Har man aldrig någonsin firat sin födelsedag, så är det hög tid att börja när man fyller 20! I onsdags fyllde John 20 år och världens bästa mamma ordnade därför med kalas. Paket, ballonger och så två tårtor, vilka de yngre barnen fick dekorera med chokladsås och non-stop.

För en som firat 27 födelsedagar med pompa och ståt är det lite svårt att förstå hur det är att aldrig ha blivit firad på sin födelsedag. Att det är vilken dag som helst och att man därför vaken sjunger eller får några presenter. Men å andra sidan har dessa ungdomar flytt från ett krig, ett krig som är så avlägset för oss här i Sverige att vi knappt kan placera ut det på världskartan. Så dag möter verkligen natt här, men både ungdomarna och mamma kämpar på och det går framåt. Födelsedagsbarnet är vetgirig till tusen, så mitt i tårtkalaset åkte matematikböckerna och andragradsekvationerna fram. Mina små grå fick kämpa för att återkalla kunskaperna från NV-programmet och damma av gymnasiematten, men polletten föll slutligen ner och jag kunde förklara på begriplig engelska vad det handlade om. Avslutade eftermiddagen med att öva svenska och diskutera Sveriges statsskick med den blivande statsvetaren/ ekonomen.