Ett år på gården, del IV

Parallellt med allt arbete ute på gården (del I, del II och del III av årssammanfattningen) så har vi försökt boa in oss i huset. Förutom att packa upp flyttkartonger som var ett projekt i sig eftersom vi hade samlat på oss så vansinnigt mycket grejer, så har vi uträttat en del projekt även inomhus...

Vi köpte gården för dess läge och enorma potential, jag måste väl erkänna att huset som sådant inte gav mig gåshud av förtjusning. Men sakta så jobbar vi för att omforma denna plats till vårat eget paradis.

Först ut blev att laga köksspisen som visade sig vara trasig invändigt. Ganska snart förstod vi att det inte gick att få tag på reservdelar till vår Tirolia-spis och maken började läsa på om kaminrestaurering. Vi beställde eldfasta stenar och lite annat smått och gott som behövdes från en kaminbutik på nätet.

Här har vi börjat plocka ut trasiga stenflisor, för det var tydligt att här behövde något göras...
 
Och så här blev slutresultatet, än så länge har det fungerat finfint

Här eldar vi höst och vinter och det är väldigt hemtrevligt när det sprakar i köksspisen! 

 
Mäklarbild från Länsförsäkringar. 
 
Väggen mellan kök och vardagsrum (till höger om köksspisen) har tagits bort och burits av med en takbjälke. Men det krävdes min pappas expertis för att vi skulle våga bära av väggen, vi hittade nämligen en timmervägg med en befintlig dörröppning inne i väggen och inte endast luft så som vi hade trott. Dessutom hade man isolerat väggen som om det vore en yttervägg och man hade gjort så som man gjorde förr. Man hade använt kläder, mossa och fårull som isolering, så det krävdes en cell med luftrenare för att ta ner vägg eländet. Nu sprids värmen mer jämnt i hela huset och jag upplever bottenvåningen som betydligt luftigare.
 
Rivning av innervägg har påbörjats
 
 
 Vi trodde att vi skulle hitta luft inuti, men vi hittade en timmervägg med en dörröppning. 
 
 
 Dagsfärsk bild, på att göra-listan står att lerklina de riktigt fula bitarna av muren samt snygga till portalen. 

I samband med all rivning så passade vi även på att hacka lös den förfärliga stenfoten i vardagsrummet samt ta fram tegelmuren som förenar kök med vardagsrum.

 Mäklarbild från Länsförsäkringar.
 
Hej tegelvägg!
 
Hej då otympliga stenfot!
 
Efter att maken gått en kurs i lerklining och fixat en ny fot kunde vi montera dit kaminen. Men det blev inte den gamla som stod i vardagsrummet när vi flyttade in (se mäklarbild från vardagsrummet), den hemsvetsade saken kastade vi ut, utan kaminen från övervåningen fick flytta ner. Så det blev en liten rockad på kaminfronten kan man säga.
Här är den nya plattan på plats med tillhörande kompostgaller för att förhindra fotavtryck i leran innan den hade hunnit torka.
 
 
Mäklarbild från Länsförsäkringar.
 
 
Mäklarbild från Länsförsäkringar. 

Vi har även rivit en innervägg och förstorat badrummet. Vi passade i samband med det på att kasta ut mulltoaletten som vi inte hade några som helst planer på att nyttja. Dessutom målade vi om med Tant Johannas gröna, färg som vi hade kvar från sovrumsrenoveringen i Lindesberg.

 Rivning pågår
 
Vårt mycket skruttiga badrum blev större och fick sig lite färg, en nödlösning som duger för stunden. Eftersom jag hoppas kunna återanvända all pärlspont som sitter i taket så har vi valt att inte måla taket innan vi plockat ner innertaket och gett det en översyn.
 

I och med att bioreningsverket kom i backen här i höstas så kunde vi äntligen installera en vattentoalett! Planen var att använda de avloppsledningar som låg ingjutna i plattan och då hade toaletten hamnat i hörnet där svärmorstungan står, men tji fick vi. Vi kunde bittert konstatera att de avloppsledningar som ligger i huset var undermåliga för allt annat än gråvatten. Så vi fick helt sonika göra ett nytt hål och lägga nya ledningar, vilket gjorde att toaletten fick en lite originell placering, inne i skrubben. Men toaletten hamnade inomhus! Nu ska vår lilla skrubb få sig en omgång spackel och färg och sedan så kan jag utstå denna provisoriska lösning fram tills att utbyggnaden är på plats (vi planerar att bygga ett helt nytt badrum).

 Här borras det för fullt

Vi har fått hjälp av våra underbara vänner Mikaela (elektriker) och Kristoffer att se över elen och barnsäkra alla uttag. Det fick vi som en underbar inflyttningspresent <3 Det var även de som kom till undsättning här i höstas när gravis för andra gången grävt av elkabeln och i samma veva installerade all el som behövdes till bioreningsverket. När hon ändå var på plats bytte hon elcentral inne i huset, Göteborg med omnejd, vilket är hennes ordinarie arbetsområde, måste hennes chef ha fått fundera ett bra tag på 😉

 
Mäklarbild från Länsförsäkringar

Renoveringen av övervåningen har försiktigt påbörjats. Status på kontoret är att tapeter är rivna, taket schellackat i två omgångar och det är spacklat och slipat i lika många omgångar. Nu återstår att måla taket två varv med linoljefärg, lägga in trägolvet som ligger och väntar ute i höladan, välja ut lister och måla dessa samt tapetsera. Tapeterna är inköpta sedan länge, det gjorde jag redan i våras. Likaså att välja ut kulörer för tak och listverk (vi ska ha samma färg i hela huset) och färgpigment samt ägg finns hemma. I veckan ska vi åka till det lokala sågverket och se ut vilka tak- och golvlister samt foder vi vill ha i huset. 

William Morris Honeysuckle tapeten ska hamna inne på kontoret tillsammans med temperamålade gröna lister och ljus ljus grått tak. Den gröna färgen är mer mättad i verkligheten, ser lite poppig ut på bilden. 

Utvändigt så har taknocken provisoriskt bytts ut och taksäkerheten har setts över. Planen är dock att lägga om hela taket nästa år.

 

Som framgår av årssammanfattningen som blev i fyra delar istället för en som jag först trott, så har vi jobbat en hel del. Det har varit nyttigt för mig att ligga nerbäddad och blicka tillbaks på vårt första år på gården, eftersom jag inte allt för sällan förargat utbrister ”vi har ju inte kommit någonstans på ett helt år!”. Men zoomar jag ut så inser jag att vi har hunnit massor, särskilt med tanke på att vi har en dotter på 20 månader som drar ner på tempot rejält. Dessutom jobbar vi båda heltid (den ena med två timmars pendling) och jag har dessutom haft ett extremt tufft år på jobbet med oerhört hög arbetsbelastning. Jag har endast plockat ut två veckors semester detta år och den semestern tillbringade vi uppe i Västerbotten, för det är dit vi åker när vi är långlediga.

Här hemma äter vi så gott som alltid två lagade mål mat, varje dag. Och det är inte tal om halvfabrikat, utan all mat görs från grunden. Vi bakar så gott som allt vårt mat- och fikabröd. Och vi har dessutom förädlat de skördeprodukter som gården gett oss så att vi har kunnat fylla hela jordkällaren till bredden med must, mos, inläggningar och rotsaker. Vidare tycker jag om att ha rent omkring mig och jag hatar smutsiga golv, så dammsugaren rastas dagligen.

Tar gästerna med sig rabarberpaj och köpes vaniljsås så slinker det förstås också ner
 
Nu ser jag dock fram emot att börja jobba inomhus och boa till det ännu mer här inne. Det måste även tilläggas att allt detta inte hade varit möjligt utan punktinsatser från våra nära och kära. Makens bror Carl är för oss helt ovärderlig med sina snickarkunskaper och sitt yrkeskunnande som både betongarbetare och snickare. Likaså mina föräldrar och min farfar som kommit hit på arbetsläger och bara kört <3 <3 <3 En bonus är att när min mamma kommer hit så får jag händerna fria och kan påta på med saker som jag önskar göra. För en mamma är egentid att kunna få påta på och jobba  i sin egna takt utan att behöva oroa sig för att dottern ska hitta på något som kan skada henne.

Den stora sorgen är såklart att jag har så långt till släkt och nära vänner <3 Jag har bara blivit sämre och sämre med åren på att höra av mig, det är inte det att jag inte vill utan mer att när en lucka väl uppstår så fylls den så lätt med något annat göromål. Men alla är alltid välkomna hit till gården <3 Förrsten, är det något i dena värld som kan göra mig grön av avund är det de som har barnvakt av far- eller morföräldrar en gång i veckan, tänk vad man skulle hinna uträtta saker och ting?! Nu uträttar vi saker under små korta stunder istället och får ofta växelköra för att något överhuvudtaget ska bli gjort. Men framåt kommer vi onekligen, även fast det tar sin lilla tid. 

 

Kommentarer

Tack för att du lämnar ett avtryck efter dig!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0