Jag är tillbaks i Skåne och här är det verkligen vår. Jag fick riktiga vårkänslor igår och medan tvättmaskinerna gick som bäst fick jag ett städil utan dess like. Det slutade inte med att dammsuga och torka golvet, åh nej! Kröp runt på alla fyra och torkade golvlisterna som var lite luddiga, dammråttorna hade minsann hittat dit. Solljuset visade även upp dammet på böckerna i bokhyllan, så även den fick sig en rejäl genomkörare. När jag sedan rätade på mig såg jag att fönstren minsann också behövde snyggas till. Vårsolen är för mig som en strålkastare, som belyser all smuts som man varit totalt omedveten om under den mörka vintern. Med trasa och fönsterputs stod jag så uppflugen på en pall när min kombo sömndrucket konstaterade att det minsann var full fart. Eftersom hon konstaterat att så var fallet så städade jag baltanen när jag liks hade ångan uppe. För dig som inte varit med i svängen kan jag meddela att en baltan är en hybrid mellan en balkong och en altan. 

 

Med balkongfönster som gick att se igenom så tog jag mig en kaffetår i solen och njöt av att skilla och snöklocka tittat fram. Platsen för denna mysstund var givetvis på den rena baltanen, som nu i vintras blev med förvaringsbänk. En bänk som jag och pappsen snickrade ihop sist jag hade mina föräldrar på besök. På eftermiddagen blev det plugg med vänner och avslutningsvis 7,6 kilometers löpträning bland vårens blomster.