Vinterland

Ute är det alldelens vitt. Det är inte snön som har färgat marken vit, utan det är frostens verk. Nog för att om det skulle komma nederbörd nu så vore det i form av snö. Som ni kanske hör har jag lämnat Uddevalla för denna gång och begett mig upp till nordligare trakter. Närmare bestämt till Sorsele, kommunen där jag har mina rötter.

Har väl inte hunnit med så super mycket sedan jag kom hem i fredags. Skrev HP i Arvidsjaur på lördagen, men jag vet inte riktigt hur bra det gick. Hade nämligen aldrig någon koll på vad klockan var och missbedömde därför nästan jämt tiden. Sedan så mådde jag heller inte så bra. Men det går ju alltid att skriva igen, om det nu skulle visa sig att det inte gick bra!

     Efter en hel dags provskrivande kände jag mig rätt så mör och ville bara krypa ner i lillebrors soffa ett tag innan jag skulle köra hem. Men han lyckades övertala mig att följa med på en konsert istället. Det var en som han kände som skulle uppträda. Hon både spelade piano och sjöng. Det lät riktigt bra när hon spelade, var lite darrig på rösten i början. Men det var ju första gången, så det var inte så konstigt.

     Och när jag körde hem på isbanan till väg och Lars hade somnat så roade jag mig med att fundera på vilket instrument som vore roligast att kunna spela. Piano låter så himla fint, men en gitarr är lite lättare att ta med sig. Men som sagt, det var bara fantasier.

     Det enda instrument jag någonsin har spelat var blockflöt och då var jag typ 6 år. Sedan har jag kunnat Super Mario, blinka lilla stjärna och några andra enkla barnsånger på gitarr, för länge sedan. Jag har även haft en kortare perioder då jag försökt mig på att spela trummor, harpa, bas och klinkat på keyboard. Den sistnämnda köpte mina föräldrar in efter jag lyckats övertala dem om att jag bara var tvungen att ha en. Var efter ca. tre gångers användande den fick stå och samla damm i några år, innan den slutligen gavs bort.

     Varför jag inte fortsatte att utvecklas var nog för att jag inte var så uthållig. Jag ville att låten skulle sitta direkt. Att det skulle höras fint från första början. Jag var med andra ord för otålig för att det skulle kunna gå vägen. Men min lillebror är lite mer uthållig än mig på det området och utvecklats till en ganska bra gitarrist...och det har han nog fått från pappa. Fast nu var det riktigt länge sedan jag hörde honom spela...



Snart är vintern här

Kommentarer

Tack för att du lämnar ett avtryck efter dig!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0