Ekologisk färg

Jag gillar som bekant att måla. Jag målar hela världen om jag så får. På marknaden idag finns det inte så många ekologiska färger. Men tack vare Erika, så har jag hittat en. Auro väggfärg ger en liknande karaktär som limfärg, den är matt men med en levande lyster, passar pappspända väggar och tak och finns i massor av olika kulörer. Så nu kan man måla hållbart!

 

Förresten, nämde jag att jag gått och förälskat mig i byggnadsvård? 

Svensk byggnadsvård har även en hemsida, som du hittar HÄR.

 
 

Mormor hälsar och säger förlåt

Denna bok har stått på min boklista ett tag, men jag har nästan gruvat mig för att läsa den. Inte på grund av att jag trodde att den var svårläst eller tung, utan mer för att jag varit rädd att den skulle riva upp såret. Min mormor har nämligen nyligen gått ur tiden och jag hade i förväg räknat med att tårarna skulle rulla av den anledningen. Jag vet med mig att blotta ordet, mormor, i dagarna kan räcka för att mina ögon ska bli blanka. Men denna bok är nog inte tänkt att vara helt igenom en sorglig bok, tror jag. Men likafullt är den tänkvärd och stundtals väldigt pricksäker:

 

”Ibland måste något lämna plats för att något annat ska kunna ta plats”. ”Dödens mäktigaste kraft är inte att den kan få människor att dö, utan att den kan få människor som lämnas kvar att vilja sluta leva”. ”De bygger ord av förlåtelse på ruinerna av ord om att slåss”.

 

”Man säger aldrig hej då i Landet-Nästan-Vaken. Man säger bara ”vi ses”. Det är väldigt viktigt för invånarna i Landet-Nästan-Vaken att det är så, eftersom de anser att ingenting egentligen någonsin helt dör. Det blir bara en historia, gör bara ett hopp i grammatiken, byter tempus från nutid till dåtid. Man gillar tempus i Landet-Nästan-Vaken. I sagor är tempus lika viktigt som magi och svärd.”

 

Jag läste aldrig baksidan, inte förrän jag läst ut varenda sida av innehållet. Så vill du veta vad som står där kan du googla, Fredrik Backman är en välrecenserad författare, så det är inte svårt att hitta. Mina tankar hittar du dock bara här och jag är himla glad att just DU läser! Ha en fin dag!

 

P.s: Är det någon som ska säga förlåt, så är det Raja som tagit en god bok till helt nya höjder…

 

Frukostnörd

Frukost är dagens viktigaste mål på dagen. Ändå är det många som slarvar, inklusive jag själv. I mitt forna liv som stalltjej inmundigades gröt varje morgon, en vana som tyvärr har trappats ner något. Ibland blir det bara en kopp kaffe, vilket inte alls är en bra frukost om man tänkt prestera under dagen! Till min stora lycka har därför en av mina favoritbloggare, Ennui slagit sig ihop med Alexandra och bildat bloggen A cup of coffe. Ljuvliga bilder och underbara recept på frukostar i alla dess former. Perfekt morgonläsning medan man smaskar i sig dagens frukost samtidigt som man börjar längta efter nästa… 

Saffranspannkakor med björnbärssylt
 
 Rostad paprikaröra med timjan
 
Pannkakor på kärnmjölk
 
Samtliga bilder är lånade från A cup of coffe. 
 
 

 

 


Odlingstips

Nu så här på vårkanten (det kan dock diskuteras huruvida den anlänt till Norrland än, eftersom det snöar idag). Men oavsett snö eller ej så har jag ett litet såtips som jag tänkte dela med mig av. Släng inte toalettpappersrullarna! De blir utmärkta krukor vid sådd av pumpa, gurka, bönor och andra stora frön. I botten lägger jag först planteringsjord, cika 2/3 och fyller den sista tredjedelen med såjord. Rullens djup gör att småplantorna kan utveckla långa, fina rötter. Jag ställer rullarna på en bricka eller liknande, så att jag kan vattna underifrån (alltså på brickan). Då blir det lagom fuktigt för rötterna och lagom torrt på ytan åt grodden. Det går att plantera ut hela toalettrullen i landet när det är dags för utplantering, eftersom toalettrullarna förmultnar i jorden.
Bild lånad av fotografen Annika Christensen
 
Återvinning när det är som bäst! 
 
 
 
 

Om vårvinter och skejtföre

Både SMHI och YR hade förutspått att det skulle vara dåligt väder, men tji fick de! Har haft perfekta vårvinterdagar med klarblå himmel, gnistrande vit snö och perfekt skare. Tog skejtskidorna och åkte upp till Talludden, läste trädgårds litteratur framför elden och kliade Ockra på magen. Pratade äventyr och framtid med Hella över telefon och vaknade morgonen efter av ytterligare en kanonfin dag. Frukost på bron med hembakt tunnbröd, choklad i kåsa och lite torrkött. Låg ute på bron och bara njöt av att bara vara en stund, innan jag skidade ner till byn igen. Ingen märkvärdig utflykt, men oj så skönt det var att komma iväg lite.

 

 

Något som inte var lika roligt var att jag tappade ena linsen och kröp runt i snön i vad som kändes som en halv evighet. Att leta efter en nål i en höstack kändes helt plötsligt som en barnlek, då nålen med sin metalliska färg torde avvika sig ganska så kraftigt från höet. En plastfärgad lins i snön däremot…var inte det lättaste att hitta åt. Men jag lyckades helt otroligt hitta linsen, precis när jag hade gett upp letandet och tänkte fortsätta skida, då upptäckte jag något som glänste till lite annorlunda där i snön. Lycka!

 

 

Light it up!

Från förbrukningsvara till inredningsdetalj. Tidigare hade en glödlampa en brinntid på 3000 timmar, de nya LED-lamporna sägs klara 20 000-25 000 timmar. En enorm skillnad!

 

 Foto: Nils Skanebo

Gammalt i ny tappning, det vill säga nakna lampor med blottade trådar skapar en unik stil och efterfrågan bara ökar. Själv snickrade jag och sambon ihop en sänglampa, där vi använde just nakna lampor. De nya fönsterlamporna har däremot inte kommit på plats än, för LED-lamporna har inte anlänt från England. 

 
 
 

Om att aldrig ha fått fira sin födelsedag

Har man aldrig någonsin firat sin födelsedag, så är det hög tid att börja när man fyller 20! I onsdags fyllde John 20 år och världens bästa mamma ordnade därför med kalas. Paket, ballonger och så två tårtor, vilka de yngre barnen fick dekorera med chokladsås och non-stop.

 

För en som firat 27 födelsedagar med pompa och ståt är det lite svårt att förstå hur det är att aldrig ha blivit firad på sin födelsedag. Att det är vilken dag som helst och att man därför vaken sjunger eller får några presenter. Men å andra sidan har dessa ungdomar flytt från ett krig, ett krig som är så avlägset för oss här i Sverige att vi knappt kan placera ut det på världskartan. Så dag möter verkligen natt här, men både ungdomarna och mamma kämpar på och det går framåt. Födelsedagsbarnet är vetgirig till tusen, så mitt i tårtkalaset åkte matematikböckerna och andragradsekvationerna fram. Mina små grå fick kämpa för att återkalla kunskaperna från NV-programmet och damma av gymnasiematten, men polletten föll slutligen ner och jag kunde förklara på begriplig engelska vad det handlade om. Avslutade eftermiddagen med att öva svenska och diskutera Sveriges statsskick med den blivande statsvetaren/ ekonomen. 

 

Årets Trädgårdsprodukt 2016

Med sin produkt 100 % återvunnen jord vann Econova Elmia Garden Award. Den torvfria planteringsjorden består av organiska restprodukter från skog och trädgårdar och är en ren kretsloppsprodukt.

 

 
För bildkäll: Klicka på bilden 
 

En redan populär jordfamilj blev än mer fullständig när Weibulls lanserade 100 % återvunnen jord. Jorden är avsedd för utomhusbruk och för plantering i hela trädgården. Econova är den första producenten i Skandinavien med en torvfri jordprodukt. Råvarorna bark och träfiber kommer från skogen och återförs efter kompostering till naturen för att bilda ny växtlighet. Även trädgårdkomposten cirkulerar och hämtas från kommunens insamlingsplatser.

 
 

Konsten att höra hjärtslag

Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker är en storslagen kärleksroman som handlar om Tin Win som är framgångsrik advokat i New York. Han kommer ursprungligen från Burma men hans amerikanska familj, hustru och två barn, vet nästan ingenting om hans uppväxt och bakgrund. Så en dag, strax efter att dottern Julia avlagt sin juridikexamen försvinner han utan ett ord. Familjen tvingas till slut acceptera att spåren slutar i Bangkok. Fyra år senare hittar Julia ett fyrtio år gammalt kärleksbrev som hennes far skrivit till en okänd kvinna i en by i Burma. Hos Julia tänds åter hoppet och hon bestämmer sig för att söka upp kvinnan i brevet. När Julia kommer till den lilla byn bland bergen hamnar hon i en främmande värld och i byns tehus lär hon känna en man som berättar en märklig historia om den blinde pojken och flickan med de missbildade fötterna, om det som står skrivet i stjärnorna och om kärlek som övervinner allt.

 

En sinnlig och vacker roman som överraskar med ett väldigt rytmiskt hjärtslag. Detta är en storslagen kärleksroman som gör en alldeles varm i hjärtat. 

 

 

Nolia Garden

Inledde lördagen med färskpressad juice, rostat bröd och baconlindade äggbakelser. Drog en kam genom håret och traskade bort mot Nolia Garden och hoppade upp på scenen. Var lite mer nervös, vilket resulterade i en inte alltför säker inledning. Men jag kom tillbaks relativt snart och hux flux så var föreläsningen slut! Nils sålde en tygkasse och jag besvarade diverse frågor, innan jag befriad från en föreläsares före-talet-ångest, kunde traska runt och verkligen njuta av mässan. Tittade på utställningsbalkongerna, provsmakade lite goda ostar, fikade med vänner som åkt 35 mil enkel väg för att närvara på mässan och avrundade med att handla lite.

 
 
 
 
 

Jag och sambon lämnade mässan med en kasse med pelargoner, min sambo har nämligen äntligen fallit dit! Med namn som S:t Elmos Fire och Dragons Breath började till och med älsklingens ögon att glimra. Självklart var jag tvungen att bejaka hans nyfunna intresse och såg till att de fick följa med hem. Men även jag utökade min samling med en svart pelargon samt en pensépelargon. Har ingen aning om var dessa ska rymmas, speciellt inte när jag snart ska till att skola om alla frösådder. Men finns det hjärterum, så finns det stjärterum.

 

Resten av helgen blev betydligt lugnare, massage, god mat och så ett litet IKEA-besök där på söndagen. Förutom en vas, så tog jag med mig lite scilla och snödroppar från Umeå (fast vårblommorna hittade jag i mosters rabatt och inte inne på varuhuset). Nu återstår bara att hitta åt en spade och gräva fram mammas blombänkar…Önska mig lycka till!

 

Fredag på Nolia Garden

Helgen har varit till brädden fylld av skojigheter! Jag och sambon åkte i torsdags upp till Umeå eftersom jag skulle föreläsa på Nolia Garden. Vi intog Hotell Ottosson Westberg,men en snabb googling ger dig nog inte alltför många träffar, eftersom det är min moster och hennes mans hus. Där har vi blivit bortskämda med god mat, massage och himmelskt sköna sängar.

 

 

 

På fredagen föreläste jag 13.30 och jag kan villigt erkänna att före dess så blev det inte så mycket flanerande på mässan. Jag kom mig knappt in, för jag fanns inte med på listan. Men eftersom jag lyckades övertyga killen i dörren att jag faktiskt skulle föreläsa klockan halv två så släppte han slutligen in mig. Annars hade jag hållit föredraget ute i hallen, så pepp var jag! Men jag blev som sagt insläppt och efter en halvtimme på scen så var det dags för mig att kliva ner. Fikade lite och gick omkring och njöt av att ha överlevt. Tittade på de olika mässutställarna, knöt lite kontakter och lyssnade när min mentor Mariana pratade sig varm på scenen, innan vi traskade hemåt för tacomys och konsert.

 

 

 

Där på fredagskvällen intog Markus Krunegård Sagateaterns scen. Sagateatern är en av Umeås mest charmerande byggnader och har tidigare varit biograf. Den gamla, stilfulla interiören med rejäla lampetter och medaljongtapeter är intakt och gav ytterligare en dimension till herr Kunegårds texter- Ett färgskiftande skuggspel på väggen. Till skillnad från mitt sällskap som jag gick dit med, så har jag lyssnat på honom tidigare. Men hans texter gjorde sig så mycket bättre live, musiken blev intensivare och textraderna mer brännande. I slutet fick Markus & Markus stående ovationer och jag klappade även glatt för arrangören, Markus Westberg. Min kusin, tillika grundare av Stella event som bjöd gänget på denna helkväll. En riktigt skön avslutning på en lång dag!

 

Konsten att odla ett underverk

Med hjärtat i halsgropen intog jag scenen i lördags. Det var mer nervöst att traska upp i lördags än i fredags. Fråga mig inte varför, det bara kändes så. Kanske för att scenen inte var jättestor och att jag fick tydliga instruktioner av teknikern att inta ena flanken. Jag som vanligtvis gillar att traska runt på scenen, stod nu ovanligt stilla. Men föreläsningarna gick vägen, jag svimmade inte (inte för att jag någonsin gjort det) och insåg någonstans där på slutet att det faktiskt är kul att föreläsa!

 

 

Så här i efterhand är jag glad att jag vågade tacka ja. Har dessutom tackat jag till att hålla ytterligare två föreläsningar nu under sommaren, så föreläsningsschemat fylls sakta på!

 

Åtta tassar och en mustasch

Puttrandet från kaffekokaren, åtta tassar och en mustasch. Det vaknade jag till av idag, måndag. Nu sitter jag i sängen, med massor av kuddar uppbullade bakom ryggen. Med kaffekoppen i ena handen och den andra på tangenterna. En bit mörk choklad och två fyrbenta vänner i sängen och en svans som har avlägsnats från mitt ansikte.

 

 

 

Nu var det ett tag sedan jag sist bloggade. Fick upp farten där ett tag, men så blev det mycket med plugget och andra projekt, så takten dämpades här. Vad har jag då gjort sedan sist? Tja, jag torkar mat, har komponerat en föreläsning (som jag även hunnit hålla två gånger), skolar om plantor, fyller den ena A4-sidan efter den andra med hemtenta-tankar, läser, instagrammar och sköter om Ralf. Jag och sambon har nämligen blivit med surdeg! För att han inte ska bli bortglömd där i kylskåpet, så har vi döpt honom efter en rallybilsförare. För oj vad det kan gå, om locket är på!

 

RSS 2.0