Det blir himla mycket kaffe (och lite choklad) dessa dagar när man bara sitter och skriver, så om kvällarna när man tagit paus är det skönt att sträcka ut benen. Igår blev det drygt 11 kilometer på en helt okej tid (de elva rödljusen var inte ett lika okej inslag). Inga känningar i benhinnorna trots asfaltsunderlag, men däremot kände jag av låren eftersom det var lite kallt ute.

Ikväll blev det dubbelpass, först core och sedan indoor-walkning. Körde core med Daniela och var alldeles högröd i ansiktet av ansträngning, medan D lätt sparkade åt både höger och vänster. Hur jag än drog och slet så fick jag på min höjd det där jäkla gummibandet att flytta på sig några centimeter, varken mer eller mindre. Jag kokte nästan av ilska där jag stod, var verkligen alla i rummet så mycket starkare än mig?! Så råkade jag notera en sak, alla hade orangea gummiband. Alla förutom jag vill säga. Kunde mitt svarta gummiband mån tro ha något med saken att göra? Det kan jag tala om att det hade det, för när jag tjuvlånade Danielas ett tag så höll jag på att sparka omkull personen framför mig. När vi sedan skulle lägga tillbaks utrustningen så var det tre svarta band och runt 40 orangea, förklaringen fick jag i form av att de svarta hade extremt tungt motstånd (jo, tack det hade jag allt upptäckt). Indoor-walkingen blev betydligt mindre händelserik, inte ett gummiband så långt ögat kunde nå och intervaller har jag kört förut.

Imorgon är det kick off med StudU (Studiebevakningsutskottet) för ja, jag råkade visst bli studentrepresentant i samma veva som jag avgick som kårkassör. Vi ska bowla, knyta kontakter och ha trevligt. Men om jag ens ska lyckas lägga ner klotet så tror jag bestämt att jag nog måste köra lite yoga som uppvärmning…