Koka lite spagetti. Fräst snabbt på lite vårlök, haricots verts och sockerärtor i en panna. Salt och peppar och så lite solroskärnor. En snabb och perfekt balans av mjukt, hårt och krispigt för veganen så som vegetarianen eller bara för den som bara är lika lat som jag är idag.

En smak av Frankrike fick jag igår när jag besökte crêperiet. Tog en tripp tillbaks till Paris bara så där. Det blev en crêps som Metro tipsat om med blue cheese, skinka, ost och champinjoner. Grymt gott var det minsann, så det kommer att bli återbesök på den!

Extra plus får de för trevlig personal och ett fint bemötande samt långa öppettider!

Jag älskar att baka bröd, allra helst på mornarna. Att sätta händerna och hjärnan på terapi och skapa något ätbart. Ätligheter som P mer än gärna hjälper till att tugga i sig.

Dagens brödbak resulterade i grahamsbullar!

Perfekta morgonbröd just eftersom de inte behöver jäsa en mindre evighet, utan de är bara att baka ut och grädda! Till och med den morgontrötte tror jag skulle kunna fixa det här...

Har lagat lemon curd för första gången i mitt liv och förundras över att jag aldrig tidigare gjort det. Dels för att det är busenkelt men också för att det är så fasligt gott! Tänk citronfromage fast utan tillsatser och konserveringsmedel. Skulle lugnt ha kunna sätta i mig hela burken själv!

Dock sparades det mesta och hamnade på en tårta som fina vännen ska få idag. Var dock lite velig vems födelse jag egentligen skulle vara med och fira, eftersom både Elias och Adam fyller år idag! Två födelsedagsfester, samma klockslag men på varsin sida om stan! Men jag bestämde mig så för att fira den förstnämnda och bakade tårta hela gårkvällen. En sommardröm som är helt mjölkfri blev det, för jag är av den åsikt att det är fint om födelsedagsbarnet också kan få smaka. Men bilden på den kreationen kommer imorgon! Nu, ha en fin lördag!

Traditionellt sett så är rött vin det vanligaste vinet till ostbrickan. Något som sommelieren på föreläsningen om ost och vin tyckte var konstigt. Det av den enkla anledningen att det röda vinet lätt krockar med ostarna och tar över allt för mycket i smak. Så hans första tips var att satsa på ett säkert kort och välja ett vitt vin till ostbrickan, eftersom det inte är alla ostar som är så pass feta att de gifter sig med ett rött vin.

Först fick vi testa en treårig hårdost, Arn Gran Reserva tillsammans med ett mousserat vitt vin som hette Charles de fére.  Underbar kombination där alla smaker tilläts komma fram.

Fick sedan testa ett rött vin, Chianti Sorelli tillsammans med samma ost. Något som jag inte alls tyckte var någon hit eftersom vinet då kändes tunt och oförargligt. Osten var inte nog fet för att smakerna skulle gifta sig och hela alltet skar sig istället. Alltså denna kombination är inte att rekommendera!

Blåmögelostens räddare

Den andra osten som vi sedan fick testa var en tryffelbrie (dvs en finare briekaka som delats och fått en fyllning av tryffel och färskost) tillsammans med Bonpas cóte-du-Rhóne samt Chianti Sorelli. Här var jag mest upptagen med att mumsa god ost så jag kan egentligen inte säga vilket vin som passade bäst.

Den sista osten var en blåmögel ost, ganska krämig och en komjölksvariant. Jag som vanligtvis inte äter blåmögel eftersom jag tycker det är vansinnigt äckligt, åt och till min stora förvåning så tyckte jag om det! Så alla som avskyr blåmögelost- Ge den en chans men införskaffa för guds skull en flaska Ultimate Zin! För hade det inte varit för tonerna av drottningsylt med vanilj och en väldigt försiktig strävhet i vinet så hade det nog varit lika oätbart som vanligt. Ett hett tips med andra ord!

Imorgon blir det några rader om bloggfotoskolan som jag var och lyssnade på. Men till dess, ha en fin tisdag!

I fredags var jag på matmässan ute vid Eriksbergshallen. Varför jag skriver vid, var för att jag helt enkelt inte gick in! Jag valde istället att kila in mitt emot på hotell 11 där det var gratis inträde och föreläsningar hela dagen. Inledde med en örtskola, gick över till hur man bäst matchar ost och vin och avslutade med en bloggfotoskola…

På örtskolan fick vi bland annat lära oss varför man inte ska tillsätta färska örter under matlagningen, utan efteråt (de eteriska oljorna försvinner annars). Vill man ändå använda örter så är den torkade varianten som sagt lämplig att använda vid exempelvis kokning.

Tips nummer tre- Salvian som blev kvar från Salvia Burron fick

hoppa ner i en flaska tillsammans med lite jungfruolivolja.

Tre andra användbara tips var att använda fett i matlagningen för att de färska örterna bäst ska komma till sin rätt. Att alla örter vill få sitt vatten underifrån det vill säga dricka med rötterna och inte få vattnet hällt över sig. Slutliga tipset är att örter som blir över från matlagningen antingen kan frysas in, klippas ner i ett örtsmör eller läggas in i en olja. Imorgon tänkte jag skriva lite om hur man bäst matchar ost och vin, för nu ska jag och styrketräna och greja lite innan bion!

Har gått och blivit Go’ kväll fantast! Såg i ett tantquiz att det visst gav otaliga poäng... Dock så bryr jag mig lite och ingenting om det, för Underbara Clara gjorde äntligen ett inhopp (för er som inte följer programmet så kan jag meddela att hon inte medverkat på ett tag). Ebba von Sydov är programledare och tillsammans med olika gästkockar och artister gör de Go’ kväll Lördag väldigt sevärt. För mig, så som alla andra tanter vare sig de är unga eller gamla.

Hur som så såg jag ett avsnitt imorse innan jag och P. tog en löprunda där ett otroligt sug efter saffranskaka uppstod. De använde en hel del saffran i lördagens program nämligen och nu när saffran är så billigt, så kom jag på att jag skulle baka en saffranskaka. Inga lussebullar, för det är mer pyssel plus att utan frys så är det mer eller mindre hopplöst. Så det bidde en saffranskaka…

Bilden är dock lånad från Hemmets Journal

pga. att kameran är kvar i Billeberga!

Sara och Elias

Både plattpalt (inget fläsk i mitten) samt rundpalt (innehåller fläsk) bidde det. Allt för att våra älsklingar skulle få smaka på denna mattradition från norr. Dock var väl välkomnandet så där hos P som aldrig smakat denna "udda" maträtt tidigare, fast för mig och Elias var det som att komma hem...