Aurikeln skrev jag om igår att den börjat blomma och likaså gör vitsipporna samt krokusarna. De niger och säger att nu är det vår. Äntligen!

 

Kvällssol, mjuka skogsstigar och träd som står i knopp. Att förflytta sig ljudlöst, men att då och då stanna till och bara vara. Att slå sig ner på en träbänk och titta på isflaken som flyter förbi eller ett provisoriskt ihopknåpat metspö som står intill stigen. Att runda en kurva och upptäcka att ett hav av vitsippor breder ut sig framför en. Jag gillar att promenera.

 

 

 

 

 

 

 

Första dagen på det stora äventyret inleddes i lördags med ett antal koppar kaffe. Började nämligen dagen med att planera inför den kommande odlingssäsongen tillsammans med Maria Sandström. Traskade sedan ut och hade genomgång av samtliga rabatter, innan jag fattade penseln och tjärade in de nya pallkragarna. Älskar doften av tjära!

Eftersom hela jag luktade tjära så blev det ett dopp i Enan tillsammans med lite isflak som drev förbi. Ett minst sagt uppfriskande dopp, så jag behövde varva den varma duschen.  Jag hoppade in, men fick efter en kort stund sällskap av två herrar! De hävdade att jag var i fel omklädningsrum, medan jag var minst lika säker på att det var de som gått fel. Eftersom de var närmast dörren, så fick de kontrollera och mycket riktigt så stod det HERRAR på dörren. En aningen generad bytte jag omklädningsrum, för att en stund senare få sällskap av en herre som förvirrat sig in på damernas! Förklaringen till denna villervalla är att de nyligen bytt plats på damernas och herrarnas omklädningsrum, så vi som bara gör saker av farten och går på vårt ryggmärgsbeteende gick helt enkelt fel. Vissa kom bara lite längre ändra…

Sedan sjätte klass har vi hängt ihop. Trots att jag sedan gymnasiet har varit ute och flängt. Bott på Island, blandat drinkar i Barcelona eller pluggat till trädgårdsigenjör nere i Skåne.

Idag döps Undis, Sannas yngsta dotter. Jag kan tyvärr inte närvara eftersom timmarna inte räcker till när man behöver åka si sådär 300 mil tur och retur. Men jag är med i tanken. Så idag bär jag min absoluta favoritklänning och hoppas att solen skiner över byn vid vägs början, Ammarnäs, och att tårtan smakar minst lika gott idag som på världsbästa kondiset!

Några intensiva dagar i Skåne och Köpenhamn- Studiebesök och föreläsningar i en skön harmoni. Har däremellan träffat massor av vänner, myst på picknickfilt och badat i havet. Ätit glass på bryggan vid Lomma hamn. Fått en blomsterkrans av en vän, käkat gorgonzolapizza med en annan i en park. Fått skoskav av mina nya ballerinaskor. Haft barfotayoga i parken bland alla magnolior. Plockat ramslök och blombuketter. Kramat kusinbarn och klappat Minnas stora mage. Solat utanför slottet. Gått barfota i gräset i ett hav av tusenskönor. Hittat vilse, men hittat rätt igen. Beundrat trädgårdskonsten på andra sidan bron och avslutat kursen i kyrkogårdsförvaltning. En världsbäst kurs, som kan ha indikerat vad jag bör syssla med här i livet. Allt detta hände bara på några dagar, ett ögonblick av livet.

 

 

 

Till dessert i söndags svängde jag ihop en luftig och väldigt krämig chokladmousse. Något som jag faktiskt aldrig tidigare testat att göra. Det var otroligt enkelt, tre ingredienser var det enda som behövdes! Och oj vad gott det blev!

200 g mörk choklad

4 dl vispgrädde

2 äggulor

Valfri topping t.ex. rostade och hackade mandlar,

krossad mintchoklad eller kaffebönor

• Börja med att smälta chokladen och ta åt sidan för att svalna av något. Chokladen bör minst svalna till 65 grader för att det inte ska bli äggröra i smeten.

• Vispa grädden, men låt den inte bli alltför hård. Ställ åt sidan så att grädden blir lite rumstempererad.

• Knäck äggen och separera äggvitorna och äggulorna från varandra. Rör om i ägguleblandningen och vänd sedan sakta ner i den smälta chokladen. Klicka därefter succesivt ner grädden i chokladblandningen (gör du tvärtom så är risken stor att smeten skär sig om inte alla ingredienser hunnit bli rumstempererade). Klicka upp i serveringsskålar eller som här, i söta små syltburkar, och dekorera efter smak. Avnjuts helst med en stor kanna kaffe!

Ramslök är så otroligt gott och dessutom nyttigt! Med sin lite peppriga och vitlöksaktiga smak passar den utmärkt i soppor, sallader och pastasåser. Längtans tider är därmed nu, men snart, väldigt snart återser jag Alnarp och då ska jag minsann plocka ramslök!

Ofta plockar vi mycket när man ändå är igång. Blomknoppar såväl som blad och blommor. En van plockare har givetvis med sig en ryggsäck att bära hem skörden i. Och när du väl fått hem den, ställ in den färska ramslöken i kylskåpet. I ett glas vatten så håller den minst i en månad. Jag har själv testat, så jag vet att det stämmer. Det finns faktiskt en anledning till att man forskar för fullt på hur man kan ta tillvara på ramslökens konserverande egenskaper och återskapa ett naturligt konserveringsmedel.

 

Dagens Heureka-moment var när jag, 28 år försent insåg att det finns vattentåligt papper. Hej alla sönderregnade anteckningsböcker, som suddiga av bläckfläckar varit näst intill varit oläsliga. Tänk om jag bara hade känt till Rite-in-the-rain innan jag började studera! Blotta tanken är svindlande (om än dyr för papperet kostar en bra slant), för hur otaliga gånger har man inte varit på exkursion när regnet stått som spön i backen?! Det är som sagt betydligt dyrare än vanligt papper och vill man vara helgarderad mot det mesta, så finns det även blyertspennor som tål frost som man kan använda för att skriva med! Visst du kanske hävdar att man kan kånka runt på ett paraflax, men det är faktiskt riktigt svårt att hålla ett paraply och en skrivplatta, samtidigt som man ska plita ner någorlunda läsliga anteckningar. Vattenfast papper är betydligt bättre, för med rätt kläder (läs: regnkläder) hämmas man inte alls av vädret, utan kan påta på precis som man vill i trädgården. Att gå runt och skissa en regnig oktoberdag är därmed fullt möjligt! Så nu är det dags att ringa min kursare Minna och berätta den stora nyheten!

Skrev för ett tag sedan om min lärare Helena som inlett ett samarbete med IKEA. Kom idag att tänka på ett litet minne med henne och ett av alla projekt som hon bad mig och Minana om hjälp med att genomföra.Vi två fick hjälp av Matilda och Jesper, två vänliga själar som tyckte att ett par extra händer kunde vara bra att erbjuda. Jesper var extra bra att ha, eftersom hans längd var till stor hjälp när vi lassade över alla växter. Personalen på trädgårdslabbet hade nämligen missat att två studenter skulle genomföra projekt växtvägg på en lördag. Det blev lite mer pyssel för vår del och rätt så mycket mer omständligt än vad vi tänkt oss, men det gick tillslut!

En skottkärra kommer lastad med sommarblommor 

 

Efter lite jobb så kom den slutligen på plats, växtväggen!

 

Eftersom jag mest har lagat mat hela helgen, så blev det ingen brasa för min del. Kände inte för att traska iväg ensam och sedan är det inte heller så lockande att bli som en rökt böckling. Även fast det kan vara riktigt mysigt, om man gör som jag gjorde förra året. Då firade jag nere på stranden med mina vänner (samt en bunt vilt främmande människor). I år var valborg väldigt lugn, bortsett från att jag pallade scilla i en rabatt. Ville ha lite blomster på första maj, då jag och Nils bjöd in till fest. Dels firde vi att det var första maj och att våren äntligen är här, men också för att jag och Nils nu är klara med lägenhetsrenoveringen (okej, det har vi varit ett tag, men har inte hittat en lämplg dag att fira) samt att Nils föräldrar firade 28-årig bröllopsdag igår! Vi hade därmed massor av anledningar att fira! Efter alla timmar i köket var jag så less på all mat, att jag inte kom mig för att fotografera något mer än förrätten. Däremot hade jag betydligt mer ork idag, när jag dukade fram gårdagens rester. Plötsligt fick ordet rester en inte fullt så negativ klang...

 

Låt mig presentera resterna från gårdagens varmrätt: Hemgjord korv, ostfyllda jalapenjos, baconlindade dadlar, brudris (saffransris med cashewnötter och sultanrussin), mojo rojo, hummus, guacamole, getostkuber, ugnsrostad blomkål med sting, naanbröd, potatisklyftor, kalamataoliver och ugnsbakade tomater med vitlök.

Om någon är orolig att gästerna gick hem hungriga, så kan jag meddela att detta enbart var varmrätten. Till förrätt serverade jag en citron- och ingefärssoppa med hembakt surdegsbröd samt lät en himmelsk chokladmousse med mintkrokant avsluta kvällen. Desserten sköljdes självklart ner med hembryggt chaite, eftersom temat för kvällen var kryddor.

Puh! Nu är jag helt slut! Har bjudit svärföräldrarna på trerättersmiddag ikväll och det blev verkligen succé! Tur var väl det, för annars hade det nog dröjt ett bra tag innan jag hade slagit på ugnen igen. Bortsett från att jag storstädat hela lägenheten, så har jag alltså lagat mat. Sambon har åkt på halsfluss, så medan han sov sig igenom valborg med hög feber så lagade jag mat. Det blev matlagning både idag och igår, femton små rätter bjöds det på till varmrätt. Mamma var orolig att gästerna inte skulle bli mätta, men jag tror inte jag behöver tillägga att de var mycket mätta och belåtna när de åkte nu ikväll. 

 

Till förrätt serverade jag en krämig citron- och ingefärssoppa med hembakt surdegsbröd.