Sommar är lika med enkel mat, mat som ska gå snabbt att svänga ihop. Gärna tillsammans med en god efterrätt som avslutning. Jag giver er två varmrätter respektive två godsaker att förgylla sommardagarna med...

Hotelthemonica serverade detta goda, en riktig försommarrätt med vit sparris, hollandaise, räkor och grillat surdegsbröd. Mums!

Huvudingrediensen sparris går igen i denna rätt, som är något matigare eftersom den innehåller både potatis och ägg. Hittat på Elsa Billgrens tallrik.

 

 

I tisdags firade jag födelsedag. Skrotade runt i morgonrock lääänge, drack kaffe, knipsade bort vissna blomblad, tog rätt på massa finheter som jag fått av min farfar, pratade i telefon med nära och kära. Och mot kvällningen till lagade jag och maken massor av god mat, så som en krämig pasta med valnötter, körsbärstomater och haricot vertes. 

All mat lades upp på några av de finheter som jag fått av farfar, så som uppläggningsfatet och den djupa skålen med blå bård. Testade även ett recept av Sofia Wood som du kan hitta här, där jag gjorde några mindre justeringar, så som att skiva ner en hel honungsmelon istället för en halv. Jag använde citronmeliss istället för mynta. Och eftersom jag inte tål mjölkprotein ersatte jag även buffelmozzarellan mot avokado för att få till den där lite krämiga känslan.

 

 Efter maten vankades det tårta som maken svängt ihop...

 

Chokladrulltårta med vaniljfyllning som staplats och klätts med sojagrädde, röda vinbär, citronmeliss och jordgubbar. Mums!

 

 

 

Satt länge vid bordet och åt, filosoferade och mumsade tårta. Fick även de mest fantastiska presenter, en praktisk och en otroligt vacker. Lovar att visa snart ❤

Sent igår kväll tassade jag ut med korgen i den svala kvällsluften.

Lade försiktigt ner de vita blomflockarna, men lyckades ändå strössla blomsterkonfetti över halva gräsmattan. De föll ner som små vita snöflingor i det gröna gräset. Lyckades dock inte fånga det på bild...

 

Gick sedan ett varv på innergården med kameran. Nöjd och tacksam över att vi äntligen är klara med samtliga rabatter. Njöt av allt det fina som vi åstadkommit. Ska försöka visa bilder snart!

Lycka är att dofta på pioner. Tog en stund och bara doftade på pionerna som nu blommar för fullt. En stackare hade nästan gått av och fick följa med in.

In kom även korgen, som snabbt sköljdes och hamnade i en gryta tillsammans med ett gäng citroner. Kvar på skärbrädan låg några nävar blomsterkonfetti, små små blommor som fallit av från blomflockarna. Väldigt vackert. Sådär vackert så att det inte riktigt går att fånga på bild en sen kväll med lysrörsbelysning ovanför diskbänken. Men vad mer kan man göra än att ge det ett tappert försök?

Fläderblomssaft. Det är mina barndomssomrar på flaska det ❤ Fläderblomssaften har jag på senare år bytt ut mot en kopp kaffe i syrenbersån på Öland. 

När det är varmt ute har jag svårt att äta, blir därför mycket smoothies. Här mixade jordgubbar, banan, fiberhavregryn och en skvätt mjölk och en handfull rosenblad. Allt blir lite finare med rosenblad, även fast de är torkade. Det gäller att strössla med finheterna <3

 

 

 

Therese, platschefen för Enaforsholms Fjällgård, kom ut en dag här förra veckan och undrade om hon inte fick bjuda på middag. Inte säger man nej till mat inte, speciellt inte om ens hund glatt håller på att glufsa i sig ens mat som man offrat i syfte att få i sin hund medicin. Nåväl, denna härliga kvinna bjöd både mig och resten av personalen som jobbar inomhus, på en bit mat.

Som tur var, var jag både hel och ren (jobbar man som trädgårdsmästare så är inte alltid så fallet) när jag satte mig till bords. Och vilket bord sedan! Dukat hade hon gjort med blommor och gamla handdukar med monogram som står för Alexander Bergsten och så Enaforsholm.

Till förrätt serverades en råbiff på reninnanlår med wasabislungade sojabönor, picklad rödlök, isade rädisor, sojamajonäs, hackade jordnötter och rostade sesamfrön som serverades med friterat rispapper. En ljus lager med härkomst från Jämtland serverades till inledningsrätten.

Till varmrätt flög det in ripbröst skjuten över stående fågelhund i Stensdalen (skjuten av Therese) som serverades tillsammans med smörstekt sparris, rostade hasselnötter, nötbrynt smör och en västerbottensostkräm. Dekorationen bestod av en kvist blåbärsblommor samt picklad renlav. Till detta drack vi ett fylligt, rött vin.

Jag som är svag för efterrätter dreglade nästan vid tanken på vad som komma skulle och jag blev inte besviken! Måltiden avrundades med kaffe och en mangopannacotta med lakritskräm och hallon. Jag var väldigt nöjd och belåten över att jag hade gått med på att byta ut korven och makaronerna mot denna flotta middag! Jag menar, Therese har serverat en liknade varmrätt till prins Carl Filip, så det var minsann klass på kalaset som jag blev bjuden på! 

I fredags firade jag och sambon med semla, men sedan finns det i Ture Sventos värld inte heller några tillfällen som inte kräver sin semla. Om det var en semla eller inte går såklart att diskutera. Det var ett bakverk i alla fall, fast Ture Sventon hade nog inte gått med på att kalla det Temla…

 

För ett par veckor sedan poppade den upp ur flödet på Instagram, Prinsess-semlan. Jag som gillar både prinsesstårta och semlor tänkte att det skulle vara roligt att provsmaka, bara för att ha gjort det. I fredags var så dagen jag traskade ner till kondiset och plockade upp två pösande bakverk. Jag hade precis bockat av en inlämning i en av mina distanskurser och kände för att fira. Detta hade jag förutseende nog känt på mig redan dagen före och därmed varit nere och beställt två laktosfria prinsess-semlor.

Hur smakade det? Tja, jag föredrar en vanlig semla alla dagar i veckan under februari. Att modifiera en semla så att man får mindre mandelmassa till förmån för sylt tyckte jag inte var någon höjdare. Det blev för mycket, för sött. Så efter att ha smakat petade jag helt sonika bort sylten. Marsipanen då? Låt mig säga det direkt, marsipan gifter sig inte förträffligt med kardemumma. Det är inte ens ett halvbra äktenskap, jag tror att båda parter är olyckliga. Att däremot dra av marsipanen och äta den för sig var däremot helt okej! En annan sak som jag inte var överförtjust i, var att man lyft bort det bästa i en prinsesstårta, nämligen vaniljkrämen. Det där gottiga som brukar göra grädden sällskap inuti tårtan fattades! Summa summarum är att jag inte tyckte detta bakverk var någon hit, inte ens i närheten. Att korsa två av Sveriges poppuläraste bakverk blev ingen succé enligt mig. Men det var kul att provsmaka, men jag kommer aldrig igen välja att äta detta bakverk två dar i rad (jag orkade inte äta upp min semla, så jag sparade halva till dagen därpå).

Gamla konditoriet i Vadstena är verkligen värt ett besök! Jag och sambon blev så förtjusta i stället att vi besökte det två gånger under vår tredagars vistelse i Vadstena!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Längs storgatan i Vadstena hittas två kaféer i gammeldagsmiljö, det ena av dem heter Gamla konditoriet. Där hittas ett brett utbud av bakverk, en uteservering som har öppet sommartid och mysig inredning med udda kaffekoppar, omaka möbler och en kakelugn. Stor rymlig toalett, bra utbud för allergiker, vettiga priser och trevlig personal. Kan verkligen rekommendera detta kafé!

I den asiatiska matlagningen har man länge använt sig av alger, både färska och torkade. Men jag har länge vart lite skeptisk, eftersom de få gånger jag tuggat i mig alger så har jag inte tilltalats av smaken. Men så en dag häromveckan fick jag ett infall och köpte hem havslilja. Smakrik med en kraftfull smak av fänkål och morot. Naturligt salt, då den växer i vattenbryn. Hade tänkt att matcha havsliljan med en fisk- eller skaldjursrätt alternativt snabbt steka upp den tillsammans med strimlad fänkål. Men en kväll efter träning så vändes havsliljan istället ner i en omelett tillsammans med lite mozzarellaost. Och det blev inte alls så pjåkigt!

Havsgrönsaken havslilja

 

 

- ”Det är inte svårt att skala ett granatäpple, det är bara att ta bort skalet”, så jag och skred till verket. Strax därpå var både jag och kaklet rödprickigt. Detta hände förvisso för bra många år sedan, men jag skrider fortfarande till verket på samma sätt.

Skriver därmed detta med ett gäng nya fräknar och ett kök som behöver våttorkas. Vissa hundar lär sig aldrig att sitta, men i detta fall skyller jag som människa på att det faktiskt inte finns något bra sätt. Jag vet att vissa skalar sina granatäpplen i vattnet, för att slippa allt kladd, men då försvinner ju också en del av den goda saften. Nej, så kan man inte göra och att ta en tugga med skal och allt går inte heller för sig. Jag vet att vissa rullar granatäpplet mot en bordsyta, delar frukten och bankar på varje halva med en träslev. Jag lovar, köket var ännu kladdigare än när jag pillar loss kärnorna för hand och då höll jag ändå till i en skål! Så fram till dess att någon kommit på ett vettigt sätt att skala dessa läderaktiga, men ack så goda frukter, så håller jag mig till kladdet.  

Sambon fullkomligt älskar smaken av saffran och hjortron. Så för ett antal veckor sedan, när det var hans stora dag, så svängde jag ihop en tårta. Närmare bestämt en hjortronmoussetårta på saffransbotten. Tårtan med skogens guld (mylta AKA hjortron) tänkte jag dela med mig receptet på. Om inte annat för att jag själv ska kunna hitta åt det i framtiden. För trixet med denna tårta är att jag inte hittade åt något bra recept på hjortronmousse. Dels så silar de flesta bort bären och enbart använder sig av saften, men har du som jag, varit ute och sprungit på myren så kommer du nog inte vilja kassera ett endaste bär. En annan sak som jag upptäckte var att inga hjortronmousserecept verkade innehålla gelatinblad. Eftersom tårtan skulle ut och åka bil, så kände jag mig nödgad att vända in lite gelatin för att vara säker på att resultatet inte skulle hinna rinna bort innan kalaset. OBS! Saffransbottnen kan med fördel göras dagen före, så att den hinner stå till sig lite. Ställ även fram hjortronen så hinner de tina under natten.

Saffranstårtbotten

• 2 1/2 dl strösocker
• 3 ekologiska ägg
• 1 tsk vaniljsocker
• 1 dl mjölk 3%
• 1 paket saffran (0,5 g)
• 50 g smör
• 3 1/2 dl vetemjöl
• 2 tsk bakpulver
• 1 nypa salt
• Smör och ströbröd till formen

Gör så här

1. Sätt ugnen på 175 grader.

2. Vispa ägg, strösocker och vaniljsocker vitt och riktigt, riktigt luftigt.

3. Koka upp mjölken med saffran och tillsätt smält smör. Blanda ner i äggsmeten.

4. Blanda de torra ingredienserna- Vetemjöl, bakpulver och salt. Vänd försiktigt ner mjölblandningen i smeten. Man bör aldrig vispa ner mjölet, för då kan kakan lätt få en gummiaktig konsistens.

5. Smörj och bröa en sockerkaksform med ströbröd och fyll den med smeten.

6. Grädda kakan i mitten av ugnen i 25-30 minuter, eller tills dess att den inte är kladdig inuti. Låt kakan svalna något och stjälp sedan upp den på ett brödgaller.

Hjortronmousse

• 300 g hjortron
• 2.0 dl socker
• 1 tsk vanillinsocker
• 1 vaniljstång
• 6,5 st gelatinblad
• 4 dl grädde

Gör så här

1. Koka hjortronen med sockret till dess att bären blivit mjuka.

2. Lägg ner en vaniljstång som får koka med och tillsätt vanillinsockret.

3. Blötlägg gelatinbladen.

4. Mixa ihop bären alternativt sila bort kärnorna om du enbart vill använda saften. Tillsätt gelatinbladen medan bären är varma och rör runt till dess att gelatinet smält. Ställ sedan in i kylskåpet och rör då och då.

5. Vispa grädden och vänd försiktigt ner den avsvalnade bärmassan i grädden.

6. Slutligen, dekorera tårtan! Efter jag lagt mousse ovanpå tåran, spritsade jag kanterna. Genom att rulla små bollar av den överblivna bärmassan, skapade jag ett dekorationshjortron till mitten och satte ut några hela hjortron längs kanterna. 

 

 

 

 

I sommar har bilder på hemmagjord glass svämmat över på Instagram, bloggar och Pinterest. Jag själv testade att göra glass där i juli, men hann lämna lägenheten för ännu en arbetsperiod innan glassen hann frysa till. Nu i veckan när jag skulle langa in lite bär i frysen så hittade jag dessa förskrämda glasspinnar. Vilken succé! I ena satsen hade jag enbart pureade jordgubbar och i den andra satsen hade jag även adderat en skvätt äppelmust. Inget socker, utan enbart naturliga råvaror. Det gillas starkt! Nu när jag dessutom vet att det inte alls är svårt, utan galet enkelt och väldigt billigt (till skillnad från att köpa god laktosfri glass) så kommer detta garanterat göras om!

P.s: Helst av allt vill man ju inte mumsa i sig plast, men de enda glassformar i rostfritt stål som jag har sprungit på kostar 399 kr för 6 stycken. Man ska göra ganska mycket glass innan det har betalat igen sig.Gör du däremot glass mer än en gång per år kan du för all del klicka in här. 

Blossa har släppt sin årliga smak och flaskdesign och den gick rakt in i en skogsmulles hjärta. Koordinaterna tar en till den norrländska storskogen och symboliseras av björksav och kråkbär. Detta ser jag fram emot att smaka! 

 

Jag älskar hösten! Den klara, höga luften, naturen som skiftar färg och så förstås det överflöd som skog och mark svämmar över av. Jag är väldigt förtjust att både vara ute i skog och mark, men också av att ta reda på vad naturens skafferi erbjuder. Det är även min sambo, så därmed har det blivit otaliga utflykter- Är det inte hallon eller jordgubbar som har plockats så har gula kantareller eller trattisar fått hoppa ner i korgen. 32 liter blåbär, 13 liter aronia, en handfull liter hjortron och lite annat smått och gott så som taggsvamp, har det blivit de senaste veckorna. Vi har varit så flitiga att det plötsligt blivit fullt i vår nya frys! Därför har ekorrarna börjat att titta på ytterligare en, bara för att vi inte vill att förvaringsutrymmet ska få sätta stopp. 

P.s: Ett hett tips till er som plockar gula kantareller, torka dem inte! Svampen får en helt förfärlig smak och bli näst intill oätlig. Jag menar om man traskar upp på Keb så spottar man sedan inte ut maten om det inte smakar riktigt dåligt!

 

Jag har alltid varit lite av en samlare, gällande mångt och mycket. Julen 2004 fick jag en receptbok av min kusin. Däri hade hon börjat skriva in hela släktens favoritrecept, men lämnat tomma sidor för mig att fylla i. Den dagen började jag leta recept och har sedan den dagen gjort. Inte letat som i att jag aktivt letar, men undermedvetet är jag ständigt på uppmärksam vid nya receptmöten. Jag gick verkligen helt upp i spinn den där vintern när jag jobbade på Farbror Elofs Skafferi, för då fullkomligt exploderade receptsamlingen.!Har till exempel aldrig stött på så många olika sorters sill, recept som jag självklart plitade ner. Jag river ibland ut recept ur tidningar som jag klipper och klistrar med. Alternativt så plitar jag ner ett fotograferat recept eller en upplevd smakkombination och kanske ritar en liten illustration till. Det är sådana saker jag sitter och pysslar med ibland om kvällarna. Nu måste jag dock skaffa en till pärm om jag vill utöka receptsamlingen, för annars så briserar nog snart mina pärmar!

 

Precis som jag förutspådde när jag bakade proteinbars inför fjällvandringen, så höll sig barsen med ägg sämst (hur man bakar proteinbars skrev jag om HÄR). Lite trist att kånka runt på alla dessa bars, för att efter någon dag upptäcka att hela den satsen hade möglat. Fjällvärldens fauna fick den dagen sig ett rejält proteinmål, med en touch av grönt fluffigt ludd. De två andra sorterna, Proteinbar á la chokladboll samt kardemumma, frön och nötter gick verkligen hem. Den först nämnda var som att käka en lite torrare chokladboll. Men så hade jag inte heller i något fett vid tillagningen, så det är inte så konstigt. Fettet bytte jag ut mot värmebeständigt proteinpulver, så den mastiga känslan infann sig ändå efter ett par tuggor. Jag som är svag för choklad tyckte bäst om den sorten, för det kändes som att man hade ätit en hel lunch efter man tuggat i sig en. Den andra sorten däremot var fruktigare och lite sötare samt inte lika knastertorr och föll Nils mer på läppen. Tre sorters bars, två favoriter som vi definitivt kommer att göra igen!