Både P och jag har tyckt att det varit verkligt synd att vi inte har någon frys i lägenheten. Insåg imorse att jag visst skaffat oss en…

Så här ligger det nämligen till, i förrgår så blev det ännu mörkare i lägenheten än det brukar vara. Antog att vattenkokaren och spisen på samma gång blev för mycket för det ojordade nätet och skulle titta efter vad mer som inte längre fungerade. Noterade med detsamma att min ständige surrkompis lagt av och dök därför in i kylskåpet för att kontrollera. Jepp, surrkompisen var också död, för lampan började inte lysa när jag öppnade. Insåg då att ett proppbyte borde vara på sin plats. Så jag slet åt mig vardagsrumsbordet (det är högt i tak förstår ni och mina 161 cm räcker inte långt, samt att vi saknar pall/stol eller allra helst en trappstege). Så jag stod där på bordet i mörkret och gjorde en avancerad proppbytarinsats. Utan resultat, men se Ludde kunde fixa biffen när han kom. Men vem i himmelen lägger tillbaks trasiga proppar i en ask med nya?!

Allt löste sig tillslut och jag kunde laga min middag. Igår åt jag ute och idag när jag öppnade kylskåpet… så skulle jag kunna stoppa en rånare med mitt mjölkpaket. Spela krocket med mina potatisar och sedan avsluta med ett parti äggkula (det allra senaste i kulvärlden förstår ni). Eller göra det jag gjorde- Fundera på om fryst juicie är gott, sucka, vrida upp termostaten (måste på något vänster ha kommit åt den) och göra mig en kopp ayurvedate. Ska också meddela P att vi har fått våran frys som vi så gärna ville ha…