Möllan

När man befinner sig på Möllan i Malmö känns det inte som att man är i Sverige. Utan snarare att man transporterat sig utanför rikets gränser och hamnat på någon lokal matmarknad i ett betydligt varmare klimat än vad Sverige erbjuder. Frukt och grönt i mängder, hetsig budgivning som sker till höger och vänster och människor som ropar till varandra tvärsöver stånden på diverse olika språk. Det annars kala torget är fyllt av liv under marknadsdagarna. Det myllrar i varje vrå och det är när du befinner dig här som du kan känna stadens puls slå. Detta är Malmö, de olika nationaliteternas stad. 

 
 
 
 
 
 
 

The deep blue sea

Havet. Ibland kan jag sakna havet. Som att hänga på Västkusten sent en sommarkväll. Solvarma klippor, kanske en sjöstjärna eller två och salta bad. Fast skogen är ju självklart himla fin den med, allt har sin charm.

 
 
 
 
 

Ormbunkarnas återkomst

Jag drömde att jag blev jagad av Matteuccia struthiopteris, strutbräken. Hemmavid är det den arten som i nio av tio fall avses när man pratar om ormbunkar. Arten vill ha det fuktigt och surt och bildar då pampiga trattar. Men när den hamnar i sin naturliga ståndort så är den väldigt konkurrenskraftig då den både har upprätta och krypande rhizom.

 

Denna mardröm kan mycket väl grunda sig i att jag dag och natt försöker plugga latin, det är tenta imorgon och jag biter redan nu nervöst på naglarna. Matteuccia struthopteris står med på listan, någonstans bland de nio A4-sidorna med latin. Arten kan förvisso bli upp till 120 centimeter, men det finns ändå betydligt större ormbunkar. Trädormbunkar är ett exempel, vilka jag och Linnea stiftade bekantskap med nu i veckan under släktesgenomgången av ormbunkar. Då kände man sig bra allt liten, ungefär som Nils Karlsson Pyssling.

Jag och Linnea med varsitt trädormbunksblad.
 
 

Kanelbullekakor

Från dag ett var jag fast. Involverad i det som kallades Tisdagsfiket på universitetet. Hade posten som kassör i över ett läsår, innan jag slussades in och blev kassör för hela Alnarps studentkår. Hur som helst så har det gått tre år och jag bakar fortfarande, med lika stor förtjusning. Efter dagens rundvandring på Slottsträdgården i Malmö och tragglande av latin, var det skönt att komma hem och sätta händerna i arbete. En deg formades och blev kanelbullekakor, riktigt söta om ni frågar mig. Goda om ni frågar min kombo, som passerade köket just när en plåt kom ut ur ugnen…

 
 
Deg: 3 dl vetemjöl
125 g smör 
2 msk socker 
2 msk vatten 
0.5 tsk vaniljsocker 
 
Fyllning: 0.5 dl socker 
0.5 msk kanel 
ägg till pensling
pärlsocker att strö ovanpå 
 
 
Gör såhär 
1. Sätt igång ugnen på 200°C 
2. Häll mjöl, socker och vaniljsocker i en matberedare. Rör ihop.
3. Häll i tärnat smör och arbeta ihop till en smulig deg.
4. Häll sedan i vattnet och arbeta snabbt ihop till en smidig deg. 
5. Lägg degen på ett bakplåtspapper och lägg sedan ett till över. Kavla till en rektangel, ca 4-5 mm tjock. 
6. Strö över kanel och socker, jag hade färdigblandat i en sockerströare så jag öste på tills degen var helt täckt. Tryck lite med handen så att det fastnar mer i degen. 
7. Rulla ihop som en rulltårta. Skiva i ca 1 cm tjocka skivor. 
8. Lägg på bakplåtspapper och pensla med uppvispat ägg. Strö över pärlsocker. 
9. Grädda i mitten av ugnen i ca 10-12 minuter eller tills de fått en fin färg/stelnat lite. 
 
 

Potatispotential

Jag har inte enbart ägnat en smärre evighet till att skriva om potatis, jag äter dessutom ganska mycket potatis. När jag var liten lekte jag även med potatis och gjorde små djur av dem med hjälp av tändstickor. Nu har leken utvecklats och jag har insett att man även kan använda potatis till att göra potatistryck. Potatis är allt en bra mångsidig knöl.

 

 
 

Älskade beta!

Du kan användas till allt ifrån att färga garn till att göra rödbetsbiffar av. Eller kanske den främsta favoriten av dem alla, lätt ångkokta med lite getost och örter till. Mums!

 
 

Sovrumsrenovering- Sommarens after work

Sommarens after work har kommit till sitt slut. Sista penseldraget är taget och allt färg i håret är borta. Tapetklistret är sedan några veckor tillbaks bortskrubbat från min kropp, men min dator har inte varit så samarbetsvillig, så jag har inte kunnat publicera detta inlägg förrän nu. Men nu när höstlöven har börjat dansa och jag har begett mig ner till Skåne igen, så tycker jag det är det dags att visa vad jag sysselsatt mig med i sommar efter jobbet. Varifrån alla de vita stråna egentligen härstammar ifrån, de som nu kammats ut ur hårkalufsen...
 
 

Ni får ursäkta den dåliga bildkvalitén. Den låga kvalitén på bilderna förklaras av att de är tagna med mobilkamera istället för med min systemkamera.


 

För er som missat vilken färg det var innan kan jag upplysa er om att det var gröna tapeter, i en väldigt intensiv och skap grön färg. Väggfärgen ovan fick Lisa 15 år att gå igång och tapetsera, men hade nu ett antal år senare spelat ut sin roll. Golv och tak var fram tills i sommar trärena, men är nu ljusgrått respektive vitt.

 
 
Jag skulle ju hålla mig i skinnet. Jag skulle ju inte sätta igång med något stort projekt denna sommar. Jag hade lovat mig själv det. Jag skulle istället testa det där som andra gör, så som att ligga i hängmattan. Men så kom jag hem och jag kunde inte hejda mig. Mamma hade nämligen fått ett målaril och börjat måla golv och tak på övervåningen, vilket såklart inspirerade mig att ta över och fortsätta fixa och dona. Till fixa och dona räknas att beställa tapeter, tapetsera, måla väggar och golv ännu fler varv, måla all platsbyggd förvaring så som bokhyllor och väggnischer. Det blev precis så att det räckte till en after work varje arbetsdag denna sommar. Många dagar gav även min fina mamma mig en hand, till exempel när det var dags för tapetsering. För de längsta tapetbitarna var man nästan tvungen att vara två på, för annars kunde jag se ut som en liten blommig mumie, när en hel våd som man inte ännu hade hunnit fästa ordentligt, ramlade ner över en.
 
 
 
 Så detta har varit lite av ett mor- och dotterprojekt. För två år sedan när jag renoverade mitt rum i Ammarnäs så var jag mer enveten om att jag skulle göra mesta möjliga själv. Men att vara hemma en sommar och i princip gå i ide på sitt rum kändes inte som någon vidare skojig idé, så jag inkluderade mamma till målar- och klister-eventet. Nu är sommaren slut. Rummet är färdigrenoverat och både jag och mamma är mycket nöjda och belåtna.
 
 
 

RSS 2.0