Jag är smått skeptisk. Ingvar är en legend som har lett "På spåret" sedan starten 1987 fram tills förra fredagen då den 19:e finalen hölls. (Nej, ingen felräkning, eftersom programmet hade ett uppehåll i tre år).
Ett småmysigt program där man alltid lärde sig något nytt om fredagskvällarna.

Och inte nog med att Ingvar kliver av tåget, Björn Hellberg verkar också ha stigit av. Eftersom man söker en ny domare till programmet. Så hur det i framtiden kommer att bli, det återstår att se. Men för min egendel så tror jag att programmet kommer att tappa tittare. För jag tror att vissa av de äldre kommer att avstå från att titta, men att det istället lyckas locka de yngre. Men jag tror inte att det blir så många unga, så att programmets hitintills starka position, inte kommer att försvagas. Kort sagt, jag tror inte att programmet längre kommer att vara en av dom absolut mest sedda programmen i svensk TV.

Vaknar upp av att jag fryser, klockan visar prick midnatt. Allt är tyst och stilla. Lite för stilla inser jag snabbt och upptäcker att tåget står stilla. Det är nästan kolsvart inne i kupén, men det är ändå så pass ljust att jag kan urskilja trädsiluetter. Rar slutsatsen att vi befinner oss inne i skogen.

     Det är tyst, vilket är väldigt konstigt med tanke på att jag befann mig i en fullsatt sittvagn innan jag somnade. Ställer mig upp för att se vad som händer. Men när jag reser mig upptäcker jag att benen inte bär och jag är nära att ramla framlänges i vagnen, golvet lutar nedåt. Och det är kallt

Det hörs som en inledning på en rysare, men det är faktiskt inget som jag har hittat på. Detta var min verklighet i natt då jag vaknade upp och upptäckte att allt inte riktigt stod rätt till.

   Tåget hade inte spårat ur eller krockat. Dock så hade loket frusit sönder så att vi blev stående på ett lutandepass, med en sjö på ena sidan och en brant bergvägg på den andra.

    Klockan tolv, då jag vaknade hade vi stått stilla i en timme och redan då hade det börjat bli små kyligt ombord på tåget. Vi hade ingen ström ombord på tåget och därmed heller inga element som värmde. Ej heller någon täckning.

    Det fanns dem som blev ordentligt upprörda, vilket jag kan förstå. Om jag skulle till Thailand hade nog jag inte heller varit allt för glad om jag hade missat min flight. Men som jag och tjejerna som satt brevid mig sade, det fanns inte så mycket vi kunde göra annat än att vänta. Och vänta det gjorde vi. Det dröjde över 4,5 timme innan tåget hade börjat att rulla i rätt riktning igen, då ordentligt försenade.

     För mig personligen så gjorde det inte så mycket. Ja visst, jag skulle ner till Robert och jag ville så klart komma fram så fort som möjligt. Men jag hade inget flyg eller möte att passa, eller begravning som killen mitt emot. Honom tyckte jag faktiskt ordentligt synd om är han satt med sina ledsna ögon. Hade åkt ner för att ta ett sista farväl av en nära släkting och så hinner han troligtvis inte ens fram i tid innan allt ihop är över!

    Så personligen, så hade jag det inte allt för hemskt. Jag menar dels så var det ganska mysig att det var mörkt (hade legat och stört mig på alla lampor innan jag somnade). Sedan så fick de som behövde filtar, men de fanns i en begränsad mängd och eftersom jag hade min vinterkappa så avstod jag. Men det blev ändå lite kallt och mitt säte var inte allt för bekvämt. Men de bjöd på frulle imorse och sedan så har SJ en resegaranti, vilket innebär att jag kommer att få tillbaka mitt biljettutlägg. Det var då en kille som sade det imorse i alla fall, har än inte kollat om det stämmer. Men det var i alla fall samma kille/man som påstod att vi haft 10 grader inne i kupén i natt. Men vart han fått de uppgifterna ifrån vet jag inte, tvivlar då på att han hade en termometer i fickan! Men det var faktiskt ganska så kallt…

Men nu har klockan tickat på ordentligt, måste börja dra mig upp mot Uddevallas ishall nu. Robert ska spela!

Tillbaks till kylan….

Okej, jag vet inte riktigt hur det kommer sig. Men testet jag utförde på mamma inför min slutrapport om mina medicinalväxter, det kunde jag ha gjort själv. Med slutsatsen att jag och Stina vi är definitivt släkt och dem fungerar!
    Jag har i princip varit hur pigg som helst HELA dagen och jag kan absolut inte somna nu, för jag är så pigg av rosenrotstabletten som jag tog imorse!
Idag har det endast varit ca -20 grader, med andra ord blia för den som har utstått -35 i några dagar! Så för att fira att det var så milt blev det en rask långpromenad med Mickan. Dock så var jag så pigg, så jag tror att jag skulle kunnat ta jämnfota hopp runt ;) 

    Sedan så var det hem igen och vara super effektiv fram tills ikväll då Sanna dök upp för att ha en tjejkväll med en massa skvaller och sedan se säsongsstarten av Grey's =)
     Och nu har hon just farit hem, vet att det blev lite sent, men vi kunde bara inte sluta prata ;) Och nu ringde Robert just och meddelade att de vann matchen, så dem är vidare till playoff =)


Min maskara har förresten letat sig över vattnet och befinner sig nu mer i Sydamerika =)

Hasta luego!

Det är en enkel sammanfattning av jag har ägnat mig åt nu ikväll.  Grunderna i arkeologi och där med en hel del kartläsning.
   Och med grönsaksblad inte menat ifrån riktiga grönsaker, utan det är arkeologernas namn på gamla kartor som är i skalan 1-1000 (idag är det snarare skalan 1-25 000 som gäller för kartor)

Nåja, nu ska jag krypa ner under en fårskinnsfäll och sova lite. För jag börjar bli sjuk. Det bränner i halsen, så jag har preparerat mig själv med vitlök och mängder av grönt te med  honung i, med hopp om att jag är bättre imorgon. Men jag tvivlar, för jag fryser än fast jag burit upp ett extra element som går för fullt brevid mig och sitter insvept i ett av mina isländska fårskinn. Så jag har nog feber =(

Idag är det precis en vecka sedan en historisk dag. Nämligen dagen då ett land fick sin första homosexuella regeringschef. Få har väl missat att Island nu mer efter folkets hårda påtryckningar bytt ut sin regeringschef och många andra politiker, personer vars platser nu har blivit ersatta. Och en av dessa platser gick till Jóhanna Sigurðardóttir, som nu mer kan stoltsera med att vara regeringschef.

    Alltså kan man säga att det har varit två historiska ögonblick inom en ganska kort tidsperiod. Först Barack Obama som blev den första svarta presidenten, sedan nu Island som fått sin första kvinnliga homosexuella, regeringschef.

   Mycket bra tycker jag som tycker att det ska vara lika mellan alla, oavsett kön, sexuallitet eller hudfärg. Så en person som är duktig på det den gör, ska bli belönad där efter.

   Hur som haver, så vad jag har hört så är det hitintills nöjda med henne. Och många hoppas nu på att landets köp- och säljstopp ska upphävas. Men för att det ska ske, så måste det kanske först få lite ordning på ekonomin. Men jag hoppas att det löser sig, för det känns inte roligt alls när man känner personer som bor där borta och som berörs av allt detta!

Förra veckan hände det faktiskt en hel del i lilla Sorsele. Bland annat så...

Bäst i test

Visade det sig att många av Sveriges kommuners hemsidor inte höll måttet i fråga om ladd- och nerladdningstider.  Det är SiteScanner som är ett kommersiellt webbövervakningsföretag, som har gjort undersökningen.

    Och bäst i test, var i Västerbotten, hemsidan för Sorsele kommun. Den låg endast nere 0,1 timmar under den fyra månader långa perioden. Vilket kan jämföras med Skellefteås, vilken var den sämsta i kategorin med sina 179,5 timmar.

Kommunen vädjar till finansministern

I december bad Sorsele kommun om ekonomisk hjälp från regeringen. Men det var inte förrän nu i veckan som ärendet hamnade på Anders Borgs bord.

Det glest befolkade Sorsele, har liksom många andra inlandskommuner det kärvt med ekonomin. Minskad befolkning, en allt annat än bra ekonomi samt ett växande problem med att få förtroendevalda till de olika nämnderna och styrelserna. Så ser det dystra dagsläget ut.

    Därför skrev kommunfullmäktige Karin Israelsson tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Roland Wermelin ett brev till näringsministern. Ett brev som sedan skickades vidare till näringsdepartementet och så nu slutligen till finansdepartementet.

    I detta brev vädjar man alltså om hjälp i form av ekonomiska resurser, samt att man hoppas på att regeringen ska utarbeta en plan med förslag på hur små kommuner i Sverige ska kunna behålla sitt självstyre.

    Och nu väntar man alltså på svar, men om jag ska sia i framtiden så ser jag ingen hjälp från deras håll. Dem har det också väldigt kämpigt med att försöka få de Svenska hjulen att snurra, eller kanske rättare sagt, få dem att inte stanna av helt och hållet.

Ammarnäs Wärdshus letar nya ägare

Snart fem år har gått sedan Bodil Wollan och Ulf Johansson tog över wärdshuset uppe i Ammarnäs. Men nu har de alltså bestämt sig för att lämna över stafettpinnen. 

Helst skulle de se någon yngre som är nytänkande och som har många nya idéer.

 - Nu behöver vi nya, yngre och friska krafter till byn, säger Bodil.

De kommer att fortsätta driva det framgångsrika fiskecentrumet, men ska alltså försöka lämna wärdshuset bakom sig.

     När wärdshuset som är STF-ansluten väl är såld, så hoppas de kunna lägga all sin tid och energi på att utveckla fiskecentrumet, ett företag som dem också äger.

  Anledningen till att stafettpinnen nu ska lämnas över är för att de vill att byn ska växa och blomstra och för att detta ska kunna ske så känner dem att de måste kliva åt sidan för yngre och starkare krafter.

Chockbesked

Förra veckan kom beskedet. Tre biblioteksfilialer i Sorsele kommun hotas av nedläggning.

Ett besked som fått många att reagera.

Sorsele kommun har som sagt ont om pengar och när man har dåligt om den varan kan man inget annat än spara. Något som har lett till att politikerna nu har gett förslaget att lägga ner de tre biblioteksfilialerna i Ammarnäs, Blattnicksele och Gargnäs.

    Om kommunen lägger ner biblioteket i Ammarnäs så sparar de 21 000 kronor per år. En liten utgift för en kommun med betydligt större utgifter än så.

    Ett förslag är att man ska sköta biblioteket ideellt, vilket kan gå bra ett tag. Men som blir svårt att långsiktigt klara av.

    Min personliga kommentar till detta är att det vore väldigt synd om biblioteken försvann! Visst, jag förstår att det man måste vända på varenda sten och se över alla utgifter. Men enbart nedskärningar gynnar inte någon. För bybor som varken har jobb, ett bibliotek eller en fungerande barnomsorg bor helt enkelt inte kvar.  De skär ner så hårt på allting för att spara, men det de inte verkar inse att det är precis det dem inte gör. Alla nerskärningar leder bara till ett ökat utflyttande och därmed även minskade skatteinkomster. Hellre skulle jag vilja se en skatteökning med den föreslagna kronan som tidigare var på tapeten nu i höstas, än att biblioteken ska läggas ned! Pengar som för övrigt skulle kunna användas till mer än bara bevarandet av biblioteken, som till exempel en förbättrad barn- och äldreomsorg.

   Tyvärr så röstades förslaget ner.

Ett drag med 22 års jubileum

I år körs Vindelälvsdraget för tjugoandra året i rad. Vindelälvsdraget är en unik draghundstävling i form av en 40 mil lång stafett som uppdelas på fyra dagar längs den outbyggda Vindelälven. Totalt består loppet av 30 olika sträckor som är alltifrån 6-22 km långa. Tävlingen har sin start i Ammarnäs  och sin målgång i Vännäsby. Det plats där Vindelälven upphör och istället rinner samman med Umeälven.

    Tävlingen går av stapeln mellan den 12-15 mars och spåren är i dagsläget redan bra preparerade och 31 lag är anmälda.

I helgen bär det då av. SM-kvalet i backe för snöskoter kommer att gå av stapeln till helgen.  Det var planerat att man eventuellt också skulle ha annordnat en crosstävling, men tyvärr räckte inte snön i slalombacken till för en dubbeltävling.  Därför har man begränsat sig och helt riktat in sig på lördagens back-SM.

    Orsaken är alltså för litet snödjup, även efter de senaste dagarnas snöfall.  Ett 80-tal förare är anmälda, ungefär samma siffra som föregående år.

Och om lika många skulle ha ställt upp i skotercrosstävlingen så skulle man ha förstört backen helt och hållet för utförsåkarna. En målgrupp som än så länge varit ganska så osynliga uppe i backen, mycket beroende på dåligt snödjup och ishalka. Sedan har man även inte samma möjlighet som vissa andra skidanläggningar att använda sig av snökanoner. Eftersom man dels har långt till närmaste vattenhål, och att det därmed skulle innebära en väldigt stor kostnad för att med hjälp av pumpar transportera upp vattnet, då det inte finns något självtryck i sjön.

    Detta är alltså kval nummer två i back- SM som kommer att hållas uppe i Ammarnäs skidbacke nu på lördag den 14 februari.

Det är faktiskt lite konstigt hur vi människor är funtade. Det är som att saker och ting inte går upp för oss förrän det visas på tv. Det är inte förrän då det blir verklighet.

     Kalla Fakta visade nu ikväll den andra och sista delen om hur duntillverkningen egentligen går till. Hur dunet som finns i mångas hem har hanterats innan det slutligen nått sin slutstation och blivit till ett täcke, en jacka eller kanske ett par tofflor.

    Djurens Rätt är en av några organisationer som länge känt till detta och som informerat allmänheten om denna grymhet. Men denna information verkar ha gått många förbi!

     Det är alltså hemskt att det behövt gå så långt innan allmänheten reagerat, men nu när dem verkar ha vaknat till liv i och med att tv 4 granskat saken och därmed insett det faktum att vissa fåglar plågas, så hoppas jag verkligen att många börjar bojkotta dun och ställer krav på butikerna de handlar i! För tyvärr är det så att det inte räcker med att en står på sig, det krävs en opinion för att någonting ska hända!
    Och det hoppas jag verkligen att det ska göra nu!
 

Sammanstrålade med Linda nu ikväll efter en lång arbetsdag. Det var roligt att få träffa Linda igen. För det var inte igår!
     Munnarna våra gick i ett, vilket reulterade i en och annan häxblandning. Men det var det helt klart värt =) 
Och så här i efterhand kan det sägas att det blev betydligt mer prat än förbrända kalorier. Och de få man nu hade lyckats bränna, placerades snabbt när jag kom hem och upptäckte att mamma hade gjort semlor =) Mums!
    Nej nu ska jag sätta mig och uppdatera mig lite om hur Johanna har det =)
Bless!

Nu har hjärt- och lungfonden dragit igång en kampanj till stöd för alla de barn som har ett hjärtfel. Genom att köpa en gullig, liten pin för 25 kronor hos t ex. Hemtex, Hemköp eller Gina tricot så stöder man deras arbete för friska små barnhjärtan.

    Nästa gång jag är inne i en affär som säljer dessa pins, så ska jag minsann köpa en, och det tycker jag att du också ska göra!

Och man hoppas bara att större delen av summan går till det egentliga ändamålet, och att det inte blir som med rosa bandet där jag hörde att endast en mycket liten del gick till bröstcancerforskningen...

Många bäckar små, gör en hel å...

Okej, nu har man inte längre något att skylla på. Om Barack Obama hinner med att träna sex dagar i veckan och samtidigt styra en hel nation, då borde jag med all sannolikhet också hinna göra det.

    Problemet för mig är väl att man prioriterar det för sällan, tycker att man har så mycket annat "viktigt" att göra. Men om man tänker efter, så är det en investering för ens hälsa. För om man inte hinner träna, så säger ett klokt ordspråk att då får man istället avvara tid till att vara sjuk.

Obama uppger själv  att han tränar minst 45 minuter, sex dagar i veckan. Men om han själv får välja så blir det längre löparrundor och han sägs önska att han hade mer tid till att träna.

   Men det är inte bara USA:s president som rör på sig, Vladimir Putin har kämpat sig till ett svart bälte i judo och Sarkozy, Frankrikes president är ute på regelbundna turer i löpspåret.

    Fredrik Reinfeldt är ej heller han vilsen på löpslingan och motiverar det med "att träna regelbundet hjälper till att behålla skärpan vid beslutsfattandet". Om det nu vore så väl att han fattade kloka beslut. Själv är jag inte allt så förtjust i hans politik och tycker att han har fattat många mindre bra beslut.

Nåja, nu var det ju träning detta inlägg handlade om och inte politik :P