Pest eller kolera?

Av två onda ting- Vad väljer du? Och varför?

 

Jag bor i en liten lägenhet utan fläkt och med en spis stor som en micro. Det förstnämnda har jag inte brytt mig nämnvärt om, då lägenhetens fönster aldrig gått att stänga. Igår kom dock två starka hantverkare på besök som med raspar, en flaska smörjolja och deras egen råstyrka. Det resulterade i att åbäket till fönster tillslut blev stängt och det utan att ytterfönstret ramlade ut! Den är nämligen lös, eftersom kittet som ska hålla fast rutan ramlade bort för ett eller två årtionden sedan…

 

Hur som helst så slipper jag och P nu de friska vindarna som hitintills- dag som natt blåst in på oss. Allt vore väl frid och fröjd om det inte nu var så att jag visst aldrig verkar bli nöjd. För nu inser jag hur praktiskt det är med att ha ett öppet fönster- det blir aldrig instängt här inne trots att kvadratmetrarna är få. Men nu är fönstret som sagt stängt, fläkten obefintlig och ventilationen är lika med noll. Det eftersom fönsterskrället nu inte går att öppna…

 

Så hur blir det? Vad skulle du välja av dessa två onda ting? Och varför?



Hon som gick och blev krönikör

Igår var en dag då en hel del hände- Kvinnligt företagande hade ju som sagt möte, mamma upptäckte att hennes dotter gått och blivit krönikör och sedan där på kvällen var jag på arbetsintervju! När jag sedan kom hem så hade P en överraskning åt mig...

 

Räkmackor...

 

och min absoluta favorit- Kräftor!

 

 

Nu reagerar du kanske över och tänker att vem äter finmiddag på en onsdag?! I denna lägenhet sker det när vi tycker att det passar. P tyckte att vi skulle fira att min första krönika publicerats och att det kändes bra på intervjun. Sedan så åker han strax tillbaks till basen och då är det ju inte allt för skoj att sitta där själv med tända ljus, vin och skaldjur! Allt är så mycket bättre när man är två <3

 


Kvinnligt företagande

Var på frukostmöte klockan sju imorse- Kvinnligt företagande hade sin sammankomst på Hagabadet här i Göteborg! Givetvis var jag där, eftersom Linnea varit så snäll och bjöd in mig till en grym start på dagen!  Klev två och en halv timme senare ut i höstluften, hur pepp som helst och med några nya kontakter knutna...


De hade även hyrt in en gästföreläsare och imorse var det Ernst Radal från MOMA (Masters Of Mobile Arts). Och till och med jag som inte är den mest tekniskt lagda människan förstod det nya systemet som de utvecklat. Även fast jag inte är någon dataprogrammerare- Vilket så klart är ett grymt betyd till Ernst!

 

Gillar även tänket bakom ”legobitsmodellen”, eftersom du själv har all kontroll. Du behöver inte sätta den i någon dataprogrammerare och hans femton kompisar händer. Utan när grunden är klar och sidan så att säga fungerar, så kan man själv som privatperson gå in och ändra utan att anlita någon datatekniker. Den nyss nämnda yrkesgruppen kanske inte jublar, men företag som Gallerix, Ramirent, Stena Line samt flertalet av Skånes kommuner gör nog det. Borde de i alla fall göra, eftersom dessa enligt Ernst är några från deras kundkrets.

 

Hur som, det handlade inte enbart och uppbyggnad utav en hemsida och skillnaden mellan appar och vanliga mobilsajter- Det varade nämligen i inte alls länge. Det som däremot mötet fokuserade på var att vi kvinnliga företagare fick utbyta idéer och skapa nya kontakter. Lägg sedan till en otroligt god frukost med hallonfrosseri och du har min morgon i ett nötskal. Min mycket givande morgonstund!

 


Farmor

Jag tog spårvagnen till farmor.
Hoppade av där vi botaniska.
Vandrade runt bland jättearalia, japansk vingört och ek.
Spenderade en timme eller två där i regnet.
Fast det var inget vanligt blött regn, utan färgglatt och torrt.
Det var nämligen löv som regnade ner på oss där i skogen.
Gula, röda och bruna. De bruna trodde farmor var möss.
Därför var hon tämligen upptagen med att jaga löv medan jag själv njöt av höstsolen.

Glömde kameran, så mobilkameran fick rycka ut...

 

 

Min nya vän heter Farmor, bara så att ni vet.

Min riktiga bor förövrigt på Öland och inte i Göteborg.

 


De tre årstiderna

Hörde för ett tag sedan att vi visst har tre årstider i Sverige nu, hemhemma i Västerbotten är det vinter. Här nere i Göteborg är det höst med gulnande löv och nere i Skåne är det sommar. Knasigt så det förslår, men så bor vi också i ett mycket avlångt land!

 

 

Bild från uterummet i Sorsele

 

Och även fast vintern kommit hemmavid, så är det hösten som råder här nere i Götet. Och för tillfället gör det inte mig något, för jag gillar höstens färger! Och man allt detta material kan man göra otroligt mycket fint med, helt gratis! Varför inte dekorera några krukor eller piffa upp en ljussättning med lite höstiga toner.

 

 

För ljus hör dessa mörkare tider till. Helst inte bara ett, utan flera! Allt för att fördriva mörkret som kryper sig närmare så här års och istället öppna dörren för myspys med ljus och gosiga filtar!

 


Guitar heroes

En helg med härligt umgänge!
Simon ramlade in i fredags, träffade Fröken B för en fika på stan igår och sedan på kvällen kom lillebror på besök...




Givetvis dammades genast gitarrerna av, efter en härlig kväll med bio och god mat.



Återkommer om den där bion, för nog för att den var bra, men jag tror killarna tyckte det var roligare att retas med mig efteråt om den...






Me and my telephone

Ooo så roligt!!! Nu går telefonen varm i alla möjliga ärenden och det är bara så kul! Törs inte skriva mer än så, för något kanske går fel. Blöta nosar, besök och pennor kanske försvinner ut ur periferin, så det är farligt att hoppas för mycket. Men himlen tycks idag vara aldelens blå och peppillren tycks för stunden fyllas på i ett konstant flöde! Vilket jag så klart skarpt gillar!


Den fjärilsformade öglan

Brukar aldrig bry mig nämnvärt om mitt hår, men av en slump hamnade jag på Elises blogg- A Beautiful Mess och där visadehon en allt för söt håruppsättning (se nedan). Självklart var jag ju tvungen att prova jag med, men min fjärilsformade ögla blev inte så fjärilsformad...lyckades kort sagt inte få till det som på bilden.

Bild lånad från A Beautiful Mess

För i mitt fall rör det sig snarare om en vingklippt fjäril eftersom jag har för kort hår! Men  alla ni som har lite längre hår och är sugna på att göra något relativt enkelt med det, tycker jag absolut ska klicka på bilden så länkas ni dit på ett nafs! Ha en bra dag alla ni läsare!



Kändisbesök

Jag sadlar om snabbare än vinden! Från att ha skrivit ett upprört inlägg rakt från hjärtat, till dagens inlägg som jag egentligen tänkt publicera igår. Dock även det rakt från hjärtat, för det är allt som hamnar här! Nej, det jag skulle skriva om men som inte bidde av, var om gårdagskvällen med ett av de riktigt stora namnen inom Mary Kay, nämligen Christina Edefors!

 

 

 

Där har ni en dam som man kan inspireras av och det var också precis det som jag gjorde igår! När kvinnan som fått ut mer än 50 miljoner i bonusar klev fram och hade utbildning med oss konsulenter. Tog till mig ett och annat samt fick mig en smärre världsomvälvare- Jag som själv är konsult och tittar på andra har pinsamt nog aldrig tänkt tanken att studera mig själv! Har istället överlåtit jobbet till min konsult och mentor och själv aldrig tänkt tanken att min hud kan förändras. Jag menar det är vår kropps största organ, till på köpet vårt utrensningsorgan, så varför skulle inte det också utsättas för förändringar? Summa summarum är att jag är normal, inte fet som jag hitintills trott. Nu pratar jag inte om kjolstorleken, utan om min hud. Båda är nämligen normal, men den sistnämnda är i dagsläget väldigt torr. Torr som fnöske och är här med insatt på fuktbombning i dagarna tre…


Dödsstöten mot inlandet

HUR I HELVETE TÄNKER DE!?! Nu är det tillåtet att svära. Vissa situationer kräver mer än ord som bara järnspikar. För spikarna räcker inte till eftersom Robert Winroth m.fl. har tänkt sätta dessa i våra kistor…


Politikerna vill göra besparingar och givetvis på den plats där folket redan går på knäna. Sparka ytterligare på dem som redan ligger. Platsen jag syftar på är såklart sjukvården. Eller för att specificera mig ännu mer, landstinget vill att vi ska avveckla Sorsele akutavdelning! De hävdar att en vanlig sjukvårdsmotagning från 07.00-17.00 gott kan räcka åt oss på landsbygden! För inte kan vi väl gå och bli sjuka på andra tider? Som på en helg eller en kväll, för då är det ju stängt och man får vänta till måndag!

 

Akutvårdsplatserna ska läggas ner och sjukstugan i Sorsele övergår till en helt vanlig vårdcentral, men kontorstiderna sju till fem. En kommun stor som Blekinge har man kommit fram till inte behöver någon akutsjukvård. Nejdå, alla har ju ändå bil, så de kan väl gott köra 32 mil tur och retur för att få sitt sår hopsytt eller vad man nu har råkat ut för! Som att de 18 milen tur och retur från Ammarnäs inte var långt nog!?

 

Jag är så galet arg, ledsen och upprörd över att de ens kan komma med ett förslag som detta. Men landstingsrådet verkar dock munter, vi blir ju de första i Sverige med detta upplägg! Undrar just varför? Är det kanske för att idén är så urusel att ingen annan har röstat igenom den? Kan det måntro vara därför!?!

 

Men om allt går som planerat så lyckas man spara 14 miljoner kronor. Tjoho, det kan gå till höjda löner för läkarna och bonusar till toppcheferna! Eller varför inte ännu fler staffetläkare som tar ut multum (bra mycket mer än en vanlig läkare som går på månadslön), så att vi kan slå igen hela inlandet! För de platserna vi får ha kvar i Storuman är väl ändå lite väl onödiga? Vad sägs om att åka 35 mil ENKEL VÄG för att ta ut den där metkroken i halsen?

 

Nej, nu ska vi spara säger politikerna och gnuggar händerna. För inte tänker de ett steg längre och ser konsekvenserna - hur många beräknar man stryker med i denna sparkampanj? Och ska vi nu prata rena pengar, hur mycket drog inte dessa skattebetalare in till Kommunen? För varje individ ger faktiskt lite klirr i Kommunkassan, men det har man inte tänkt på! För hade man tänkt ett steg längre med lite medmänsklighet i hjärtat och inte stirrat sig blind på pengarna, så skulle man för länge sedan insett vilken urbota dum idé detta är och inte föra frågan vidare. Jag hoppas för hela mitt hjärta att politikerna tänker om. För detta skulle vara spiken i kistan för inlandskommunerna. Dock så finns det en sak DU kan göra och det är att höja DIN röst! För om alla som på något sätt tar åt sig- blir arg, ledsen eller besviken eller en kompott av dem alla tre, ryter till på skarpen, då måste de bara lyssna.

 

Dagens uppmaning till dig som läst detta och berörts-  MAILA, MAILA, MAILA till MP och S i Västerbottens Landsting. Som  t.ex. robert.winroth@mp.se

Vill du läsa mer? Klicka då HÄR.

 


Höstpromenad

Idag skulle jag sitta på kontoret och ägna mig åt två saker- papperssortering och telefonsamtal. Men då är man beroende av de två tekniska sakerna telefon och dator. Givetvis så slogs bägge ur funktion, så det bidde inget med det. Istället ägnade jag mig åt trevligare saker som höstpromenader och att snusa på Ockra med sitt rosa bandage...

 

 

 


Potatisskalsresan

Hörde att det var lite galet att resa genom Sverige för en potatisskalare…

 

 

Men saken är den att det är få potatisskalare som är så bra som den man är uppväxt med. De andra är bara nya och billiga reproduktioner av en gammal trotjänare som under årens lopp gått och blivit rostig. Med eller utan rost så är det den bästa potatisskalaren enligt mig, så den får följa med mig tillbaks till Göteborg...Lika så hela mitt företag och lite annat smått och gott har fått fylla mina väskor.  Sådant som inte fick plats förra gången. Så det där med att jag åker land och rike igenom för en potatisskalare är inte riktigt sant! Utan för att jobba, återse fina vänner och fylla väskorna med behövligheter som potatisskalaren här ovan...

 


Hemhemhem

Platsen där ditt hjärta bor.
Hemhemhem.
Dit beger jag mig nu för ett tag.
Lämnar datorn och Simon för ett tag,
men tar med mig Kira och Elias.





Bang, bang

I förrgår small det. Bokstavligt talat, när jag var på väg hem från intervjun. Eller jag ska kanske ta allt i rätt ordning. Var på anställningsintervju i måndags och lyckades bli inlåst (!) på toan. Dock visade det sig att jag har en liten utbrotttjuv (jag bröt mig ju inte in direkt!) i mig, så efter tio minuter hade jag lirkat mig ut. Sedan på vägen hem (jag missade inte intervjun), så small det…Vid första smällen hann jag tänka, det där ljudet känner jag igen! Andra smällen var det inte mindre än två polisbilar och en pikébuss som kom farande med beväpnade poliser. Troligen rörde det sig om två varningsskott från polisen, för relativt snabbt efteråt, fick bussen börja rulla. Bytte sedan trött buss och tänkte att den här har jag ju åkt så många gånger nu, så jag kan ju passa på att vila lite…Pyttsan! För när jag tittar ut, så känner jag INTE igen mig. Jag har hoppat på fel buss! Blev sedan bråttom att trassla på sig ett par strumpbyxor innan det så var dags för möte. Det där mötet som sätter guldkant på hela veckan!

 

 

Igår ramlade Elias in. Eller ramlade och ramlade, han kom körandes. Däremot så föll en äldre dam när jag var och handlade… Ett antal tänder, ett ordentligt jack i huvudet och en sprucken läpp fick jag pyssla om tills ambulansen anlände. Och när den anlände så blev de ordentligt imponerade - Vart hade jag fått allt ifrån!? Meddelade dem om att den förberedde segrar och att jag sällan går utan min handväska. Där i ligger nämligen en mindre arsenal av saker som savetter, alcogel, inandningsskydd och första förband. Sådant som man alltid har med sig enligt mig, dock inte längre i höger benficka som när man gick i grönkläder. Fast då hade jag också alltid min riktiga sjukvårdsväska med mig!

 


KANELBULLENS DAG

Igår var det kanelbullens dag, ett bakverk som inte bara är gott utan även lite, lite nyttigt...



Kanel är nämligen supernyttigt då den ökar förbränningen, reglerar blodsockret, lindrar halsbränna, minskar sötsuget samt hjälper till att hålla magen under kontroll. Just därför hoppas jag att du igår unna dig en riktigt god och smaskig kanelbulle!


Bokmässan i Göteborg

Bättre sent än aldrig skrev min forne kapten om bilderna som damp ner i brevlådan i förrgår. Och det är ju helt rätt, för det mottot lever jag också efter. Därför kommer här bilder från bokmässan som avslutades för inte mindre än åtta dagar sedan här i Göteborg...

 

Vilken karisma den kvinnan har! Blev jätte smittad av hennes entusiasm där uppe på kockscenen (som jag av någon konstig anledning hade fått för mig hette Klockscenen...). Goda macarons bjöds det också på innan jag fick min bok signerad!

 

Näst på tur stod Elin Ek,  känd från Grynets show.

Ännu en karismatisk person som fick hela mig på bra humör*

Gick därifrån med en nygräddad bondkaka och ett signerat bokexemplar.

 

Praktiskt nog så var trädgårdsscenen och matscenen i samma gigantiska rum, så jag hade med andra ord allt jag behövde innanför dessa fyra väggar. Behövde med andra ord inte röra mig särskilt långt för att lyssna på ett föredrag om medicinalväxter. Eller flera för den delen.

 

 

 

Plura från Eldkvarn hade visst också gjort en bok, som kort och gott heter Pluras kokbok.

Min tanke när den hostande mannen beträdde scenen var om han...

a) Satt något i halsen b)Tyckte att maten såg torr ut C) Tyckte att alla vi andra skulle bli sjuka med honom

 

Eftersom jag inte lyckades lista ut svaret, så avstod jag från smakproverna och fotade lite med min mobilkamera istället. Och köpte böcker så klart. Alltid böcker! Kan aldrig få för mycket av den varan och när jag blir gammal ska jag fixa ett bibliotek. Eller i alla fall drömma om ett. Så där ja, nu har även ni som inte var med på avslutningsdagen fått se lite vad som hände på Svenska mässan, eller jag har bestämt glömt en sak, kvinnan som får sätta punkt

Som jag bara fotade och sedan gick

 

* Blev så inspirerad att det blir ett helt inlägg om henne senare

 


Den vandrande ormbunken

All tid och energi har den sista tiden gått åt hemsidan som jag har hållit på med, men nu är den klar! Kompanifotografens uppgift är härmed slutförd!


P.s: Hade egentligen tänkt skriva några rader om bokmässan, som prick för en vecka sedan gick av stapeln här i Göteborg. Men det får bli någon annan kväll, för nu ska jag sova!


Spinning around

Var på spinning nu i veckan. Höstens första och givetvis så gick jag hårt ut direkt- Det blev ett intensivpass på 75 minuter. I min enfald så trodde jag ju också att 75 enbart stod för tiden, men nejnej, det stod även för att vi efter uppvärmningen aldrig kom under 75 procent av ens maxpuls. Och för att se att man inte fuskade hade alla varsitt pulsband, vars resultat projekterades upp på en enorm skärm. Och det där pulsbandet i kombination med min tävlingsinstinkt gjorde att jag var så trött i slutet av passet att jag nästan ramlade av cykeln! För inte ska ni tro att vi fick ligga på den siffran inte, för när man låg på 85 procent, så hördes en klar stämma att ni skulle vi sluta sova och börja kämpa!

 

Kan sägas direkt, jag kom mig aldrig upp till 100 procent av min maxpuls, vilket enligt datorn skulle vara 203. Dock så gjorde jag mitt bästa och hamnade med nöd och näppe på 94 procent av den, vilket gav viss järnsmak i munnen… Men det sköljdes raskt bort, då jag gick ut med grabbarna efteråt. Jag hade nämligen minireunion med några av grabbarna från min forna pluton!


RSS 2.0