Påsken

Det blir aldrig som man tänkt sig. Allra minst när man har planerat allt in i minsta detalj. Åkte hemhem till påsk och var så pepp på att maxa varenda minut! Rida, skida, umgås med alla härliga människor, sola på ett renskinn, basta, baka tunnbröd, greja på gården, fotografera, fiska och jobba med ett restaurerings projekt. Kort sagt jag ville skapa en semester med aktiv vila, Lisa 2.0. Maxa utbudet av härligheter, så som vårvintern inbjuder en till att göra. 

Jag vill, jag vill men jag räcker inte till- Ganska talande för semestern. Särskilt om man byter ut det sista jaget mot tiden.

Ödet ville ha ett finger med i spelet- det blev inget maximalt njut av den sorten som jag tänkt. När den välbehövliga ledigheten inföll och axlarna sänktes kom förkylningen som ett brev på posten. Det hör som till att jag blir sjuk när jag tillåter mig att slappna av efter en längre period av stress och press. Och det var inte bara jag som föll dit, hela familjen blev däckad. Feber, hosta och en grad av snorighet som jag sällan har upplevt. Knökade in tussar av hushållspapper i näsan för att slippa det eviga droppet av snor. Inte riktigt vad jag hade planerat- Det blev att byta flexledighet mot sjukdagar och någon dag med vabb. Hela familjen åkte som sagt dit, liksom ett gäng släktingar som vi hann smitta. 

Istället för att bli stressad över att det inte alls blev som vi tänkt, så sänkte vi axlarna och la ner prestationsribban. Fram emot helgen blev samtliga bättre och vi vågade oss på att socialisera lite utomhus. Vi har grejat på lite i maklig takt, men inte gjort ett jota av vad vi önskat att göra- mer än igår när bastun slogs på och bubbelpoolen fylldes upp. Och så blev det faktiskt en skotertur där under påskhelgen, Viljas första ❤️ Det bar varken av långt eller länge, men var alldeles tillräckligt för att jag skulle bedöma det troligt att jag skulle orka bli nerbäddad i skoterpulkan med hjärtegrynet.


Påsken blev med andra ord mycket lugn och inte alls vad vi tänkt oss. Men så blir det ibland och vilan var välbehövlig. I juni när vi kommer upp nästa gång hoppas jag dock på mer tur med hälsan. Vädret kunde vi omöjligt haft mer tur med- strålande sol och gnistrande snö!


RSS 2.0