&

Att pyssla behöver inte ta lång stund och det krävs inte heller så mycket. Även ett litet pyssel kan verka tillfredsställande. Så som detta pyssel som inte allt tog många minuter- En flora och mitt &-tecken kände plötsligt för att så följe med varann!
 
 

Vi flyttar ut!

Igår tog vi våra sovsäckar och begav oss ut till skogs. Min själ gillar att vara ute och jag riktigt njöt av att sätta upp tältet med tjejerna och göra upp eld. Flera kursare anslöts sig och så var stockarna runt elden plötsligt fullsatta av ivriga grillare. En riktigt trevlig kväll i lågornas sken blev det och när elden börjat falna så kom marshmallowsen fram.

 

Tidigt imorse kröp vi så ner i våra sovsäckar och vaknade till en dag av fåglarnas kvitter och strålande sol. Ett helt underbart uppvaknande och än bättre blev det när vi försåg oss med frukost i gräset. En perfekt start på dagen!

 

 


Ja visst gör det ont när knoppar brister

Karin Boye i mitt hjärta. Sveriges enligt mig allra vackraste diktare.
Vackra dikter och fotografier är saker som jag sätter guldkant på vardagen med.
 
 

Ja visst gör det ont när knoppar brister.

Varför skulle annars våren tveka?

Varför skulle all vår heta längtan 

bindas i det frusna bitterbleka?

Höljet var ju knoppen hela vintern.

Vad är det för nytt, som tär och spränger?

Ja visst gör det ont när knoppar brister,

ont för det som växer

                              och det som stänger.

 

Ja nog är det svårt när droppar faller.

Skälvande av ängslan tungt de hänger,

klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -

tyngden drar dem neråt, hur de klänger.

Svårt att vara oviss, rädd och delad,

svårt att känna djupet dra och kalla,

ändå sitta kvar och bara darra  -

svårt att vilja stanna

                              och vilja falla.

 

Då, när det är värst och inget hjälper,

Brister som i jubel trädets knoppar.

Då, när ingen rädsla längre håller,

faller i ett glitter kvistens droppar

glömmer att de skrämdes av det nya

glömmer att de ängslades för färden  -

känner en sekund sin största trygghet,

vilar i den tillit

                              som skapar världen.

 

 

Tapetskrubben

Jag känner en tjej som har 1000 tapetrullar i en skrubb!  Eller hon hade det till alldelens nyligen i alla fall, för nu har ett gäng fått flytta hem till mig istället. Denna fina tjej råkar vara en av mina klasskompisar som också råkar älska att pyssla. En dag så fick jag så ett pysselpaket av E och förstå lyckan när jag öppnade paketet och fann allt detta…

 

 
 
 
 

Mönsterglädje och färgmagi! Jag blir helt till mig över alla dessa mönster för var och en är som ett konstverk i sig! Jag tror jag måste börja samla på tapeter! Om inte annat så kan jag gå vilse i Tapetskrubben.

 


Le printemps

Helgen har spenderats ute i det vacka vädret. Har grillat, växtvandrat, haft picknick, ätit glass vid havet, spelat brännboll (utan att slå ut några tänder) och bara njutit av våren med fina vänner.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Livet i skåneland

Vad gör jag? Frågan är snarare vad gör jag inte? Bloggen har helt klart fått stryka på foten nu när tempot i vardagen trappats upp. Men det är roliga saker och allt roligt är det helt omöjligt att hinna skriva om, men jag ska ge det ett tappert försök…

 

Alnarp Community är ett odlingsnätverk som vi har startat upp på skolan, detta tar en hel del av min tid och engagemang, men o så skoj det är! Samtliga onsdagar jobbar vi på vår mark och förutom detta så spinner vi för fullt på vårt kontaktnät vilka bjuder in oss till studiebesök. Så vi är helt enkelt på resande fot en del. Detta kräver dock lite planering och det är där jag och mina listor kommer in. Plus en resa till K-Rauta igår där fantastiska Marcus och Leo kom till vår undsättning och här med gett oss bästa möjliga plattform för att få en superb kompost. Vi har nämligen bjudit in Susanne Wiigh-Mäsak som är en mästare på det här med komposter som ska föreläsa hos oss nu på onsdag! Men är du ivrig på att veta mer om mina vänners och min aktivitet inom detta område så kan du alltid kika in på http://alnarpcommunity.wordpress.com/ där jag nu mer är en flitig skrivare.

 

Förutom odlingsutskottet där jag alltså sitter som sekreterare samt som en av tre i PR-gruppen så händer det vissa saker på Tisdagsfiksfronten också. Ett helt annat utskott som vi har på universitetet, där vi har varit på en helt annan typ av studiebesök. Detta har dokumenterats och håller i dagarna på att tryckas upp till en liten broschyr. Det är ett pill att få en broschyr fin layoutmässigt kan jag lova. Men nu är den som sagt på tryckeriet. Denna broschyr vi vill även dela ut gratis till studenterna, eftersom där i finns en vägledning över Lunds cafédjungel. Detta har dock medfört att jag knåpat ihop en äskning så att vi kanske kan få tryckkostnaden betald eftersom jag är utskottets kassör. När jag ändå var i farten skrev jag en för Alnarp Community också.

 

Bilder från en supertrevlig grillkväll

 

Nu ska mamma inte oroa sig för jag pluggar också. Jepp, jag hinner med det med. Jag multitaskar bara. Fast man kan inte jobba jämt, utan jag varvar detta med att måla hela världen gul. Odlar potatis och tomater så att det står härligt till (tror tomatplantan snart överproducerat och kommer att ta död på sig själv då den bär 10 tomater och 12 blommor). Jag terapibakar bröd. Tränar. Tragglar latin. Pysslar med Mormorsrutan (ikväll ska vi vara här och pyssla). Syr en mössa till en vän som förlagt sin. Grillar med vänner. Hittar saltkaret bredvid rönnen. Bakar tårtor på Lommaborgen. Längtar efter en hund. Går runt med skruv och en cykelpedal i fickan. Dricker kaffe i massor. Kramar mina kusinbarn. Letar boende med grymma tjejer och hoppas att vi blir sambos. Tja, det händer och sker endel i Skåneland (även fast jag glömt eller uteslutit hälften). Lev och må!

 

Vårtecken

Våren är här och det blommar för fullt.
Blir helt varm i hjärtegropen av alla blommor.
Av detta naturliga överflöd av skönhet.
 
 

Ett hav av snöklockor

Dagarna bara flyger iväg! Tiden står verkligen aldrig stilla! Idag vaknade jag till fågelkvitter och sol, har burit min mosters rosiga kjol och skrattat högt åt mina vänners skämt. Jag ville bara trycka på stopp, så jag la mig ner i havet av snöklockor och njöt av solens värmande strålar tillsammans med Minna och Daniela.
 

 

Samtidigt så messade mamma mig en bild från nu i påskas när jag och några av mina fina släktingar sitter ute i en solgrop som vi grävt oss i snön. Jag är filuren i blå jacka, powerskor och stormössan. Kontraster kallas det!

 

 
 
 

Bärigt värre

När jag är sugen på något gott så brukar jag mixa favoritbären med lite mjölk. Inget mer krävs och när jag vill göra det extra lyxigt så smaksätter jag den med vaniljstång och häller upp i cocktailglas! Skål på dig!

 

 

En del av Sverige. En del av vårt kulturarv. En del av mitt hjärta och mina barndomsminnen.

 

Jag sitter här helt tårögd samtidigt som jag är fylld av nostalgi. Det kom sig nämligen så att jag stötte på ett klipp idag med ett par för mig, inte helt obekanta människor. Det är nämligen mina morföräldrar, Herbert och Elna Ottosson som figurerar i klippet där de visar hur det gick till förr. På den tiden då inte mjölken kom i tetrapack. Då man handmjölkade korna själv och man drack varm mjölk till frukost. Min mormor och morfar var en av Sveriges allra sista mjölkbönder och jag är ett stolt barnbarn. Mina morföräldrar var ett hårt arbetande par som vårdade den kultur som idag så gott som dött ut. Idag sker allt i stor skala med maskiner. Så var det inte för dem, det var med handkraft man kramade ut mjölken. Den varma mjölken som lade sig som ett skum i hinken. Så mjölkning, kosläpp, sträva kalvtungor och klingande koskällor i sommarnatten är några av de saker som sitter allra djupast rotade i mig.

 

 


Time for tea

Te är näst intill en helig dryck för mig. Kan bälga kannor när jag är på det humöret. Te och blommor, det är fin fina grejer det!

 

 

RSS 2.0