Årets sista dagar

Vi har precis passerat årskiftet och bytt kalenderblad- inte bara kalendermånad utan även kalenderår! Om 2022 överlag varit fullmatat och hektiskt, så avslutades året på lugnaste av sätt. Här på mellandagarna har jag knappt klivit ur pyjamasen och all ork har varit som bortblåst. Väldigt olikt mig att knappt hålla styrfart. Men försöker påminna mig om att trötthet inte är ett tecken på att man är lat, utan att man har kämpat hårt. Så det har varit en välbehövlig vila och väldigt skönt att koppla bort alla måsten och jäkt, låta mormor sköta barnpassningen och bara vara. Här mot helgen blev det dock lite fart, det har bakats tunnbröd i bagarstugan i dagarna två. 

Vy från bagarstugebron
Tunnbrödet kavlas och sedan naggas
Innan det slutligen åker in i ugnen

Avrundade tunnbrödsbaket med den sedvanliga pizzakvällen. Salami, rödlök, tomat, ruccola gjorde sig fint med den inlagda chilin (av sorten 'Jamaican Bell'). Den godaste pizzan är oftast den som man svänger ihop själv.

Min pappa och maken har röjt uppe i Talludden i dagarna tre. På den fjärde dagen fick de sällskap, då drog jag ris. Eller det kände mest som att jag grävde fram det. Perfekt att få svettas lite på årets sista dag (dock blev det lite stressigt med maten eftersom undertecknad var förrättsansvarig! Men nyårsaftonskvällen presenteras i ett separat inlägg). Lunchen levererade bror min på skotern, risgrynsgröt som gått från ugnen ner i skoterlådan och blivit invirad i en filt. Bror min tyckte det var mycket skojigt att få direktiv från vår mamma att köra så fort att gröten inte skulle hinna bli kall.

Så här såg det ut innan dagens risdragning påbörjats
Så här tätt var det innan gallringen påbörjades

Efter lunchen gjorde vi ett sista tyck. Styrkta med mat i magen och med nya friska krafter från bror och kusin Otto, så kunde vi färdigställa den röjda sträckan. 
Totalt blev det sex stycken gigantiska högar med ris 

Idag, årets första dag, inleddes med korvtillverkning. Vi var ju tvungna att variera oss lite och byta matspår. När jag väl hade lyckats ta mig ur pyjamasen skred vi till verket.

Tre olika styrkor blev det, från milt örtig till stark chorizo. Så att alla som äter korv kan få en som faller en på läppen gällande hetta. Alla korvar gjordes av älgfärs. För den nyfikne så är basreceptet till grundsmeten oerhört enkelt; lika delar sidfläsk, potatis och älgfärs som mals för sig och blandas. Smeten smaksätts och små biffar steks fram till att man lyckats landa i smakerna.  Tre olika smaksättningar blev det som sagt i år. Nu hänger korvarna på rökning i några timmar och sedan ska de svalna och hoppa ner i frysen för att förgylla kommande års middagar. Precis som momme gjorde på den tiden när hon levde, fast då var de kött från fjällkorna som hamnade i korven ❤️
 



Kommentarer

Tack för att du lämnar ett avtryck efter dig!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0