Mors dag
Idag tänker jag på min mamma som jag har lyckan att ha i livet. På min fantastiska mamma som skött hus, hem, trädgård och orkat renovera samtidigt. På att jag själv är mamma till en underbar liten tjej och bär ett nytt liv inom mig. En krabat som närsomhelst kan titta ut eftersom BF är satt till 5 juni. Samma datum som min mor blev tvåbarnsmamma ❤️
Jag tänker också på alla dem som längtar efter att bli mamma, längtar så att det riktigt värker, men som av en eller annan anledning inte kan just nu. På sorgen att få ett missfall och ovetskapen om det någonsin kommer att gå.
Jag tänker också på alla oss mammor som dag ut och dag in försöker göra så gott vi kan både för oss själva, men även hela ens stora eller lilla familj. På alla trötta mammor som förtjänar att bara få vara en stund för sig själva. Och göra precis det som jag gör nu, sitta och skämma bort sig själv med kaffe och kaka i korgstolen under ett blommande äppelträd.
Vi väntar tillökning
Gårdens invånare kommer förhoppningsvis att utökas ganska så snart med ytterligare en liten krabat ❤️ Vi har inte tagit reda på könet, men det spelar ingen som helst roll för oss. Huvudsaken det lilla livet får ha hälsan med sig. Den 5 juni är jag beräknad och med tanke på hur vi ligger till med renoveringen så hoppas jag verkligen att pyret inte tittar ut så mycket tidigare 🥰
När en person i släkten går så kommer en annan. Men oj vad jag gärna hade sett att pyret fått träffa faffe ❤️
Mars & aprilsvepet
Hur ska jag sammanfatta mars månad? Jag trodde att vi hade lagt det värsta bakom oss, men tji fick jag. Självklart kan allting bli värre, mycket värre. Vilja hann avklara sväng sex (!) med magsjuka. Fast det kan lika gärna bero på att hon hostar så hemskt och att det är därför hon börjar kaskadspy. Vi fick äntligen ett datum för utredning på barnkliniken för hostan. Under mars månad åkte jag dit på både vinterkräksjuka och bihåleinflammation, tack och lov inte samtidigt! Även maken föll dit.
Vi avslutade profylaxkursen och Vilja påbörjade fortsättningskursen på badhuset. Jag var knapp på jobbet på grund av allt vabbande, men tokjobbade när jag väl fick chansen. Renoveringen har sakta gått framåt och planen var att det skulle ta lite extra fart där mot slutet av månaden. Istället blev inget som vi tänkt oss, livet eller snarare döden kom emellan. Allt pausades och fokus ändrades. Precis som det behövde bli. Samtidigt så firade vi livet- där i slutet av mars firade vi både att Vilja fyllde två och att min mamma fyllde 60 (!) år.
Födelsedagstårta från konditoriet. När inget blev som man tänkt sig så slutade det med att jag beställde en tårta istället för att baka en.
Men låt mig fokusera på renoveringen, för det var vad detta svep var tänkt att handla om. Låt oss titta på vad som faktiskt hänt under mars och april månad:
Allrummets väggar mot barnrummen skivkläddes, först med spånskivor och sedan gips. Håligheten mellan dörrarna är tänkt att rymma täljstenskaminen som jag och maken renoverade för något år sedan.
Målade klart taket inne i båda barnrummen när mamma, pappa och farfar kom på besök. Sedan blev det spackling och tapetsering.
Terapitapetsering- Var tvungen att ha något för händerna när jag var ledsen.
Samma dag som vi blev klara med tapetseringen fyllde mamma 60 år <3 Inledde dagen med tårta och morgonkaffe på luftmadrassen och middag ute på restaurang, där emellan tapetserade jag och maken klart Viljas rum. Ett projekt som vi startat upp dagen innan.
En eller kanske två dagar efter tapeterna kommit upp så kom golvet i Viljas rum på plats.
Planen är att lägga ekparkett på hela övervåningen. Vi landade efter många om och men i att inte lägga in det solida furugolvet som ligger ute i höladan (golvet hade behövt komma in och acklimatisera sig ett par veckor och det hade vi varken tid eller plats för dessutom hade det blivit en hel del pusslande eftersom långt ifrån samtliga löpmeter hade gått att återanvända). Så när Carl så generöst erbjöd oss ett golv så var inte maken sen att tacka ja.
När mars övergick i april så riktades fokuset mot det andra barnrummet och även det rummet blev med ekparkett, men av någon outgrundlig anledning har jag inte en endaste bild från att vi la in det golvet. Mamma och pappa åkte hemmåt och vi fortsatte att greja, men då mest om helgerna.
Kojan
I lillebrorsrum jobbades det även i det dolda med en överraskning som varken jag eller Vilja fick se. När maken galopperade förbi med en blå (!) färgburk blev dock nyfikenheten alltför stor och jag bröt mig in bakom skyddspappen för att se vad maken och hans bror höll på med. Vilja upptäckte till sin stora förtjusning att de höll på att bygga en koja!
Dörren till kojan in the making
Lite panel är ännu kvar att måla, liksom att måla dörren till kojan ytterligare ett varv. Sedan återstår det att tapetsera och måla lister (golv- & tak) samt foder till fönster och dörr i det som kommit att kallas kojrummet.
I april målade jag de golvlister som vi hade hemma (hade inte räknat med att barnrummen skulle utvidgas) med grön linoljefärg. Samma färg som fönsterbrädorna målades i, maken fick nämligen i uppdrag att figursåga ut nya fönsterbrädor för att skapa mer plats för alla våra krukor. Även fönstersmygen byttes ut och ersattes av ljusgrå pärlspont, samma som sitter i taket.
Nu återstår att köpa hem lite mer lister, både till golv och tak. Dessa ska målas tillsammans med dörr- och fönsterfodrer och skruvskallarna ska målas. Dessutom ska Viljas lilla "pall" kläs med en ekskiva som vi har liggandes i verkstaden. Sedan är hennes rum klart, som framgår så är det måleriet som stoppar upp processen. Nu när våren vägrat att komma så har planerna om att måla allt i höladan behövt läggas på is och platsbristen inomhus varit ett faktum.
I april när jag ville växla ner så önskade maken att vi skulle växla upp och fortsätta rivningsarbetet. Jag kan någon gång ha sagt att ingenting är klart föränn allt är klart. Så man kan väl säga att jag fick smaka på min egen medicin när operation golvrivning tog fart. Först ut var övre hallen, ibland kallat biblioteket. På mäklarbilderna fick jag intrycket av att det skulle vara ett fint trägolv, men det var en korkmatta som inte uppskattat att jag skurat den en gång i veckan sedan vi flyttat in och som i ren protest börjat släppa i hörnen. Det var alltså ingen större förlust att kasta ut det genom fönstret, särskilt inte när det visade sig att vi haft påhälsning i golven. Rymddräkter åkte på och isoleringen åkte ut i plastsäckar genom fönstret. Den stora rivarhelgen som inföll under påskhelgen, ställde våra underbara grannar upp som barnvakt så att processen kunde flyta på relativt obehindrat.
Pärlsponten var fin på sina ställen och nerkissad av råttorna på andra platser. Det tråkigaste av allt var att man inte spikat fast innertaket ordentligt, så vi kommer behöva ta ner det och sätta upp ett nytt innertak på nedervåningen.
När golvspånet åkt på uppe i allrummet tänkte jag att vi skulle pausa eftersom min kropp börjat att säga ifrån. Att inte få sova ordentligt på nätterna, jobba heltid samt varje helg serva med mat och fika började ta ut sin rätt. Men icke, målsättningen att få ett golv som löper från sovrum till hall utan skarvar gjorde att vi fortsatte att gasa. Det som vi haft som kombinerad lagringsplats och överfullt gästrum tömdes, flyttkartonger packades och möbler bars. Sedan åkte även det golvet ut med en väldans fart.
Efter att heltäckningsmattan åkt ut och golvet sågats upp så återfanns denna otroliga kabeldragning. Det var nästan så att vår vän elektrikern svimmade när hon såg detta råttbo.
Golvspån har kommit på och väggregling har börjat diskuteras, därav vattenpass och gipsvinkel som är tänkta att symbolisera väggar.
Väggarna har kommit på plats
Nu är vi inne i slutet av april och operation regla väggar samt måla tak ägnar sig maken och hans bror åt nu när jag och Vilja befinner oss uppe i Västerbotten. Planen med väggarna i master bedroom är att både skapa en blivande yta för en toalett på övervåningen (se bild ovan till höger) samt förbättrade förvaringsmöjligheter (se bild ovan till vänster).
Ute på gården har det inte hänt så värst mycket, alla krukväxter har fått ny jord och kommit fram från sin vinterförvaring. Ungefär hälften av långveden har kapats, den murkna och lutande högstubben har fällts och komposttunnan har grävts ur. Några steg på projekt röj kring vedboden har därmed tagits, men ännu är jag inte i mål.
Medan snön ännu låg på backen passade jag på att aska potatislandet och pappa kom en bra bit med panelen till pumphuset. Pappa tyckte dock att det var förargerligt att han åkte dit och fick hög feber eftersom det gjorde att han inte kunde färdigställa projektet utan behövde vila för att klara resan hem.
Kvar är att sätta de sista panelbitarna, klä med lockpanel, grusa det sista runt pumphuset samt det roligaste av allt- måla hela alltet!
