Bu & Bä-listan

Igår kunde jag helt omöjligt somna. Var trött i kroppen, men inte i knoppen. Så tillslut gav jag upp och funderade på om jag skulle se en film istället. Men det kändes inget vidare att vara vaken flera timmar till, så jag surfade in på tv4-play istället…

 

När jag var liten så minns jag att mamma brukade titta på ett program som hette Rena rama Rolf.  Har ingen som helst aning om vilken tid eller dag serien visades eller om det ens var en gång i veckan, men säg att det sändes på veckobasis. Den kvällen kurade alltid mamma upp sig i soffan och jag som var si sådär 6 år, kom farandes efter med en filt. Soffmys med Lasse Brandeby och Robert Gustafsson som hittade på tokigheter.

 

Det fick alltså bli svensk 90-talskomediserie den kvällen, där jag även stötte på en väldigt bra sak. Deras bu- och bä-lista. Jag menar alla borde vi skriva ner våra styrkor och svagheter, för att svart på vitt se vad man är grym på samt vad man kan jobba mer på. Att göra en sådan lista är inte minst en bra förberedelse inför ett kommande intervjutillfälle. Nu har jag inga som helst planer på att söka jobb, eftersom jag redan har ett, men det skadar aldrig att kartlägga sig själv. 

 

Kvinnokampen fortsätter

Förra julen upptäckte jag Fröken Frimans krig (läs mer om det här & här) och blev helt fast. Jag och alla andra som förälskat oss i serien, fick sedan snällt vänta ett år på den 3 säsongen vars första avsnitt släpptes på juldagen. Spenderade två mornar med att sörpla kaffe och titta på fröknarna, samt förstås inspireras av den fantastiska inredningen! Vilka färgsättningar alltså!

 

Jag är inte mycket för att se om saker och ting jag redan har sett, men jag var sugen på film nu när jag är sjuk, så jag har börjat att se dokumentären ”Kvinnorna på fröken Frimans tid”. Så här långt tycker jag den är bra, även fast jag självklart kan hålla med om i kritiken att samtliga som bidragit till produktionen borde lyftas fram. Det har bland annat varit lite skriverier att man använt sig av två framstående kvinnoforskares arbeten, vilka man inte omnämner i dokumentären. Sanning eller ej, så tycker jag ändå det är en spännande dokumentär, så kika in på SVT Play innan den och Fröken Frimans krig tas bort.

 

 

 

 

 


Botaniska trädgården

Jag har längtat och längtat och i lördags var det äntligen dags! Jag fick träffa min vapendragare Minna, som i våras fick en liten dotter! Sofie var söt som socker där hon låg i sin barnvagn, som rullades genom Botaniska trädgården i Lund. Som de två trädgårdsingenjörer jag och Minna är, spatserade vi runt och tittade med stor förtjusning på allt. Jag passade såklart på att knäppa en och annan bild…

Sommarblommsfälten
 
Vaktlarna livnär sig på skadeinsekter (men stödutfodras också).
 
Turnea ulmifolia, Strandöga
 
Colocasia gigantea hade blad som inte var av denna värld (enormt stora).
 
Viloplats för besökare i orangeriet
 
Cattleya cloris (Bowringiana x maxima).
 
 
Kalkstens bäddar för succulenterna
 
Gigantiska Beaucarnea recurvata (flasklilja)
 
 

Helt underbara timmar i goda vänners lag, innan jag hoppade på tåget för att möta upp nästa vän. Förra gången jag var nere i Malmö hann jag knappt träffa Bexi, så därför hade vi bokat in "lördagen om en månad". Den lördagen var helgen och vi inledde först med mexikansk middag ute på stan innan vi intog biosalongen. Precis som jag hoppats på så var Bridget Jones Baby lika rolig som de två tidigare filmerna. Biosalongen var nästintill fullsatt av kvinnor och vi fullkomligt frustade av skratt emellanåt. En perfekt feel good film!

 
 

Fröken kommer tillbaks

Den glada nyheten för alla oss som bara älskar serien Fröken Frimans krig. Det ryktas att det ska bli ytterligare en säsong. Den är ännu inte klart när denna kommer att sändas, men gissningsvis kanske det blir kring nästa jul. Men det är helt och hållet min egna gissning som helt grundar sig på att det var kring den tidpunkten då de två första säsongerna släpptes.Oavsett vad så är jag glad att seriefrossan förhoppningsvis kan tas upp i slutet av detta år. Men fram tills dess så lovar jag att hålla mig lugn på denna front och inte publicera några fler inlägg kring denna serie. Ha en fin dag!
 
Klicka på bilden för att komma
 
 
 
 
 
 
 

Kvinnokamp

Jag har verkligen seriefrossat de två senaste dagarna. Såg först hela första säsongen på en dag, drygt tre timmars serietid. Den röda tråden under den första säsongen är Svenska Hem (eller Hemska Sven som en av deras konkurrenter kallar dem) ett kvinnoägt livsmedelskooperativ. Det är en kamp att öppna en matbutik, speciellt om man råkar vara kvinna och seklet är nytt. För år 1905 har kvinnor varken rösträtt eller inflytande i samhället, något som Dagmar Friman, med inblick från den engelska suffragettrörelsen, inte ser med blida ögon på.

 Bild lånad från Svt play
 

I säsong två är allt som var bra i serien kvar. Ambitionsnivån känns till och med som om den har skjutit i höjden något. För under denna säsong behandlas den kvinnliga rösträtten. Utgångspunkten är att ännu en motion om kvinnlig rösträtt har röstats ner av Riksdagen:

 

”Vem önskar på fullaste allvar ett samhälle där kvinnan är jämställd mannen? Kvinnan är ingen logisk tänkande varelse. Det ligger icke i hennes natur. Hon styrs av känslor, medan mannen styrs av sitt förnuft” – Den brutala inledningen, tillika ett citat ur andra säsongen av Fröken Frimans Krig.

 

Klicka på bilden för att komma till bildkällan
 

Jag föll pladask för serien. Kunde inte sluta se, utan ville bara ha mer. Ser du introt så är du fast, för så snygg och så välgjord serie får man leta efter! Men det är beklämmande att veta den sanna historien. Vi i Sverige var sist i Norden med att införa kvinnlig rösträtt. Finland var först ut år 1906, följt av Norge 1913 samt Danmark och Island år 1915. Den kvinnliga rösträtten hade tagits upp ett flertal gånger, men väldigt länge togs enbart den manliga rösträtten på allvar. Inte nog med att många män var motstridiga, även vissa kvinnor var emot rösträtt. Att själv ha möjlighet att få göra sin röst hörd. Snacka om att motarbeta sig själv och sitt egna kön! Men så 1919 röstade slutligen Sverige tyst och stilla, efter mer än ett decennium av debatter, igenom kvinnlig rösträtt.

 

Utöver rösträttsfrågan så dyker samkönad kärlek upp i rutan. Det är helt sjukt att detta ansågs som olagligt ända till 1944 samt att det ansågs som en sjukdom fram till 1979!!! Det är verkligen skrämmande, för kärlek som kärlek. Det finns inga rätt eller fel, kärlek är bara fint och det oavsett kön.

 

 Bild lånad från Svt play

 

Men serien handlar inte enbart politiska frågor. I själ och hjärta handlar serien om att kämpa för det som man tror på. Så vet du med dig att du har sex timmar över, se denna livsbejakande serie! Jag kan nästan lova att du inte kommer att ångra dig (men kanske kommer att börja drömma om att starta en lanthandel)!

 

Fröken Frimans krig

Förra årets tv-serie succé, Fröken Frimans krig, missade jag i stort sätt att se. Gav mig enbart tid att se det första avsnittet och fokuserade sedan på uppsatsen som jag då plitade på. Tänkte lite längre fram se det på Svt-play, men när tid väl gavs så hade det försvunnit. Men nu har vi som missade den sevärda serien en ny chans, för den visas på Play fram till den 30 maj! Det är hela 150 dagar kvar, så ingen behöver känna sig stressad.

 

Serien är inspirerad av en sann historia om klass- och kvinnokamp i början av 1900-talet. I protest mot manssamhället och matfusket bestämmer sig Dagmar Friman (Sissela Kyle) för att starta ett livsmedelskooperativ med enbart kvinnor. Men de möter på motstånd, för stans manliga specerihandlare vädrar konkurrens och försöker sätta käppar i hjulet.

 

Eftersom febern sjunkit något under natten så har jag idag börjat seriefrossandet. 6 gånger 58 minuter dramakomedi finns tillgänglig ute på nätet, så missa inte Fröken Frimans krig! P.s: Ha i beaktande att detta ägde rum för lite mindre än hundra år sedan och kvinnokampen fortskrider fortfarande, men i en lite annorlunda skepnad.

 

Bild lånad från Svt Play
 
 
 

Les Misérables

Gick som sagt med fina Hella på bio i helgen och det var ingen mindre än Les Misérables som vi såg! Förstår verkligen både folket och filmkritikerna som nästintill har hyllat den till skyarna, för den var otroligt bra! Det är sällan jag gråter när jag ser film, men jag grät en skvätt och jag var absolut inte ensam om att göra det där i mörkret. Gå och se den själv vettja, men ta med näsdukar!

 

För bildinfo- Klicka på bilden

 

 


Doft av lantlig sommaridyll

Har en riktig sängdag idag. Fredagen med sitt 17 timmars arbetspass tog ut sin rätt speciellt eftersom jag hade lite feber. Så idag ser jag film och tar det allmänt lugnt. Det blev en fransk liten pralin denna gång vid namn Mina eftermiddagar med Margueritte. Filmen är en berättelse om ett av de där oväntade mötena som kan förändra ens liv. Vilket också sker när Germain som knappt är läskunnig sätter sig bredvid den charmerande bokälskaren Margueritte. Där på parkbänken växer en intensiv vänskap med litteraturen i centrum fram.

 

 

Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att motstå de bägge huvudrollsinnehavarna, som är lika övertygande som rörande. Den store okunnige klunsen och den lilla bräckliga lärda damen, spröd som en glasfigurin i ett skyltfönster Germain brukar passera om dagarna, utgör onekligen ett udda par. Men deras vänskap växer sig stark under en lång serie av eftermiddagar på parkbänken, en vänskap som kommer att visa sig vara livsavgörande...

 

 

 


Fantastic Mr Fox!

En animerad komedi är perfekt att sätta på när regnet står som spön i backen och man inte alls känner för att gå ut. Snarare att sno in sig i en filt i soffan och titta på något lätt underhållande.

 

Bild från Imdb

Det blev Fantastic Mr Fox som Roald Dahl har skrivit. Några av röstena görs av George Clooney, Bill Murray och Meryl Streep.


I nationens intresse


I förrgår bjöd P mig på bio. Såg Hamilton, vilket P var bra nog mer exalterad över än mig. Till att börja med i alla fall. För efteråt var båda eniga om att det var en av de absolut bästa svenska filmerna- någonsin! Persbrandt spelar Guilloufiguren Carl Hamilton med bravur.




 

Så jag fick erkänna i slutet av filmen att den var riktigt, riktigt bra. Sedan var stridsbåtarna vid Berga var för oss båda riktig nostalgi efter ett år som insatssoldater på stället. Hur som så rekommenderas denna film starkt, även för er som inte gjort militärtjänst eller haft kurser i självförsvar, utan helt enkelt bara är sugna på en bra svensk film. Eller kanske allra helst för er som hävdar att Sverige inte längre producerar riktigt bra film (jag erkänner att jag tillhört denna skara).  Så två ord få avsluta denna harang av meningar- SE DEN!

 


Contagion

Prata inte med någon, rör inte vid någon. Håll dig borta från andra människor. En dödlig virusepidemi bryter ut på jorden och sprider sig snabbt. Än snabbare sprider sig dock paniken. Paniken över att drabbas av den mystiska sjukdomen...



Den världsomspännande läkarcommunityn jagar ett botemedel undertiden som faller sönder. Regissören till bl.a. Erin Brockowich och Traffic kommer nu med en global actionthriller där han samlat flertalet kända hollywoodskådisar och skapat en jagmåstespritainhänderna-film.

 

 

Bild- och filmmaterialet är för övrigt hämtat på Imdb:s hemsida.

 

Stundtals när filmen tappar lite i tempo, så roade sig mina manliga kamrater åt att studera mig. Allra roligast tyckte de nog det var när ljuset tändes och jag faktiskt spritade händerna, innan jag knuffade upp salongsdörren med ena axeln. Bakteriehärdar var det ja…

 

 

 


The Last Station

 

Det är inte ofta jag ser film. Men förra veckan, närmare bestämt i måndags på alla hjärtans dag så såg jag en. Jag såg The Last Station, ett historiskt drama som handlar om den ryske författaren Lev Tolstojs sista dagar i livet. Tolstoj avsäger sig både titel och sin förmögenhet, samt planerar att skänka rättigheterna av sina litterära alster till det ryska folket. En idé som hans lärjunge Chertkov (Paul Giamatti) starkt förespråkar. En idé som Tolstojs hustru Sofya (Helen Mirren) starkt är emot.  Hon vill vara på det säkra med att hon och hennes barn inte står lottlösa efter sin makes död och vill därför inte skänka bort de litterära rättigheterna, Det kan tyckas vara en tragisk och melankolisk berättelse, men det blir den aldrig. Inte när Sofya är i farten! Då hon vill att Tolstoj ska hedra sin familj och Chertkov vill att Tolstoj ska hedra sina ideal.

 

 

 

Det är inte enbart Sofya som jag tycker lyfter denna film, även Tolstojs personliga sekreterare, drar även han sitt strå till stacken. Sekreteraren vid namn Valentin Bulgakov (James McAvoy) anställs för att spionera på Sofya i det Tolstojanska hushållet. Allt skulle löpt relativt smärtfritt om han inte mött Masha, en vacker ung kvinna som också tillhör det tolstojanska samfundet. Ett samfund som predikar om kyskhet, jämlikhet, tar avstånd från ägande samt den officiella kyrkan. Det förstnämnda sätter Valentins trofasthet samt Tolstojs uppfattning om ren kärlek på prov.

 

 

 

 

Både Aftonbladet, SvD och Gomorron Sverige SVT har gett den fyra av fem i betyg. Och jag är inte sen med att hålla med! Dock inte super lätt smält, så inget man ser en kväll då man är trött och dåsig. Men en kväll då man är lite piggare och sugen på att se en bra film, som man kan smälta med lite popcorn.

 

 

 


Valentines day

Få lär ha missat det, men det är alla hjärtans dag idag. Ett jippo som amerikanarna infört för att tjäna pengar, dock en ganska rolig dag. Mannen bakom Pretty Woman, Gary Marshall har kommit med en ny film som jag var sugen på att se och passande nog hette den Valentines day, dit släpade jag min pojkvän. Biosalongen var mer eller mindre full med kärleksfulla par. Men bion var bra, allra bäst var Julia Roberts. Inte för att hennes rollprestation var så framstående, men för rollen som hon spelade. En kvinnlig soldat och en av slutscenerna fick mig verkligen att smälta och tänka till lite extra. Men i övrigt så var det en mysfilm fullspäckad med kändisar. Varm och lite rolig, så skulle jag nog vilja beskriva den. Men inget oförglömligt direkt och ingen film som kommer att kamma hem en Oskarstatyett. Men likväl sevärd.

 


The Hobbit

Nu ska det visst bli av ändå, de ska göra film av en hobbits äventyr!
Om lite mer än två år, i december 2011 så räknar man med att premiären ska bli av.
Men det kommer att bli två filmer och tvåan behöver man inte vänta lika länge på.
Utan den beräknas komma upp på biograferna exakt ett år efter dvs. 2012.

Någon fler än jag som längtar?











A love song to Bobby Long

Betydligt lugnare dag idag och faktiskt ingen träningsvärk. Kan ju ha varit för att Robert tvingade mig att stretcha igår. Men idag har det varit filmdag. Har sett Lost in Translation och A love song to Bobby Long. I dem båda hade Scarlet Johanson huvudrollen. Men jag tyckte ändå att den sistnämnda hade en bättre historia att berätta och jag gillade den mer. Men ingen av dem var dåliga, snarare tvärt om!




Nope, ska i säng och se hur min maratondag imorgon kommer att gå!
Jag håller både tummar & tår!



Burn after reading

Såg den filmen samt Benjamin Buttons otroliga liv tillsammans med Sanna för ett tag sedan. Den förstnämnda blev jag lite besviken över, tyckte inte att den gick i den vanliga komedistilen.
    Men filmen som handlade om Benjamin som åldrades baklänges var däremot väldigt bra. Så om jag ska rekomendera någon film, så skulle det vara den!




 



Sevärd!



Atonement

Efter en serie katastrofala missförstånd, anklagas Robbie Turner (James McAvoy, Last King of Scottland)
för ett brott som han inte har begått. Dessa anklagelser ödelägger Robbie och Cecilias
(Kiera Knightly, Love actually)  nyfunna kärlek och förändrar deras liv dramatiskt.


 

Jag och Robert kröp upp i soffan igår kväll och såg filmen Försoning. Robert tyckte att vi skulle ge upp så snart han blev anklagad för ett brott som han inte hade begått, men jag ville ha reda på hur det hela skulle sluta och efter ytterligare några minuter så kunde bara inte slita mig. Rekommenderas!



Förenade av kärlek

Åtskilda av rädsla

Räddade av hoppet


Förälskad, förvirrad

I förrgår kväll avslutae jag och Johanna kvällen med att se den franska filmen Förälskad, förvirrad.
Vi gillade den mycket, dock så fick den ett litet minus eftersom det var svårt att skilja på vad som var Xaviers dagdrömmar och vad som var "verklighet". 
     En film där dess franska rötter värkligen märktes av. För amerikanska kärlekskomedier är inte alls som franska. T ex så är förtexterna ibörjan istället för i slutet  & sedan så pratade de såklart franska : ) 
     Sedan så har  vissa franska filmer en preciell charm och man kommer in i en stämning som jag annars inte brukar få när jag ser film. Och stämningen varar filmen igenom.
     Som sagt en, enligt mig en härlig feel good film, även fast skratten var få.




 

Natti, natti!


 


RSS 2.0