Årets trädgårdsbok

Dessa böcker nominerades till Årets trädgårdsbok:

Bild: Stockholms gartnersällskap

Och det blev Handbok för en gammal trädgård av André Strömqvist som tog hem vinsten. Jag har själv inte mer än bara skummat boken, men skulle personligen säga att Christina Ilminges klassiker gett mig mer. En av böckerna som däremot fick ett hedersomnämnande tycker jag personligen borde ha tagit hem vinsten. Rosarvet i Nationella genbanken av Lars-Åke Gustavsson och Henrik Morin och som getts ut av SLU / Nationella Genbanken spår jag kommer bli en kär vän i mångas bokhyllor och en sann trädgårdsklassiker. 


Men självklart planerar jag att läsa Handbok för en gammal trädgård från pärm till pärm för att kunna komma med ett mer rättvist omdöme. Även boken om Ulla Molins trädgård hoppas jag kunna läsa mer ordentligt under nästa år. Även nötodlarens handbok är jag nyfiken på, hasselnötter är till exempel en nöt som det borde finnas god utvecklingspotential att odla här i Sverige med tanke på klimatförändringarna och att hassel växer vilt i delar av Sverige.

Bilden ovan visar ett av årets bibliotekslån, Livskraft från trädgård och hav, är en bok som snuddar vid att vara trädgårdsbok även fast jag nog mest skulle säga att den kvalar in som en livsstilsbok. Lättläst, men med tänkvärda texter och vackra fotografier. Om jag nu ska djupdyka i vilka trädgårdsböcker som jag läst så sållar sig En annan slags trädgård till listan. Den har jag faktiskt läst från pärm till pärm och den gav mig en del idéer, men den räckte att låna från biblioteket. Hanna Wendelbos bok Odla blommor köpte biblioteket in efter att jag tipsat dem, så den måste jag allt låna om och läsa från pärm till pärm. Jag gissar på att biblioteket aldrig någonsin mottagit så många inköpstips genom tiderna inom genren trädgårdslitteratur som under detta år 😉 Har bara fått ett avslag och det var på en ruskigt dyr engelsk trädgårdsbok. Så det är mitt tips till dig, börja nyttja biblioteket och se till att inkomma med önskemål på böcker om du tycker att det är någon bokrygg som ditt bibliotek saknar.





Trädgården vid Prins Eugens Waldemarsudde

Tog med mig en bok upp som länge väntat på att få bli läst- Trädgården vid Prins Eugens Waldemarsudde. Från en trädgårdsmästare till en annan, perfekt mellandagsläsning har det varit. Kan verkligen rekommendera boken särskilt om man är intresserad av trädgård, arkitektur eller bara är svag för vackra bilder och vill hämta hem en dos inspiration.

 
 

Båda dessa arrangemang gillade jag, särskilt iskonvaljerna som sticker upp ur mossan. Tror bestämt att jag ska försöka mig på det till nästa jul!

 

Har härmed lovat mig själv att inom de två närmsta åren besöka trädgården på Waldemarsudde, för jag har nämligen aldrig varit där. Men nu bara måste jag besöka Marina och hennes kollegor och själv gå runt och insupa platsens atmosfär.

 

Listan över saker att göra

Nu när vardagen blivit lite annars och mycket står på paus för många, så kanske tiden och utrymmet att lära sig något nytt uppkommit. Som trädgårdsmästare kan jag inte annat än förespråka att man både bokstavligt och bildligt talat ska börja ”odla en ny hobby”. Sätta fingrarna i jorden och låta tankarna fokusera på annat för en stund. Något konkret som ger ett synligt resultat. Något som växer och gror och som förhoppningsvis blir mat eller blomsterfägring på ditt bord.
 
En träningsväska kommer lastad med blomster <3
 
Frånsett odlandets ädla konst, har jag en hel uppsjö av idéer för göralösa personer! Samtliga bilder nedan är lånade men samlade i min Pinterestmapp "För den göralöse". 
 
Gå på museum
Danska Louisiana Museum of Modern Art har stängt, men de har öppnat en webbversion så att du kan kultursurfa från soffan. Kolla in deras digitala utställningsprogram här.
 
 
 
 
Koppla upp
Hanna Wendelbo och Krickelin har livesända trädgårdssamtal på Instagram på torsdagar vid 12.00 och söndagar 10.00. Ämnet varierar från gång till gång, men meddelas alltid i förväg. Sändningarna ligger uppe i @krickelins story i 24 timmar, så det går bra att titta i efterhand.
 
 
Gå på skattjakt 
Återupptäck gamla godingar som vilar i lådor och skåp. Weronica har dragit igång #aktiveraskåpen på Instagram, där en kan kika vad andra har i sina gömmor.
 
 
Storstäda
Om du är inne och dyker i lådor och skåp, kan en lika gärna slita ut allt och prydligt organisera lådor och skåp. Att sortera och städa är kanske inte världens roligaste grej, men det är en oerhörd tillfredsställelse när det är gjort!
 
 
Titta på serier
Nu söker nog många sig till det trygga och det vackra. Om jag skulle bli sängliggande skulle någon serieklassiker så som Downton Abbey eller The Crown påbörjas. För nej, jag har än så länge hållit mig till Outlander. 
 
 
Spela spel och lägg pussel
Tiden är kanske inne för att spela monopol eller någon annan långkörare? Eller så kör ni ett säkert kort och väljer favoritspelet, här hemma är det Carcassone.
 
Pyssla
House & Garden har lagt upp en guide till hur man gör enkla stjärnor och blommor i papper att hänga på nycklar och dörrhandtag. De med klippta hörn är de finaste! 
 
 
Påsken är över och kanske även lusten att växtfärga ägg, så som Helena Lyth har gjort. Men hennes guide på hur du växtfärgar ägg och vad som ger vilken färg borde även kunna appliceras på textilier. Maken har en skjorta som inte längre är så vit, kanske ska den få bli blåbärsblå istället?
 
 
 Måla
Anna Grundberg delar liksom flera andra konstnärer bilder som man gratis kan printa ut och färglägga. Lite som en målarbok för vuxna.
 
Damma av symaskinen
Julia har så generöst delat med sig av en sömnadsguide till den här klänningen! Kanske, kanske skulle jag kunna lyckas med något liknande. Jag har om inte annat mycket tyg att öva på.
 
 
 
 
Läs böcker
Läs om någon barndomsklassiker! Den hemliga trädgården läste jag i julas och den var så mysig. Boken handlar om trädgårdens förlösande kraft, som både kan förflytta berg och öppna sinnets dörrar. Det finns ett flertal bokomslag, det broderade av Jillian Tamaki sticker ut på ett fint sätt. Gällande det fria broderiet tror jag är det är på ingång igen. Men jag håller mig till mitt säkra kort- Korsstygn samt mitt favoritbokomslag som vore rena drömmen att springa på under en loppistur!
 
 
 
 
Laga mat 
Gör långkok, baka surdegsbröd eller sväng ihop din egen pasta. Sofia Wood har skrivit ett inlägg om allt hon har lärt sig om att göra pasta, så här långt. Själv blir jag inspirerad att damma av min pastamaskin, men låta maken bearbeta degen (för pastan kräver sin knådning både en och två gånger).
 
Och det bästa spår till sist- Ut och njut! Naturen står redo att ta emot er med öppna armar. Våren är här och med den vårblommorna. Det är så grannt ute nu som moffe skulle ha sagt. Det knoppas och grönskar lite varstans, tussilago lyser som gula små solar i dikeskanter, krokusar och snödroppar tittar upp ur gräsmattorna och vitsipporna uti backarna står.
 
 
Samtliga bilder hittas i min Pinterestmapp "För den göralöse". 
 
Det om något kan en glädjas åt, även fast det är oroliga tider runtom i världen. Varm kram och ta hand om er! ❤
 
 
 

Dagens tips!

I Skåne har det faktiskt redan nu börjat spira, men inte ur snön. Här skådas nämligen mycket sällan snö. Men så är inte heller dagens tips, en trädgårdsroman, av söderländsk härkomst. Det som spirar ur snö är nämligen i allra högsta grad rotad i Norrland bland snödrivor och midnattssol.  

Hamamelis x intermedia  'Pallida'- Hybridtrollhasseln visar sig som små solar i parken.
 

Missade du inlägget om boksläppet i Vadstena, så skrev jag om det här. Jag må vara partisk eftersom jag känner författaren och dessutom har haft privilegiet att korrekturläsa denna trädgårdsroman. Men för alla som gillar trädgård så kan jag varmt rekommendera boken. Den har mikroförökats på bokförlags laboratoriet och finns att köpa på Bokus. Så om du inte redan gjort det, skaffa dig ett exemplar och dröm dig bort till grönare tider. 

 

P.s: Inlägget är inte sponsrat!


Mormor hälsar och säger förlåt

Denna bok har stått på min boklista ett tag, men jag har nästan gruvat mig för att läsa den. Inte på grund av att jag trodde att den var svårläst eller tung, utan mer för att jag varit rädd att den skulle riva upp såret. Min mormor har nämligen nyligen gått ur tiden och jag hade i förväg räknat med att tårarna skulle rulla av den anledningen. Jag vet med mig att blotta ordet, mormor, i dagarna kan räcka för att mina ögon ska bli blanka. Men denna bok är nog inte tänkt att vara helt igenom en sorglig bok, tror jag. Men likafullt är den tänkvärd och stundtals väldigt pricksäker:

 

”Ibland måste något lämna plats för att något annat ska kunna ta plats”. ”Dödens mäktigaste kraft är inte att den kan få människor att dö, utan att den kan få människor som lämnas kvar att vilja sluta leva”. ”De bygger ord av förlåtelse på ruinerna av ord om att slåss”.

 

”Man säger aldrig hej då i Landet-Nästan-Vaken. Man säger bara ”vi ses”. Det är väldigt viktigt för invånarna i Landet-Nästan-Vaken att det är så, eftersom de anser att ingenting egentligen någonsin helt dör. Det blir bara en historia, gör bara ett hopp i grammatiken, byter tempus från nutid till dåtid. Man gillar tempus i Landet-Nästan-Vaken. I sagor är tempus lika viktigt som magi och svärd.”

 

Jag läste aldrig baksidan, inte förrän jag läst ut varenda sida av innehållet. Så vill du veta vad som står där kan du googla, Fredrik Backman är en välrecenserad författare, så det är inte svårt att hitta. Mina tankar hittar du dock bara här och jag är himla glad att just DU läser! Ha en fin dag!

 

P.s: Är det någon som ska säga förlåt, så är det Raja som tagit en god bok till helt nya höjder…

 

Konsten att höra hjärtslag

Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker är en storslagen kärleksroman som handlar om Tin Win som är framgångsrik advokat i New York. Han kommer ursprungligen från Burma men hans amerikanska familj, hustru och två barn, vet nästan ingenting om hans uppväxt och bakgrund. Så en dag, strax efter att dottern Julia avlagt sin juridikexamen försvinner han utan ett ord. Familjen tvingas till slut acceptera att spåren slutar i Bangkok. Fyra år senare hittar Julia ett fyrtio år gammalt kärleksbrev som hennes far skrivit till en okänd kvinna i en by i Burma. Hos Julia tänds åter hoppet och hon bestämmer sig för att söka upp kvinnan i brevet. När Julia kommer till den lilla byn bland bergen hamnar hon i en främmande värld och i byns tehus lär hon känna en man som berättar en märklig historia om den blinde pojken och flickan med de missbildade fötterna, om det som står skrivet i stjärnorna och om kärlek som övervinner allt.

 

En sinnlig och vacker roman som överraskar med ett väldigt rytmiskt hjärtslag. Detta är en storslagen kärleksroman som gör en alldeles varm i hjärtat. 

 

 

Gryningsfeber

Kärlek och passion under brinnande krig. Ungraren Péter Gárdos föräldrar överlevde förintelsen och kom till Sverige och blev kära. Efter hans fars död fick han två buntar kuvert ihop bundna med sidenband av sin mamma, hans föräldrars kärleksbrev, vilka han läste på en enda natt. Trots föräldrarnas desperata situation hade de en stark önskan att älska och leva och har inga planer på att ge upp hoppet om livet. En kärlekshistoria i skuggan av andra världskriget genom 108 kärleksbrev, gör detta till en roman att sträckläsa.

 
Det har gjorts en film som baseras på boken som har premiär nu i vår. Den ser jag mycket fram emot att se.
 
 

Britt-Marie var här

Februaris bokrecension handlar om Fredrik Backmans roman Britt-Marie var här. Detta är en roman om att förlora sig, förälska sig och att sparka på det som rullar. Borg är ett samhälle om vilket det snällaste man kan säga är att det ligger vid en väg. Britt-Marie är en 63-årig kvinna som fått höra att hon är en passivt aggressiv ältande gnällkärring. Efter 40 års äktenskap beslutar hon sig för att lämna sin otrogna man och hamnar i Borg, samhället där det vid första anblicken inte tycks finnas något annat än "till salu"-skyltar och en ölstinkande pizzeria.

 

Britt-Marie hatar fotboll, Borg har inget annat än fotbollen kvar. När ungdomslaget i byn behöver en tränare så desperat att de till slut är redo att ge jobbet till vem som helst, då bryr de sig inte om petitesser som att hon absolut inte vill ha det. För när det kommer till kritan finns bara en universell sanning om samhällen vid vägar: Pizzerior och fotboll är det sista som överger människorna. Britt-Marie var här är en roman om fördomar (inte för att Britt-Marie har fördomar, givetvis inte), korrekt organiserade bestickslådor (gafflar-knivar-skedar, i den ordningen) och en ort vid en transportsträcka. Det är en berättelse om andra chanser, första sparkar och hur nästan allt går att rengöra med bikarbonat.

 

 

Fredrik har skrivit en underbar liten kärlekshistoria och en kärleksförklaring, om spelet fotboll och platserna där man spelar det, men mest av allt om en kvinna som väntat ett helt liv på att hennes ska börja.

 

 


Konsten att vara kvinna

Det har aldrig varit lättare att vara kvinna. Vi har rösträtt och p-piller och vi har inte blivit brända som häxor sedan 1700-talet. Men det återstår några små frågor ... Varför måste vi ta bort allt hår på kroppen? Varför är bh:n så obekväm? Och varför frågar alla när man ska skaffa barn?”

 

Konsten att vara kvinna är ett självbiografiskt, feministiskt manifest av Caitlin Moran. Boken tar sin början på Caitlins trettonårsdag och fortsätter genom tonårstiden fram till moderskapet. Caitlin behandlar viktiga frågor så som feminism, abort, övervikt och moderskap på ett ocensurerat, ärligt och ofta roligt sätt.

 

 

"...en av årets både roligaste och viktigaste politiska böcker."
Andres Lokko

 

Detta är en bok som jag kommer läsa igen! Visst kan jag erkänna att boken ibland blev liggandes på sängbordet, dels för att det tog ett tag innan jag kommit in i Caitlins sätt att skriva samt för att stundtals så är det tunga frågor som tas upp. Frågor som tog ett tag för mig att bearbeta och processa. Men boken är ändå väldigt läsvärd och den har fått fler hundöron än de flesta andra böcker jag läst. Därmed så vill jag varmt rekommendera denna smarta och roliga bok, som gett både mig och min sambo många skratt.

 

 


GALLRAD

Jag hade liksom galet mycket tur. Många av böckerna på bilden har jag länge suktat efter och så  ramlade jag över dem, inte på bokrean utan på en av stadsbibliotekets filialer. Något väldigt ofattbart hände där och då, jag FICK dem! Jag försökte verkligen betala och göra rätt för mig, men de ville personalen inte veta av eftersom de just gallrat ut dem. Om det inte vore för de stora röda bokstäverna ”GALLRAD” på baksidan av samtliga bokryggar så skulle jag tro att jag drömt alltsammans och under natten rånat stadsbiblioteket på lektyr. Nu är inte så fallet så funderar jag på att baka en kaka till de vänliga själarna som jobbar på Garaget här i Malmö. De är bara för underbara! Men först måste jag bara bli frisk från vad än jag nu dras med. 

 

 
 

Små glädjeämnen

Bara för att en bok är bra, betyder det inte att alla stycken rakt igenom är bra. Men jag läsar den ändå igen, för att se vad jag missade förra gången jag läste den. Vanligtvis så har man dock sedan länge läst ut en bok när man är på sidan 680. Men i Liftarens Guide Till galaxen så har man 200 sidor kvar! Men jag antar att jag borde glädjas åt att det inte är fem millioner niohundrasjuttiofemtusen femhundranio sidor som manualen eller uppslagsverket Guiden i boken sägs vara. Allt är nämligen relativt mina vänner.

 


I virvlande dans

Att läsa är att resa och att resa det gillar jag! Boktraven tenderar dock att bli högre när mörka kvällar med filtar och tända ljus byts ut mot ljusa nätter i skira kjolar. Men en god bok är alltid en god bok, oavsett vilken årstid som råder utanför fönstret. Många av klokböckerna nedan är förresten sådana som med fördel kan kombineras med annan läsning.


 

 


Hundpojken

Eva Hornung är i ropet just nu med sin bok Hundpojken.  Jag läste dessa rader och gick raka vägen till biblioteket: ”En otäck och omtumlande men ändå inte nattsvart berättelse som berör så starkt att man måste fortsätta läsa vidare. Mitt i det otäcka finns även värmen och kärleken vilket gör att allt känns väldigt realistiskt. Sättet att beskriva och tolka koder utifrån hundens och människans perspektiv gör att hundägaren ser sin hund ur ett nytt perspektiv. Det gör också att man börjar ifrågasätta mänskligt beteende”.

Den verklighetsbaserade boken ligger nu på sängbordet och jag jobbar på den. Men jag gillar vanligtvis att läsa när jag äter ensam, något som inte lämpar sig när det kommer till denna bok och då är jag ändå inte överdrivet äckelmagad. Glöm Jungelbokens romantiserande drag, här är det livets hårda skola som gäller. Alfahonan biter ihjäl sina valpar och äter upp dem när vintern är som strängast, för att bara nämna ett exempel.

Men även fast det kan vrida till lite i magen ibland så är den ändå fängslande. För man får följa hur han börjar röra sig som en hund, tänka som en hund och när han så några år senare råkar få syn på sin egen spegelbild och blir förvånad över att inte se en hund stirra tillbaks. Hornung vet nämligen imponerande mycket om hundflockars sociala och överlevnadsbegåvade beteendemönster.  Hon skriver levande och hon skriver så satt man börjar tänka på vad som är mänskligt och inte och vart vi människor har dragit den gränsen. En mycket psykologisk tankeväckande skildring kort sagt!

 

 

 


Det som alla talar om, men ingen sett

Det där som alla talar om men ingen sett. Eller sett har väl det flesta gjort och hört talas om- Men ingen som inte äger kokboken vet hur man gör. Självklart syftar jag på systrarna von Sydows grötbröd eller ”Helens hyllade grötbröd” som det kallas i boken. Underbaraclara och många andra har dock bloggat om det, men ingen har riktigt kommit till skott med att tala om hur man egentligen gör.

Bild lånad från Adlibris.

 

Detta förargar mig lite eftersom jag gillar att baka och anser att det är bra att både ha surdegsbröd och snabba limpan i sin reportoar. Där av besattheten att ta reda på receptet, eftersom alla som ätit det verkat ha älskat det. Så om du sitter på receptet så får du gärna dela med dig!


12 böcker, ett år

Ett dussin böcker har jag på min lista som jag vill läsa detta år:


1.   Påven Johanna- Donna Woolfolk Cross

2.   Marie Curie, Ett liv- Susan Quinn

3.   Liftarens Guide till Galaxen- Douglas Adams

4.   The Saint, The surfer and the CEO- Robin S. Sharma

5.   De målade Grottornas Land- Jean M Auel

6.   How To Be Like Women Of Influence- Pat Williams

7.   Vägen Till Jerusalem- Jan Guillou

8.   Tempelriddaren-Jan Guillou

9.   Riket vid vägens slut- Jan Guillou

10.  Vem gråter vid din grav?- Robin Sharma

11.  Alkemisten- Paulo Coelho

12.  Pilgrimsresan- Paulo Coelho

 

Vid närmare eftertanke vore det nog skönare att hänga upp en säng, för jag ha en fallenhet för att ramla ur hängmattan... (Bild Jimmy Cooper).

 

De två förstnämnda är redan utlästa. Båda var väldigt intressanta, dock var den andra betydligt tyngre och mer krävande. Trean och fyran jobbar jag för fullt med, men Sharmas bok är inte direkt något man stressar igenom.  Men utläst det ska den bli! Även de andra böckerna planerar jag att beta av nu i år och just därför gjorde jag denna lista. För att den forna läslusen skulle ha något att jobba efter och kunna beta av.  Så fram till dess är det köpstopp för min del på böcker, för det duger inte att stapla dem på hög vid sängen om man aldrig kommer sig för att slå upp första sidan! Sedan så kommer det att bli härligt till sommaren när hängmattan kommer fram och ställs upp mellan björkarna i stugan.

 

 

 


Potatisskalspajssällskapet

Jag har hittat en liten diamant i min bokhylla! En diamant som är synonymt med drog, då den har hållit mig i beroendets grepp i över två dagar. Det är en tung drog, så att när du väl har prövat den, så kan man inte vara utan den! Hur ska man annars förklara att jag läst vid varje tillfälle som givits - när jag haft lunchrast, när jag gått för att hämta tidningen eller medan jag stått och diskat! Jag har läst sent in på nätterna, cyklat i ilfart till jobbet för att inte komma sent och jag har kort sagt blivit helt besatt av min drog! För i och med att boken är skriven i brevform så får man en helt annan relation till karaktärerna och ser genom deras sätt att skriva vad de är för personer. Och genom att vända blad blev jag en medlem i deras lilla litteratursällskap.

 

 

Drogens namn är det långa och svåruttalade ”Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap”. En gripande och stark berättelse om vänskap, kärlek och böcker. Och om hur människor i svåra tider hämtar kraft i läsningen och hos varandra.

 

 

 

Lägg bokens namn på minnet och se för guds skull till att läsa den! Önska dig den i present, låna den på biblioteket eller köp den! Men kom bara ihåg att invänta rätt tillfälle, för du bör inte vara allt för trött. Då alla namn till en början kan verka förvirrande och kräver en utvilad hjärna. Nej, nu ska jag återgå till livet, dock med en stor längtan efter att besöka kanalöarna…

 


Flickan från ovan

Jag har ägnat några timmar åt den hyllade topplisteromanen Flickan från Ovan. Det är Alice Sebold som har skrivit denna lilla pärla som handlar om Susie Salmon som blir våldtagen och mördad en dag när hon är på väg hem från skolan.



Från sin utsiktsplats i himlen följer hon med medkänsla och växande instinkt livet på jorden. Hon kämpar med att acceptera sin död, samtidigt som hon fortfarande klänger sig fast vid de levandes värld. Under många år följer hon mördarens förehavanden och polisens arbete, liksom sin familjs sorgearbete och vindlande öde. Tills den dag då hennes önskningar ser ut att gå i uppfyllelse

 

Man får följa mes Susie på äventyr mellan de levande och döda. Sebold skriver vackert och underbart samtidigt som det är mörkt och hemskt. Detta är en sorglig, men ändå ljus berättelse som jag tycker lämpar sig till de som förlorat någon. Denna bok kommer att få pryda sin plats i bokhyllan fram tills nästa gång den blir läst. För det lär den bli…







Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet



Jag vet, den senaste tiden har det blivit ett flertal tillskott under fliken ”En bra bok”, men jag kan inte hjälpa det! För jag har tagit upp läsandet igen och insett att jag har saknat att kura ihop mig med en bra bok i soffan. Men inte en sådan där tjock och tung sak som är ren och skär facklitteratur. Utan dess motsats, som en roman. Som man läser för att man tycker det är kul och inte för att man måste.



Och därför vill jag åter igen tipsa om en riktigt, riktigt bra bok som jag tyvärr just har läst ut. En bok som ingav mig en Breakfast-at-Tiffanys känsla med sina sidor fyllda av charm, kvick humor och värme. En bok med vintagekänsla från 50-talets London där allt är som ett enda långt cocktailparty.
     Eva Rice, författaren till denna drog, drar med en i historien om artonåriga Penelopes liv där komplicerade svartsjukedramer, hemligheter och magi spelar huvudrollerna. Boken förtrollade mig bokstavligt talat. Så rensa i kalendern, eftersom du väl har börjat så kommer du inte att vilja sluta. Taxituren får aldrig ta slut…






Fjärilen i glaskupan

Jean-Dominique Bauby  är 42 år och framgångsrik chefredaktör för franska Elle. Han har tre barn och fru, som han lämnar för en yngre kvinna. Han befinner sig mitt i pulsen och det glamorösa livets mittpunkt när han under en biltur med sin son drabbas av ett slaganfall. Bauby blir totalförlamad och kan bara kommunicera genom att blinka med ett öga. ”Locked-in-syndrom” kallar läkarvetenskapen tillståndet, då patienten med bibehållen intellektuell förmåga blir instängd i sin egen kropp. Med hjälp av förlagsredaktören Claude Mendibil skriver han en bok med sina blinkningar som verktyg. Bokstav för bokstav, ord för ord. En blinkning ja, två för nej. Så dikterar han en häpnadsväckande läsupplevelse, ett vittnesmål om den fullständiga ensamhetens i dödens väntrum. Men också en uppfordrande hyllning till livet, kärleken och medmänniskorna.

 

Jean-Dominique Bauby dog den 9 mars 1997, tre dagar efter att boken publicerats i Frankrike. Två månader senare utkom den i Sverige och väckte även hos oss stor uppmärksamhet. I samband med utgivningen så visades en dokumentär om Baubys sista månader i livet. Efter att ha gjort succé på filmfestivalen i Cannes, så visade man i januari 2008 spelfilmen Fjärilen i Glaskupan.


En väldigt intressant bok som jag tycker att man bör ha läst. Blev helt fast efter jag läst om handlingen på omslaget. Jag trodde att den skulle var mer svårläst än vad den var, och nu menar jag inte att språket skulle vara för svårt, jag läste den inte på orginalspråk! Däremot hade jag skaffat mig den förutfattade meningen att den skulle vara lite dyster och tung. Men jag hade fel. Med sina 138 sidor så hann den aldrig bli tungsint. En nätt liten bok som inte tar allt för mycket av din tid i anspråk, i alla fall inte lästid. Tiden du sedan ägnar åt att analysera, det är upp till var och en.



I taket lyser stjärnorna

Jenna Wilson är tretton år och har just börjat sjuan och det enda hon borde behöva oroa sig för är brösten som aldrig växer, den alldelens för blonda klasskamraten Ullis-Knullis som hon hatar och hur hon ska få Sakke snygg snygg snygg, att lägga märke till henne. Men Gud har inte skött sitt jobb. Hemma hos Jenna finns en rullator, en doseringslåda, en duschstol, peruker och anpassade möbler och skåp. Där lever nämligen en cancersjuk mamma. I taket i Jennas rum har hon och mamma klistrat upp stjärnor som lyser i mörkret. Under en av dem har hon gömt en dikt.
"Om du dör mamma så tar jag livet av mig"


En riktigt bra bok som jag sträckläste, för jag ville verkligen få reda på hur det ska gå för henne, eftersom jag själv inte kan förutsäga det. Så nej, jag fortsatte inte att läsa bara för att jag påbörjat boken. I ärlighetens namn så har jag aldrig "gett upp" en bok- utan tagit mig igenom hela. Oavsett om jag tyckt den varit bra eller dålig. Bara för att jag är en sådan person som inte vill ha saker halvgjorda.
Men Johanna skriver på ett sådant sett att man fångas av orden och verkligen vill fortsätta läsa!
Och bara en sista sak- Slutet är till för att läsas i ensamhet. Inte på en busstation (dock näst intill folktom, me endå..). I ensamhet ska det läsas. Och nej, jag vill inte se filmen!


Tidigare inlägg
RSS 2.0