Julen blev inte som vanligt, men ack så fin ändå! Vi åkte upp till Västerbotten till familjen och snön. Anlände dagen före julafton lagom till att granen skulle kläs. På julafton blev det kakbuffé utomhus med delar av släkten och sedan har mysstunderna avlöst varandra. Eldplatsen är det nya innestället där vi träffas på behörigt avstånd vid lågornas sken under snötyngda grenar. För snön ligger relativt djup här uppe i Västerbottensfjällen.

 

På dagarna pysslar vi på i lagom takt, har bland annat satt lite lister i garaget. Men mest tankar jag energi genom att inte göra många knop. Pyret lever livet i magen och jag har svårt att sova, så det blir mest lättsamma aktiviteter så som läsning. Sitter allt som oftast uppkrupen framför kakelugnen med en filt och en kopp te, med knäck- eller nötskålen på armslängds avstånd. Har precis avslutat en fantastisk bok som jag återkommer om imorgon!

 

 

Framåt kvälskvisten blir det allt som oftast något sällskapsspel. Gaddungah som maken fick i julklapp har spelats flitigt dessa dagar. Kortspelet går ut på att med hjälp av en dos tur och en smula strategi samla ihop så många kort som möjligt till sin kassa

Min bror och maken turas också om att stå för musikunderhållningen. Är så innerligt glad att makens knä äntligen verkar klara av tyngden från dragspelet igen, även fast det bara blir korta stunder.