Ett nytt år kommer för många med löften om förändring. Små eller mer storslagna löften, det varierar. Men alla har vi nog någon gång kommit med ett nyårslöfte till oss själva. Hela grejen tycker jag är bra, så länge det inte går till överdrift! Man ska ju kunna uppfylla målen man har satt för sig själv också, annars så blir man ju bara nedslagen! Så sätt ett mål på en lagom hög nivå (du ska fortfarande behöva kämpa för att nå det) och för att öka chanserna att du verkligen når dit- sätt upp delmål på vägen! Och glöm för all del inte bort att bestämma vad du ska belöna dig med när du har uppnått ditt mål, för en morot måste man ha för att orka kämpa!
 

En rolig sak om man vill bli av med en dålig vana är att ta efter idén som legat bakom nappträdet i Göteborg (har säkert funnits på fler platser runt om i landet också). Dit har nämligen barn och föräldrar gått när det börjat bli dags för barnet att sluta använda napp. Denna idé tilltalar mig- Man hänger upp sin dåliga vana och sedan när man går där ifrån så lämnar du ovanan bakom dig. Rökaren, gottegrisen eller snusaren kan dock få det något lättare dock än personen med dålig självdisciplin eller något annat som är svår upphängt. Är mycket väl medveten om att bli av med t.ex. ett röksug är små mycket svårare än så- Men jag tror på att denna symboliska handling kan bli ett första steg i rätt riktining!

Kom dock ihåg att be någon ta ner det du hängt upp när en tid passerat. För plast och dylika saker tycker inte moder natur om! Och du behöver inte starta det nya året med nedskräpning (ingen annan dag på året heller!). Lycka till!

Bedriver någon slags syjunta med mig själv. Varvar strumpstickning med lagning av ett skirt nattlinne. Sömmarna hade gått upp på vart och vartannat ställe, så innan jag började liknade det mest en Prästost med alla sina hål! Men spetsarna på nattlinnet gör att det är värt allt piller och snart är jag klar, ska bara korta spagettiremmarna till axelband något. Sedan är det nog dags att sparka till jobbet.

Inte världens bästa bild, men så går det

när man alltid glömmer kameran...

 

Kanske världens enklaste mössa, som jag lärt mig av fina Sanna. Den är så enkel att alla kan sticka den! Jag har hitintills hunnit med tre och har nu gett mig själv möss-sticknings-förbud! Så jag har övergått till tjocksockar för ett slag. Men jag hade ändå tänkt dela med mig av stickbeskrivningen på denna busenkla huvudbonad:

 

Egenstickad åremössa

 

1. Lägga upp 38-40 maskor och sticka sedan bara sticka aviga och räta precis som när man gör en halsduk.

2. När ”halduken” är nog lång (något som du mäter genom att lägga ditt stickade verk runt ditt huvud). Kom ihåg att det är fint om den är något större än ditt huvuds omkrets, så att den inte blir allt för tajt!

3. Dags att maska av!

4. Nu har du en stickad tygbit i din hand som är likt allt annat än en mössa. Men det löser du genom att lite fint tråckla ihop kanterna.

5. Cylinder kallas denna form som du nu skapat, men sluta inte riktigt än, för jag antar att du vill ha en ovansida på din mössa?

6. Trä tråden igenom några av de övre maskorna på ”ovansidan” av cylindern. Sedan är det bara att dra i tråden, så dras huvudänden åt likt ett lasso och du får en mössa!

57. Fäst trådarna och vänd mössan rätt- Nu är den klar!

Busenkelt!

 

P.s: Mönstret finns även att hämta hos Kaki, som sägs ha kommit på mönstret.

Här kommer min senaste krönika som går helt i julens tecken!

 

"Julen är för mig så mycket mer än bara paket och Kalle Anka. Det är känslan av att ha hela släkten samlad, att plocka ut go’ bitarna från julbordet och sedan avsluta allt ihop med ett enda stort mys, där vi tillsammans spelar spel och äter allsköns gotter.  Gotter bestående av allt ifrån knäck och kola till klenäter och egengjorda polkagrisar. Men julen är mer än bara en mathögtid, det är även dofternas helg med nejlika, pärlhyacinter och pepparkakskryddor.

 

Inlindad i alla dessa dofter och dignande julbord så ligger kärnan, gemenskap med nära och kära. Sedan är julafton för många svenskar dagen av traditioner och för mig är denna tradition att ta en julritt. Barbacka på en häst med flygande man och i Ammarnäsiskt vita landskap, då är det jul på riktigt!

 

Än juligare blir det dagen där på, när juldagen infaller och Burckhardts julpsalm plötsligt blir till verklighet. Sången införlivas och juldagsmorgonen glimmar verkligen och jag både vill och kommer att gå till stallet. Inte för att hitta Gud, men för att finna någon sömndrucken häst som vilar upp på strå. Juldagsmorgon är nämligen för mig synonymt med risselfärd. Jag och min stallkompis har gjort det till tradition att köra rissla till julottan. En väldigt mysig tradition som involverar att borsta bort snön från risslan, rykta och sela någon av hästarna och sist av allt tända facklorna baki ekipaget. Sedan är stämningen på topp där i fårskinnsfällen när vi till bjällerklang glider ut från gården mot kyrkan. Ute brukar det ha börjat ljusna, för klockan är inte längre fem och därför blir också passagerarna längs vägen lättare att upptäcka. För vi kör aldrig med tom rissla till julottan, utan varje år försöker vi glädja någon med en risselfärd tillika nostalgitripp.

 

Förutom risselfärden så trodde jag tidigare att alla firade jul som jag gjorde. Att alla hade en stor släkt på runt trettio personer som samlades för att skratta, umgås och ha det trevligt. Men jag växte upp och insåg att det är långt ifrån alla som har det så här bra! Att jag tillhör den mycket lilla delen av jordens befolkning som är så här lyckligt lottad! För alla har helt enkelt inte råd, medan andra saknar hem och familj och en tredje kanske har en familj, men som är fysiskt- eller psykiskttrasig. Jag och du må kanske gå en skimrande vit jul tillmötes, men det finns också dem som kommer att ha den motsatta. Ha det i åtanke och skänk en tacksamhetens tanke till det du har och kanske en peng eller två till behövande. Eller varför inte ge en hjärtejulklapp i år? För dig som inte känner till mitt nyss myntade uttryck är en hjärtejulklapp, en julklapp som gör gott för alla parter. En gåva som kommer från hjärtat och som går rakt in i någon annans. Ta efter Karl Bertil Jonsson på julafton och ta undan ett paket och ge det till en fattig! Men oavsett om du får ett paket av honom eller ej, så vill jag passa på att önska dig en riktigt, riktigt god jul och ett gott nytt år!"

 

 

Panik över att de sista julklapparna än inte är fixade? Lugn bara lugn, jag har lösningen!

”Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas. Det som saknas är vaccin, medicin, rent vatten och näringsriktig mat. Saker som UNICEF kan leverera. Saker som vi tillsammans kan leverera.

 

Fotograf: UNICEF

Den här bloggposten är mitt sätt bidra. För i och med att jag publicerar den här bloggposten blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.

 

 

 

Har du också en blogg och vill göra något viktigt i jul? Hämta bloggmaterial här! Tillsammans räddar vi barns liv.

 

Fotograf: UNICEF

Ps. Vill du köpa fältprodukterna som räddar barns liv, besök UNICEFs gåvoshop. Du kan välja ett snyggt gåvobevis designat av bland annat Tove Styrke eller Elsa Billgren att ge bort i julklapp.

 

 

 

 

Lite vemodigt. Men så har jag aldrig gillat att säga hej då. För idag är det nämligen min sista dag här på Farbror Elofs Skafferi...

En liten, liten del av julbordet med alla sina 200 (!) rätter

Har varit otroligt roligt och lärorikt, så detta är något jag kommer att bära med mig länge.
Speciellt som stället där jag fick tusen kreativa ideér på olika smakkombinationer och lärde känna flera fina männsikor. Men inget varar för evigt och nu ska jag hem och fira en vit jul (till skillnad från här där gräsmattorna är lika gröna som om det skulle ha varit juli!). Hoppar på tåget om bara några timmar!

Hade avslutning igår kväll med Li, Niocole, Markus och Glenn.
Badade bastu och hade det trevligt. Nu mer kommer bastubad alltid att vara synonymt med trisslotter.
Bastutriss står nämligen inte för att vi var tre (snarare fem) som badade bastu, utan för att alla kockarna hade köpt 40 trisslotter var. Till på köpet så fick kockarna och jag två var på avslutningen, vilket resulterade i en hög med 148 trisslotter!

Lärdomen blev att den ena kocken önskade att han läst sannolikhetslära, att den andra som just hade gjort det undrade vart hennes miljon tagit vägen och den tredje bara var uppgiven för att han liksom de andra två gått cirkus 900 kronor back. Jag själv var den enda som gick med vinst och ändå hade jag inte köpt några lotter. Men på de två som jag fått av mina chefer så kammade jag hem hela hundra kronor. Så imorgon ska jag lösa in mina lotter och få en sedel med Linné, för spela det gjorde vi igår och jag har skrap under naglarna kvar.

Jag mottogs av en fanfar utav Nicole och Markus igår när jag kom tillbaks.

Dock så slutade de hastigt när de såg mina rödgråtna ögon. Det var visst inte läge…

 

Jag föreställde mig ur jag dansade avenyn fram i min blå klänning.

Nej jag hade blivit lovad att dansa fram i min blå klänning.

”Heltiden är din om du vill ha den” lät det, dock så var det annat ljud i skällan i förrgår.

När jag åkt enkom från Lund till Göteborg på min enda lediga dag, då hade jag plötsligt dåligt kundbemötande.

Förvirrad som få med vetskapen om mina 600 kronor i dricks dagen före, just för mitt ”otroligt vackra kundbemötande” så var det förvirrade bittra tårar som föll. Men inget går upp mot vänner, för oj vad jag blivit peppad och idag är jag tack vara dem tillbaks på banan igen. Efter ett dygn av förtvivlan nere i diket. Tack vare alla dem så har solen börjat titta fram igen. Älskar er alla <3

 

 

 

Tänkte ger er en liten rundtur in till Skafferiet...

 

 

Bara skylten gör mig glad!

 

Gräsmattorna är fortfarande gröna här i Skåne...

 

På vänster sida av ingången...

 

Och till höger om ingången sitter alla utmärkelser, den för 2012 är påväg!

 

Forttsättning följer! Då kommer lite bilder hur det ser ut innanför denna dörr...

 

 

 

 

 

 

 

I år består min önskelista av vintage varvat med nya saker- En spretig kompott kan man kanske säga att jag önskar mig att hitta under granen i år…

 

En gammal LP-spelare har jag länge velat ha

 

Lika så fina muggar till mig som dricker en kanna eller två med te varje dag. Favoriten är den med Sniff och Snusmumriken från  Arabia.

En mastodontskärbräda i trä som ligger still när man ska skära grönsaker och inte glider omkring på bänken som en hal ål! Tror jag minimerar risken att man skär sig också!

 

 

En assistent för att underlätta brödbaket- Electrolux är favoriten.

 

 

Gamla Bakelit bestick, så att man färdas bakåt i tiden vid varje tugga.

 

 

En tallrikshylla som man nödvändigtvis inte behöver förvara just tallrikar. Kokböcker och dylika ting går minst lika bra!

 

Stringhylla i vitt. Min vita dröm som skulle få sköta om ens andra favoritsaker

 

 

En trearmad lampa skulle i den bästa av världar stå för belysningen

 

 

Paltgryta! Detta är min tredje lägenhet, men inte förrän nu när jag haft en killkompis på besök så inser jag att jag faktiskt saknar en verklig basgrej- Paltgrytan! Eller som P. gärna vill kalla den- Kroppkakegrytan (han hoppas på kroppkakor).

 

 

 

Är för ovanlighetens skull ledig och det på en tisdag. Men jag tackar min lyckliga stjärna för hela halsen bränner som eld och jag försöker att få i mig så mycket citronte som bara är möjligt. Samt vitlök så klart, alltid vitlök!

Te dricks bäst i en fin kopp! Dock är det helt omöjligt att ta en favoritkopp ut porslinshyllan utan att ett allt ramlar ut, två för att jag lider av svår beslutsångest.

Ute är det regn och rusk, så att ha pyjamas när klockan nästan är ett känns inte helt fel speciellt inte då jag som sagt inte är helt kurant. Däremot så blir det kanske en liten utflykt snart till ett ställe som jag inte vet vad det heter . vart det ligger eller vad man egentligen kan göra där. Men jag har hört att jag kommer att älska det. Det sista är anledningen till varför jag bestämt ändå ska med.

Då menar jag inte att posera framför en spegel utan att jag jobbar som tomtenisse! Haha, nej helt allvarligt så är jag ju servitris här på Farbror Elofs Skafferi! Trivs som fisken i vattnet i min uppgraderade "tomtedräkt" (har blivit befodrad förstår du med guldbling). Min röda jacka har jag döpt till tomtedräkten eftersom en liten kille förtjust utbrast "åh en tomtenisse!" när han såg mig och varför önska sig julmust när man har chansen till att rabbla årets önskelista?!

 

 

Fyra av tio svenskar är sanna livräddare. Fyra av tio svenskar lämnar nämligen blod. Själv är jag ingen livräddare, men funderar starkt på att bli. För jag har nämligen insett att jag hitintills förväntat mig att få blod, samtidigt som jag själv inte ens bidragit med en droppe!

 

Jag tycker det är obehagligt med nålar, det är min anledning till varför jag hitintills tagit omvägen förbi blodbussen varje gång den rullat in i Sorsele samhälle. Eller något annat samhälle för den delen. Samtidigt så vet jag att jag är en positiv nolla och att det gör mig ovanlig på fler än ett sett. För det första så vet jag vilken blodgrupp jag tillhör och dels råkar denna blodgrupp den mest eftertraktade. Nollorna, vi som kan ge till alla blodgrupper oavsett de är A, B, AB eller nolla som en själv.

Du kanske inte vet din blodgrupp, men jag slår vad om att ditt personnummer det kan du som ett rinnande vatten. Så varför har du aldrig lärt dig din blodgrupp? Kanske har du aldrig lämnat blod eller läst Biologi B som jag och fått sticka dig själv. Hur som helst så kanske du funderar eller rent av ska åka utomlands nu i vinter. Lämna mörkret och kylan och dra till varmare trakter. Jag slår vad om att du har vaccinerat dig om du ska åka långt och allt är så gott som klart inför resan. Men har du någonsin slagits av tanken att landet dit du åker kanske inte alls har samma sjukvårdsrutiner som i Sverige? För här i Sverige så testas man undertiden som man får andra livsuppehållande produkter. Skulle man sedan vara i akut behov av röda blodkroppar, så använder man blod från 0-gruppen. Detta eftersom alla är mottagliga för en nollas blod.

Men så kanske inte alls rutinerna är i det land dit du kommer! Där kan kunskapen om din blodgrupp vara livsavgörande! Just därför kan det vara bra att hålla koll på både sin egen och sina närmstas blodgrupper, bara för att vara på den säkra sidan. Och för dig som verkligen, verkligen vill vara på den säkra sidan, tycker jag ska passa på att besöka blodbussen. Öka chanserna för att det ska finnas blod om det skulle hända dig något. Bonusen kommer i form av att du får reda på din blodgrupp, samtidigt som blodbanken får mer blod.

För mer blod behövs för att stora operatoner ska kunna genomföras i tid, att alla de med kroniska blodsjukdomar ska få sin regelbundna dos av nytt blod eller för att alla cancersjuka ska få den snabba vård de behöver, Kort sagt, det behövs det fler blodgivare och det är inte en eller två till det handlar om, utan tiotusentals! Att fyra av tio ger blod är på tok för lite! Speciellt när tio av tio förväntar sig att det ska finnas blod om det skulle hända en själv eller ens anhöriga något! Det har gett mig en ögonöppnare och ger dig förhoppningsvis dig också en, för att både jag och du kan rädda liv. Tillsammans kan vi bli livräddare, det enda som krävs är att vi pallrar oss till blodbussen!

När man var liten var december likvärt med adventskalender och ett litet paket varje dag. Nu är jag något större och får inga dagliga paket. Dock så har jag börjat titta på adventskalendern för att få lite julkänsla och inte vilken julkalender som helst, utan den bästa! Nämligen Mysteriet på Greveholm...

 


Vet att det inte är den tredje idag, men detta avsnitt är det bästa hitintills!

Nu var det några dagar sedan jag uppdaterade här och varför det blivit på det viset är för att jag har haft fullt upp med annat...

 

 

 

Som att hälsa på fina kusinen och hennes familj i Lund.

Där bjöds det på saffranslängd, te och saffranspraliner.

Gott så det förslog och självklart var mysbelysningen igång (=stearinljus)

 

 

Jobba flertalet timmar i Farbror Elofs skafferi

 

Och det svåraste av allt- Att skriva en julig norrländskkrönika

när gräsmattorna är gröna här i Skåne.

 

Men jag ska jag försöka bättra mig! Nu jobb!

Det är så underbart att vakna och se ljuset sila in genom fönstret, det är av det skälet jag inte använder rullgardiner. För då blir jag inte väckt av moder jords naturliga klocka. Men det blev jag som sagt idag och idag är min lediga dag. Perfekt nog, så både städade och renbäddade jag igår kväll, så nu luktar det fräscht av såpa, nejlikor och nymanglade lakan.  Det där med nejlikorna, så är det nämligen så att jag fick ett gäng nejlikor samt ett tjog clementiner från köket att leka med och vad är då inte bättre än att göra pysslet som man fick göra när man var barn? Det vill säga att peta in nejlikor i apelsiner eller andra citrusfrukter...

 

 

Bild lånad från B.B.B

 

På tal om citrus så är det precis det teet som jag dricker idag, citrusmint tillsammans med mackor med älgkorvssalami. Morgonlyx när det är som bäst och skulle jag nu lyckas pilla upp torktumlarlocket, för att ta ut mina rena och torra kläder så vore det ännu bättre! Ha en fin dag kära du och nu ska jag fortsätta skriva, en tredje krönika är nämligen påväg!

 

Björn Skifs ska åka till Afrika och hoppas på att få se tiger. Hoppas kan han ju alltid göra, men chansen är nog större om han pker till rätt kontinent!

 

Hajade direkt till, för den kontinenten går inte ihop med det kattdjuret. Byt antingen kattdjur eller kontinent, så blir det rätt. Dock så ska han till Afrika, så jag ändrar och säger att han vill se lejon. Det gör sig så mycket bättre i tv än världens största kattdjur tiger. Dock så kan han ju fortfarande vilja se en tiger, fast då bör han och hans fru införskaffa biljetter till Asien istället…

 

Men förutom det så har jag nu skaffat mig en lite bättre bild av den mannen, för intervjun i Go’ Kväll Lördag var riktigt bra. Kan tilläggas att det var en väldigt positiv bild!

 

Torgny Lindgren i Babel ger råd hur man skriver bra böcker ”Man ska ha sköna tofflor på fötterna, och så ska man dricka te samt ha hund. För den ska ligga bredvid och trycka på så något blir gjort!”. Gillar Torgnys uttalande skarpt, tofflor på!

 

 

Inga Ted Gärdestadsmånar här inte! Och med jord så menar jag inte mylla och grönt, utan en liten glob. En jordglob har jag förstår du länge önskat mig. Men eftersom jag oftast är ganska säker på hur saker och ting ska se ut, så har det dröjt ända fram tills nu innan jag hittat Den.

 

 

Den har varit klurig att hitta åt, för det är lättare sagt än gjort att hitta en fin jordglob som inte är en sådan där plastig sak med Ryssland och co. Utan det jag har letat efter har varit en rejäl sak på träfot med en lampa inuti. Tyvärr växer inte sådana direkt på träd, men förra veckan hittade jag en! Dock så har jag gått och funderat ända tills nu om den verkligen var värd sina riksdaler, för det var ganska många kronor. Men så kom jag fram till att jag ska sluta vara så himla snål och inte låta det sätta krokben för mig att få något som jag så länge jagat. Detta tillfälle skulle inte få gå mig förbi! Skickade därför samme man som jagat fatt mina skor, att hämta jordgloben till mig. Så nu har jag en gamling från 50-talet i min lägenhet! Och med det så menar jag inte älskade P. utan globen.

 

Nu är det ett par veckor sedan jag drog med mig P. och Elias till Röhsska museet där Carl Bengtsson hade sin utställning med modeporträtt. Porträtt i en mycket säregen stil där varje bild var en blandning av själfullt, finstämt och med en dragning mot det melankoliska. Varje bild var fantastiskt vacker och Carl beskriver dem alla som "en hyllning till modellen”.

 

Min personliga favorit

Personligen tycker att det verkligen är en hyllning till modellerna. För de fungerar med plaggen och miljön känns autentisk. Det vill säga att det känns som att personerna som agerar modeller har haft de här kläderna just vid det här tillfället.