Åh vad jag blir arg när saker inte går som man vill. Imorse så ville inte min jacka samma sak som mig. Dragkedjan gav upp och jag rev istället fram regnjackan. Lagom varmt så här uppe i lappmarken! Men sedan har jag ju mest suttit på en buss idag. Överraskade moster på födelsedagen genom att komma på besök när jag hade halvlek i Umeå. Vanligtvis så brukar det ju vara så att den som fyller år blir firad och jag hade tänkt bjuda på fika. Men moster pluggade och tyckte att jag skulle komma förbi och äta lunch med henne istället för att ge min ända träsmak på busstationen. Sagt och gjort, hoppade på sjuan och fick både mat och fika. Sicken lyx! Så jag konstaterar det som alltid varit ett faktum, att ha fina mostrar är himla fint!!!

Jag befinner mig fortfarande i Stockholm. Staden som aldrig sover, möjligen slumrar till där på småtimmarna. Jag älskar de tysta mörka skogarna hemma, men samtidigt så fascineras jag av staden. Dess puls och att det här alltid händer något. Jag känner mig lite skamsen över att tidigare nonchalerat vår huvudstad, som en stad där jag inte trivs. Utan att egentligen ha provat. Tagit dess puls och känt efter om den överrensstämmer med min. Och det jag kommit fram till är att jag nog har lite av stadens sus och dus i mig. Jag gillar det här samtidigt som jag älskar de norrländska skogarna. Motsägelsefullt så det förslår!

Men till hösten när jag ska söka till universitetet så vet jag att jag inte kommer att vara lika snabb på att svara SLU. Landskapsarkitekt som landskapsarkitekt. Oavsett stad. Visst Ulltuna kanske inte har en prins på skolan att skryta med eller Skånes vackra trädgårdar. Men Ulltuna som tidigare inte lockat, skriker nu fullkomligt ut sina fördelar: Kortare hemresor och nära till underbara vänner som man skaffat sig under lumpentiden. Ulltuna kanske inte är så hemskt ändå? Norrlänningen kanske lämnar skogen till hösten och beger sig söder ut, om jag nu någon gång bestämmer mig vill säga. Velar nämligen fortfarande mellan sjuksköterska och landskapsarkitekt.

Om jag skulle hamna ner över, vare det är Ulltuna eller Alnarp, så vet jag att i både Stockholm och Malmö så trivs jag. Trots att det inte är -25 och metervis med snö...

Efter en överintensiv helg med muckfest, mässdans och ayurvediskmatlagningskurs*  så drabbades systrarna (syster Dyster samt jag, syster Yster) av en rejäl förkylning. Halsont, feber och hosta har sedan i måndags fått oss att ägna dagarna framför tv:n. Ett antal avsnitt Sex and the city har setts, x antal liter te har druckits samt metervis av toalettpapper har förbrukats.

Nu mår vi dock bättre och jag gnuggar mina små grå över mitt problem. Ett problem som Högman delvis löste åt mig. Det ska bli en hemsida, med alla bilderna. Varför jag är personen som ska fixa den är för att jag är kompaniets bildansvarige. Dock så var det ett tag sedan jag satte ihop en. En hemsida alltså. Tur är väl då att man har Klippan alias myglarn som ska hjälpa mig. Min blivande tågluffarkamrat. Han vet hur man fixar lösenord till hemsidor. För det vet inte jag. Trots att jag läst webbdesign.

Eller mitt liv fanns i flyttkartonger tills sent igår kväll. Men nu är allt uppackat. Vissa anser att jag tagit både ett och två steg tillbaka i och med att jag flyttat hem igen. Gått från egen lägenhet till att flytta tillbaks till sin barndomsort. Men inte jag, jag är bara nöjd över att ha min trygga lilla punkt att återvända till när hemlängtan kommer krypandes. Som nu i veckan, det är därför jag är hemma en snabbvisit. Åker snart neråt igen för den sista s triden om man ska vara riktigt dramatisk. I alla fall för denna gång, för vad som händer i framtiden...
Många planer och funderingar flyger just nu omkring i mitt huvud och slåss om uppmärksamhet.

Jag har bytt en ö mot en annan.

Har lämnat gotland och mina lumparpolare för en veckas ledighet på Öland.

Gudomligt att komma hit till farmor och känna höstdoften.

En kryddig arom av fallfrukt, vissnande växter och hav.

Sitta inne med tända ljus och en kopp te.

Slippa marschera flera mil med en ryggsäck som väger nästan lika mycket som en själv. Dock så har jag inte uteslutit träning, utan redan imorse snörde jag på mig löparskorna och sprang sex kilometer. Inandades hög, klar luft som lätt syresatte lungorna. Ölandsluft är lätt att andas.

Sedan har jag huserat inomhus. Jag har suttit inne och pysslat ihop en smyckestavla undertiden som jag lyssnade på en man som gick igång på kreativitet. Tror han pratade non-stop i en timme eller så. Dimman har nämligen legat tät utanför knuten och inte inbjudit en till några längre vandringar. Förutom nu ikväll då jag och farmor tog en långpromenad under tiden långkoket puttrade på spisen. Vi satte upp affischer till skördefesten som anordnas här på ön nästa helg. Den stora avslutningen på säsongen innan ön går in i ett dvalliknande tillstånd fram tills i vår då hon väcks på nytt.

Fjolårets skördebåt som stod på Borgholmstorg

En helg då bönderna säljer av sina skördar, konstnärerna öppnar sina dörrar och fåret har sin all delens egna dag. En helg full av konst, pumpagubbar och fyrverkerier! Så ett tips alla som har vägarna förbi denna fina ö, sväng av och åk över Kalmarsund!

Vill ni veta mer gå in på www. skordefest.nu

; alt="" />