcktsfärd
Igår var jag ute på äventyr helt själv, för Dan ville ha sovmorgon. Köpte en biljett på hop-on hop-off bussen, vilket jag starkt rekomenderar om man vill se så mycket som möjligt av staden, på så kort tid som möjligt. Dock så skulle jag rekomendera att köpa ett tvådagarskort, om man är intresserad av det mesta. Jag hann bara åka den blårutten...
Hur som helst, även fast jag kom till Sagrada Famílía vid halv tio, så stod säkert över tusen personer i kö utanför (jag skojar inte!). Kösystemet såg inte heller ut att ringla fram så snabbt, så jag skippade turistattraktionen nummer ett och åkte vidare (jag ska gå dit någon vardag)...
Åkte istället till Parc Güell
Den dubbla trappan vid ingången till Parc Güell
Mosaiksalamandern som vaktar den dubbla trappan
Entrépaviljongen med det ena grindhuset
Hypostylhallen där mosaikverk föreställande solen finns inbyggda i taket
Trappan upp till torget, observera droppstenarna under det vänstra taket!
Hela toget som hålls uppe av de 86 kolonnerna som utgör Hypostylhallen, är omgiven av en serpentinformad bänk täckt helt utav mosaik. Eftersom jag var där tidigt på förmiddagen hade folk inte hunnit sätta sig och dölja mosaikprakten (när jag gick där ifrån så var det dock fullsatt).
Närbild på mosaikprakten!
Otroligabyggnadsverk i sten!
En av parkens tre (kunde bara räkna till tre iaf) viadukter
Korsens kulle
Mitt motto är ska man göra något, så ska man göra det ordentligt! Och det i kombination med en hel del nyfikenhet, gjorde att jag besökte hela parken (och då menar jag hela, för jag följde t o m staketet en bit!) och om man följde en av alla parkens serpentinstigar så kom man till korsens kulle, där man hade vidunderlig utsikt över Barcelona...
Efter över tre timmars vandrande så hoppade jag på bussen igen och begav mig till Sarriá, ett litet ställe som var känt för dels sina bakverk, men visst även för att där skulle vara en sevärd kyrka. Det kan sägas direkt, kyrkan såg inte mycket ut för världen, men wow, när man klev in så blev jag bara stående. Fantastisk takhöjd med en stor kupol, målningar och små sidoaltare. Så man ska med andra ord alldrig dömma något till det yttre!
En av många bilder från Sarriá
Strosade runt på smågator, upptäckte ännu en kyrka bland alla husen. Åt en smördegsinbakad sak med fikon och mandel. Köpte med mig en mini chokladcroissant som jag la i ryggsäcken. Hoppade så på bussen igen och begav mig till Montestir de Pedralbes.
Men där gick det inte att komma in, för katalanierna hade tagit siesta och klostret var stängt. Och ligga på en stenbänk i två timmar hade jag ingen vidare lust att göra, så jag fortsatte vidare till Palau Reial. Vandrade runt i parken och fotograferade de olika statyerna, innan jag klev in i skuggan.
Efter att ha kommit mig igenom Palau de Pedralbes säkerhetskontroll så kunde jag vandra runt på de tre museérna (keramik, textil samt design). Textilmuseét var klart intressantast med magnifika klänningar som fick mig att önska att jag varit bra på att sy. Det var så intressant att jag tror jag gör ett helt eget intlägg om det. Men det blir inte idag.
Flairing
Flaskkastning kallar jag det för. Det där som jag gruvat lite inför efter som jag vet hur bra koordinationsförmåga jag har. Eller snarare inte har. Så det var intressant, men eftersom både Nicklas samt Luca är så bra så lyckadesde lära mig några enkla knep. Sådana där smågrejor som man kan göra för att fånga kundernas uppmärksamhet. De där mer avancerade trixen lämnar jag till proffsen. För helt seriöst, skulle jag ens försöka göra som Nicklas eller Luca i baren så skulle det sluta med minst en krossadflaska, sprit överallt samt tomatröda kinder. Och det är jag rätt så säker på att inga kunder skulle bli imponerade av!
Luca vår flairinginstruktör
Men några små saker har jag tagit med mig från min dag i Parc de la Ciutadella. Flertalet filmklipp där Luca vår flairinginstruktör showade med så mycket som fyra flaskor (en var fullt tillräckligt att hålla reda på!). Men så har ju killen kommit trea i flairing EM 2007, så det säger ju lite om hans skicklighet...
Bild lånad av Dan på flairingflaskan
Ömma händer (flaskorna är gjorda av plast, metall och sedan ytterligare ett lager plast). Sedan så har jag eventuellt blivit en liten, liten nyans brunare (om man tittar riktigt noga...) Dan är dock röd och det ska man vara blind för att inte se!
Från vänster: Rozze, Nicklas och Dan
Avslutade sedan på champagnerian, världens bästa ställe. Trångt, mysigt och mycket servetter på golvet (fick reda på att ju mer servetter som ligger på golvet och skräpar, desto godare är maten). Och det var mycket servetter. Mycket servetter och mycket folk.Och inte undra på, för cavan var riktigt billig (90 cent glaset) och tapasen som Nicklas beställde in var riktigt, riktigt god. Synd bara att sådana ställen inte finns i Sverige! Jag menar det är ju världens bästa förfestställe, där alla är glada och trevliga.
Cavastället nummer ett i Barcelona
Om jag och Dan skulle har gått ut ikväll, så skulle det ha varit dags att göra sig iordning. Men i ärlighetens namn så sitter jag i pyjamas, har en tvätt i maskinen som jag väntar på, har tränat samt städat rummet. Dan tycker jag är konstig som utsätter mig för sådana tråkigheter, speciellt en fredag! Nej, nu är det dags att sova, ska upp tidigt imorgon och åka buss tänkte jag. Få se om vädret tänker samma sak, för jag ska inte vara så tjurskallig att jag åker i en buss utan tak i spöregn!
Fourth of July
Idag började vi inte förrän halv elva. Sovmorgon med andra ord.
Plus att jag hann med att göra det som jag så länge har funderat på. Nämligen fixa så att jag kan överföra bilder. Intressant det där att komma ut med en liten påse med grejor ur en spansk affär. Man vet som inte riktigt vad man bär med sig ut. Men det visade sig att kroppsspråk, några spanska ord samt lite engelska fungerade. För det fungerar, jag kan överföra bilder! Himla skönt att bloggen får bilder igen, för det blir lite lättare att läsa för er läsare. Men inget av detta vore möjligt om jag inte fick låna Dan, den nyblivna pappans dator! Så tack Dan!!!
Nå väl, idag på skolan har vi blandat collinsfamiljen samt den mycket starka Long island familjen. Det blev tio drinkar idag med, men i princip bara två familjer. Älskar familjer, för det är lite enklare att pränta in än singeldrinkar. Så leve alla familjer säger jag!!!
'
I slutet så blev det även några shotar, närmare bestämt tre.
Denna skiktade sak är en Fourth of July.
Nöden har ingen lag
Valvaka
Det är som en valvaka.
Fast i väntan på en bebis.
Dan ska nämligen bli pappa, och det snart!
Denna otroligt fina sak är precis det jag behöver just nu efter en lite tuff start på veckan. Men det är över nu och jag har storstädat hela rummet. Tagit bort den dåliga energin och gjort det till ett helt nytt rum. Det har blvit så förändrat att både Chris och Dan nu börjat hänga här inne. Och regnet som forsat ner de senaste 48 timmarna har upphört och luften är nu hög och klar. Regnvattnet och allt de dåliga har spolats bort och kvar är bara det sunda och friska...
På Barcelonas smågator
Söndagen var helt och hållet underbar. Flydde från lägenheten och ut i solskenet med Chris. Vandrade runt på smågator, var på torgmarknad, åt de mest underbara bakverken och bara njöt av att se staden. Vi besökte Barcelonas katedral och hamnade på en gudstjänst. Eftersom vi ville fotografera så var vi tvugna att vänta och fick så sitta och invänta att prästen skulle tala färdigt. Alla som har varit på en gudstjänst vet att det kan ta ett tag, och det gjorde det. Men det var faktiskt ganska mysigt att sitta där i en proppfull kyrka med alla troende och lyssna på en präst som predikade på katalanska. Det som jag dock blev imponerad över var att sedan så tog alla vanandra i hand. Eller alla och alla, de som stod en närmast skakade man hand med. En väldigt fin gest!
Sedan när jag ändå var i gång gick jag fram med alla de andra och tog en oblat. Tänkte om jag nu närvarat under en hel gudstjänst så kunde jag i alla fall fullfölja. För ska man göra något, så ska man göra det ordentligt!
Barcelonas katedral
Fontänen i Parc de la Ciutadella
Staty utanför Barcelonas zoo
I bakgrunden skymtar Arc del Triomf
Arc del Triomf
Vandrade i Parc de la Ciutadella, studerade Arc del Triomf, åt en pizzaslice i närheten av Placa Reial. Provade masker på Barcelonetta, plockade snäckor på stranden...kort sagt jag hade sju helt underbara timmar!