För ett tag sedan blev vi äntligen klara med tapetseringen. Jag brukar gilla att fara fram med tapetkniven i ena handen och limpenseln i den andra. Men till saken hör att de senaste tio åren så har jag använt mig av Easy Up tapeter. En gudagåva om du frågar mig, för nog är det bra allt smidigt att slippa momentet när tapeten ska ligga och svälla. Men så kom tapetrullarna och i glädjen över att sambo tittat ut en blommig tapet, så glömde jag helt bort att titta efter vilken tapettyp det var. Det var inte enkla och fasta tapeter, utan några som ville ligga och gosa till sig en kvart, men nu är tapeten i alla fall på plats och vilken skillnad det blev!

Vår nya tapetutsmyckning kommer från Duros gammalsvenska tapetkollektion, vilket är kopior av äldre originaltapter som noggrant blivit uppritade och återskapade. Axmarby heter den tapet som nu pryder vår fondvägg. En tapet som känns betydligt fräschare och lättare än den förra som var mörk och tung. In med ljuset och ut med det dystra!

P.s: Vid tapetseringen så fick vi en liten överraskning. Den som hade tapetserat tidigare hade hängt våderna lodrätt istället för vägrätt. Förstår inte riktigt hur man har lyckats manövrera 6 meters våder, jag tyckte det var nog med hälften!

Februaris bokrecension handlar om Fredrik Backmans roman Britt-Marie var här. Detta är en roman om att förlora sig, förälska sig och att sparka på det som rullar. Borg är ett samhälle om vilket det snällaste man kan säga är att det ligger vid en väg. Britt-Marie är en 63-årig kvinna som fått höra att hon är en passivt aggressiv ältande gnällkärring. Efter 40 års äktenskap beslutar hon sig för att lämna sin otrogna man och hamnar i Borg, samhället där det vid första anblicken inte tycks finnas något annat än "till salu"-skyltar och en ölstinkande pizzeria.

Britt-Marie hatar fotboll, Borg har inget annat än fotbollen kvar. När ungdomslaget i byn behöver en tränare så desperat att de till slut är redo att ge jobbet till vem som helst, då bryr de sig inte om petitesser som att hon absolut inte vill ha det. För när det kommer till kritan finns bara en universell sanning om samhällen vid vägar: Pizzerior och fotboll är det sista som överger människorna. Britt-Marie var här är en roman om fördomar (inte för att Britt-Marie har fördomar, givetvis inte), korrekt organiserade bestickslådor (gafflar-knivar-skedar, i den ordningen) och en ort vid en transportsträcka. Det är en berättelse om andra chanser, första sparkar och hur nästan allt går att rengöra med bikarbonat.

Fredrik har skrivit en underbar liten kärlekshistoria och en kärleksförklaring, om spelet fotboll och platserna där man spelar det, men mest av allt om en kvinna som väntat ett helt liv på att hennes ska börja.

”Det har aldrig varit lättare att vara kvinna. Vi har rösträtt och p-piller och vi har inte blivit brända som häxor sedan 1700-talet. Men det återstår några små frågor ... Varför måste vi ta bort allt hår på kroppen? Varför är bh:n så obekväm? Och varför frågar alla när man ska skaffa barn?”

Konsten att vara kvinna är ett självbiografiskt, feministiskt manifest av Caitlin Moran. Boken tar sin början på Caitlins trettonårsdag och fortsätter genom tonårstiden fram till moderskapet. Caitlin behandlar viktiga frågor så som feminism, abort, övervikt och moderskap på ett ocensurerat, ärligt och ofta roligt sätt.

"...en av årets både roligaste och viktigaste politiska böcker."
Andres Lokko

Detta är en bok som jag kommer läsa igen! Visst kan jag erkänna att boken ibland blev liggandes på sängbordet, dels för att det tog ett tag innan jag kommit in i Caitlins sätt att skriva samt för att stundtals så är det tunga frågor som tas upp. Frågor som tog ett tag för mig att bearbeta och processa. Men boken är ändå väldigt läsvärd och den har fått fler hundöron än de flesta andra böcker jag läst. Därmed så vill jag varmt rekommendera denna smarta och roliga bok, som gett både mig och min sambo många skratt.