Nolia Garden 2017

Snart kliver jag upp på Trädgårds Nolias scen, kör en favorit i repris. Inte för att jag ska prata om potatis i år igen, jag har nämligen fler strängar än så på min lyra. Men lite hortikultur i fjällmiljö blir det allt, för vid tolv idag ska jag berätta om Enaforsholms fjällträdgård, där jag jobbar som trädgårdsmästare. Sedan där vid 13.30 har jag förhoppningsvis hunnit samla andan lite, för då ska jag presentera några av alla de växter som naturens skafferi har att erbjuda. Hoppas vi ses!

 

 
 

Ut på tur!

Ut på tur, aldrig sur! I alla fall inte om man rullar fram i en Volvo, som än så länge lever upp till sitt namn. Volvo betyder nämligen “jag rullar”. Jag brukar oftast åka tåg när jag reser, eftersom det både är bekvämt samt bra för miljön. Men nu när sambon skulle med och vi dessutom ska göra några avstickare, så föll lotten på bilen. Här i bilen övar jag mig inför mina två presentationer och ger min stackars sambo skavsår I öronen. Snart kan han nog presentationerna lika bra som mig själv!

 

Ikväll stundar middag på Harriets med resten av gänget som ska hålla föredrag nu under Nolia Garden. Ska bli riktigt trevligt att få sitta ner en stund med alla under lite lugnare former. Samtidigt som jag längtar till att piffa till mig och träffa flera av Sveriges största trädgårdsprofiler, så längtar jag minst lika mycket till att desserten ska ha sjunkit ner i magen och en får åka hem till moster. Få träffa familjen och släkten och bara mysa en stund innan läggdags. Bästa uppladdningen inför en intensiv morgondag!

P.s: Detta inlägg skriver jag från mobilen, det första i sitt slag. Hoppas därför att allt varit läsbart!

 

 


Från Broadway till Duvemåla

I höstas när sambon fyllde år fick han biljetter till musikalen Från Broadway till Duvemåla, "musik från världens största musikaler". Han har nämligen länge velat besöka Örebros konserthus, nu efter ombyggnationerna färdigställts. Eftersom biljetterna inhandlades av moi, hade jag lyxen att välja från det gedigna programmet och föll för denna musikal som jag hade på känn skulle falla i god jord även hos min andra hälft. Vi ser nu spänt fram emot kvällen!

 

Till alla som har vägarna förbi Umeå, tycker jag ska försöka norpa åt sig de sista biljetterna till Umeås stora humorshow, Humorfestivalen! Låt oss alla fylla helgen med lite kultur!

 

 

Påsken 2017

Det har varit en lite annorlunda påsk i år, av den anledningen att jag har brutit mot alla traditioner. Vanligtvis så firar jag uppe i Ammarnäs, favoritstället på jorden, och umgås med släkt och vänner samt äter så det står härliga tider till av all god påskmat! Till traditionen hör även Påskkärringrännet, en längdskidstävling där alla deltagare klär ut sig. Vi brukar vanligtvis vara ett starkt gäng som representerar Ottossons och i fjol kammade jag helt oväntat hem segern! Den med bäst utklädnad vinner nämligen, så min bror låg riktigt dåligt till ifjol, trots att hans tid slog min med hästlängder. Men här är det som sagt inte tiden i spåret som räknas, utan tiden man lagt på sin utstyrsel. Här vill jag dock påpeka att jag inte la särskilt mycket tid om man jämför med tidigare år, då jag till exempel flaxade runt som Fröken Tö. 

 

Från vänster: Blåbärsfar, påskkycklingen, lingonmor och skidåkaren med lite fantasi.
 

Om sanningen ska fram så har jag varit sängliggandes så gott som hela påskhelgen. Skulle ha grillat med sambon och hans kollegor nere på stationen i fredags, men det fick ställas in för min del och påsktårta nr. 1 försvann utan att jag varit inblandad i själva uppätningen.

 

Lördagen varvade jag sömn med läsning. Läste Arvet efter dig och använde upp en halv toalettpappersrulle. Så kom söndagen och påskmiddag i Hovsta och äntligen infann sig lite påskkänsla! Kanske var det för att jag inte bara fick göra, utan även smaka på påsktårta nr. 2 som jag och sambon svängt ihop.

 
Efter denna helg kan man nog säga att min nya sprits är ordentligt invigd. 
 
 

Coffey is the answer

Igår blev det ju en riktig inläggsbombning här på bloggen, men tre roliga inlägg av vitt skilda karaktärer. Så nu har jag minsann fått upp ångan igen!

 

Hade ett fint flyt i bassängen idag, det är så skönt att släppa alla måsten och bara simma. Jag överraskade till och med mig själv där på slutet, inte med någon supertid, utan med att kasta mig nedför en vattenrutschbana just efter passets slut. Det var jag och barnen, så badvakten såg ganska förvånad ut. Det kan även tilläggas att jag vanligtvis inte brukar avsluta mina pass med att åka rutschbana, eftersom jag i ärlighetens namn är lite höjdrädd. Men man måste ju utmana sig själv och släppa loss ibland också! Släppte loss gjorde jag även en stund senare inne i omklädningsrummet, för jag mottog ett fantastiskt resultat på hemtentan! Så när en av mina favoritlåtar drog igång där inne i omklädningsrummet, så kunde jag inte låta bli att utföra en liten glädjedans över min femma. 

 

Ett tag så övervägde jag helt allvarligt att citera mitt vardagsrumsbord, eftersom jag inte tyckte att jag kunde hitta de rätta svaren på frågorna i den obligatoriska kurslitteraturen. Men efter många koppar kaffe och en sista natt när jag dygnade, så gick det tillslut och hemtentan kunde lämnas in.

 

Frieriet

Den 26 februari gick du ner på knä, med en ekring som du snidat själv. Där stod jag i Försvarsmaktens underställ och pälsmössan på sniskan och försökte förstå vad som faktiskt hände. Nu har det snart gått två månader och saker och ting har så smått börjat sjunka in- VI ÄR FÖRLOVADE!!! Jag har fått min prins och min hjärtevän, äventyrskamrat och trygga klippa är nu mer min trolovade <3

 
 
 
 
 
 

Byte av bo

Vi har blivit med lägenhet! Eller jag och sambon har redan en lägenhet, men som jag ibland antytt så börjar vi vara lite trångbodda. Eller lite är nog dagens underdrift, för vi har bokstavligen växt ur lägenheten!

En bråkdel av alla krukor med blomster här vid den senaste omplanteringen,
här står de växter som nyss har blivit med ny jord. 
 

Det är överskattat att äta middag vid köksbordet, det är nämligen inte ens ett alternativ då hela bordet i dagsläget är fyllt med såbrätten. Så köket agerar barnkammare, medan vardagsrummet hyser större delen av alla krukväxter. Åke & Stefan, mina fikonträd tror att de äger vardagsrummet, Karlbergaren ’Cina’ har snart klättrat ner från bokhyllan och min Dr. Westerlund är uppe vid gardinen och ser sig om. Dessutom undrar bönorna vad som befinner sig inne i vitrinskåpet. Det börjar minst sagt bli lite fullt i lägenheten! Inte nog med detta, så kastar någon i min bostadsrättsförening sina blommor på komposthögen så snart de har slutat blomma. Detta har jag upptäckt och har därmed startat upp en orkidésamling till sambons stora lycka. Jag har nu inte räknat krukor på ett antal veckor, men innan hela karusellen drog igång här för några veckor sedan så hade vi 64 krukor. På 42 kvadratmeter! Och nu har vi skaffat fler och större krukor, så det är hög tid att kvadratmetrarna utökas! Dessutom kommer det bli hemskt trevligt att slippa kliva över sina övernattande gäster om man skulle behöva besöka toaletten mitt i natten. 

Vår dörrkrans ska få flytta till dörren intill
 

Det bästa i hela kråksången är att vi inte ska flytta så långt. Vi ska nämligen flytta in hos grannen! Grannen ska självklart inte bo kvar, utan flytta in i en villa. Därmed så känns det som att denna flytt kan komma att gå till historien som den enklaste någonsin. Vi bor vägg i vägg med varandra, så det är bara att öppna båda dörrarna och börja bära. Men först ska vi självklart renovera, pysselfantaster som jag och sambon är. Så det ska bli otroligt skönt att ha kvar denna lägenhet fram tills dess att vårt andra boende är helt inflyttningsklart.

 

Nyckelmottagning i början på juni och kopparröda hårstrån, har således dagens två blogginlägg avhandlat. Vad ska komma härnäst tro? Självklart spar jag det bästa till sist...

 

Koppartoner

Som utlovat (dock en aningens senare) kommer här tre inlägg över tre riktigt bra saker som hänt i livet den senaste tiden. Jag tycker vi börjar med det mest triviala, mitt hårsvall…

 

Vi möttes upp på Lush för inköp av henna, traskade hem till mig i Augustenborg och blandade till geggan som vi kletade in i håret. Det tog ett bra tag och det var rätt så pillrigt, speciellt för mig som hade en annan syn än Sofia på konsistensen av ”hårt vispad grädde” (tips! Tänk inte grädde som går att spritsa, utan snarare löst vispad och du har kommit halvvägs mot en lyckad applicering). Men tillslut var alla strån täckta och hårsvallet kunde plastas in i gladpack. Som två små ufon vandrade vi sedan runt med varsin påse på huvudet och spred en doft av hö och örter omkring oss. Plastpåsen runt håret skulle nämligen hjälpa till att hålla kvar värmen, som tillsammans med syran från citronen, skulle ge en intensivare färg. Min målbild av Ariel-rött kanske inte uppfylldes, men vi båda fick en kopparröd nyans som vi båda är nöjda med. Jag menar, när man får kommentaren att det ser helt naturligt ut och inte alls färgat, då vet man att man prickat rätt. 

 

Ett dansande landskap

Har varit nere i Skåne på snabbvisit. Åkte ner i söndags och är redan på väg uppåt igen. Landskapet susar förbi utanför fönstret. Jag njuter av en kopp kaffe och besvarar mail som blivit liggandes. Stökar undan sådant som jag har skjutit upp de senaste veckorna, för att det varit så många måsten. Men nu är hemtenta, inlämning och redovisning avklarad, för denna gång. Jag andas ut och sänker axlarna. 

Jag fixade det och nu ska jag ta helg efter 14 dagar av lite sömn och träning, men desto mer jobb. Jag och sambon ska fira med surdegspizza ikväll och beundra vår nya frysbox. Imorgon kommer ett peppande inlägg om tre stora förändringar i livet, som jag ännu inte delgett er. Dessutom filar jag på ett litet inlägg med touch av vår från södra Sverige, med ännu fler våriga bilder än den ovan. Men njut av dagen fina läsare, jag hoppas att ni har det bra!
 
 

 


Spegel, spegel på väggen där

Nej, men åh! Nu hänger inte längre spegeln på väggen utan sedan en tid tillbaks så har det varit inne med speglar som ligger ner. Har även hittat ett litet Ikea-hack som jag ska försöka mig på någon dag när jag inte sitter med hemtenta…en spegelkub! Är bara lite fundersam på hållbarheten på kuben, så kan nog tänka mig att göra någon slags förstärkning inuti så att inte allt brakar ihop och går i tusen bitar. Och om man skulle vara riktigt skrockfull så skulle de ge mig lika många år av otur som jag hitintills har levt (7 års olycka* 4 speglar). Så det är nog bäst att förstärka kuben samt försäkra sig om att man har ett lim som biter på speglar.

 

Bild: Livet Hemma Fotograf: Ragnar Ómarsson
 
 

Insektshotell

Nu har jag ingen trädgård, men hade jag haft det så skulle jag allt knåpat ihop en liten insektsholk. Speciellt i städerna kan våra insekter ha svårt att hitta lämpliga boplatser, så ibland kan man behöva hjälpa dem lite på traven. Har du barn, så kan detta vara en lämplig aktivitet att involvera även de små i. Vilka är då de andra små och varför vill man egentligen locka men massa insekter till sin trädgård? Insekterna är våra små arbetare som ser till att pollineringen blir gjord, så att dina fruktträd sedan kan digna av frukt. Så bjud in de små insekterna vettja!

 

Liksom vi människor så kommer insekterna i lite olika storlekar, så hål i olika dimensioner är att föredra. Liksom att allt byggmaterial består av naturmaterial. Sedan är det bara att leka loss, här finns inga rätt eller fel. 

 

– Kapa av bamburör  och bunta ihop (30-40 cm längder) gör samma sak med en bunt ihåliga vasstrån

– Addera några ihåliga tegelstenar

– En handfull kottar

– Fyll en lucka med lite hö eller halm

– Ta fram borren och skapa en schweizerost, men borra inte helt igenom träbiten. Jag har lärt mig att hålen bör vara så pass djupa att insekterna kan krypa in en bit, så typ 8 cm. 

 

Toppa sedan hotellet med ett litet tak som skyddar dina gäster mot regn och rusk <3
 
 

På resande fot

Tavlan suddades aldrig ut den dagen. Meddelandet blev ståendes kvar på tavlan, liksom budskapet att det skulle låta stå kvar. Men så har jag hittat lite skrivtid i gömmorna, men istället för krita använder jag denna gång datatangenterna för att utrycka mig.

 
 
 

Befinner mig nu i Malmö, efter en snabb visit i Skara (och innan dess en tur upp till Västerbotten). Skara bjöd på tre dagars sammankomst med fyrbenta vänner, intressanta föreläsningar och spännande studiebesök. Helgen har fyllts med mys med vänner samt ett spännande event och imorgon stundar på nytt tre späckade föreläsningsdagar. Någonstans där hade jag tänkt klämma in ett antal blogginlägg och några skojiga uppdateringar!

 

Låt stå!

Den kombinerade magnet- och griffeltavlan i hallen är sedan länge klar. När jag publicerade en förebild så lovade jag att visa resultatet, men det har blivit hängandes (på väggen). Trivs väldigt bra med den, även fast magnetfärgen var lite grynig och därmed gjorde tavlan lite svår att skriva på. Skulle jag mot förmodan göra om den i framtiden så skulle jag enbart satsa på griffelfärg, för att det är så mycket lättare att skriva på en slät yta istället för en med "gruskorn". Men fram till dess nöjer jag mig med denna. 

Griffeltavelfärgen ser lite flammig ut, men det beror helt enklt på att jag sekundrarna innan drog av tavlan med en trasa. Ni läsare behöver inte riktigt veta precis allt
 
Närbild på ramen som är tänkt att ge en känsla av shabby chic.
 
 

Drömboende

Eftersom jag totaldäckade i influensan under första sammankomsten nere i Alnarp, så blev det aldrig att jag delade med mig av några bilder från den roliga workshopen som jag släpade mig iväg på (det var obligatorisk närvaro). I min ena kurs Place, Activity and Human Development så fick vi nämligen skapa vårt drömboende. Tyvärr var det ganska snävt med tid, 3 h, så jag som tänkt skapa en miniatyrvärld fick tidsbrist och insåg att jag behövde tänka om. Dessutom hade jag förträngt hur svårt det var att jobba med trästickor, det var inte alls så enkelt som jag ville minnas från barnsben. Fast då kanske jag inte heller var så brydd om väggarna var raka eller inte. Mitt hus hamnade i alla fall i ett växthus, för att skapa ett gynnsammare klimat för att odla i. För självklart ser jag inte mitt drömboende i Skåne, utan i ett lite kargare klimat. Det ska ju vara en utmaning att odla! Men för att jag här och nu inte helt ska tappa tråden, så kommer ett gäng bilder istället.

 
 
Min granne tänkte också på berg och fjäll, men byggde i en lite större skala än vad jag gjorde. 
En annan visade upp ett liknande ekotänk som mig, och ville ta tillvara på jordvärmen. Hon tänkte bygga in sin bostad likt en jordkula, fast med högre tak än vad Frodo och de andra hobbitarna har, eftersom hon är människa.
De flesta tänkte dock på vatten,och då inte en älv, utan självaste havet, när det såg sitt drömboende framför sig. 
 
Toppmodernt mötte även nytänk i form av trädkoja och häck.
 
 

 

 

 


Persedelvård

Under lumpentiden var det persedelvård efter varje fältövning samt såklart den dagliga skoputsen morgon och kväll. Kan väl erkänna att jag lagt av mig lite på den fronten, men uppskattar fortfarande ett par välputsade skor. Därför så rev jag nu i veckan ut samtliga skor från skohyllan. Skurade den platsbyggda skohyllan. Borstade bort jord, gräs och lera från klackar och smorde slutligen in alla skor av läder medan de i mocka borstades med några kraftiga tag. Det var kaos till en början, men i slutet stod alla skor skinande blanka i raderna tre. Bilddokumentation gjordes dock enbart i början av persedelvården, på en bråkdel av skorna.

 
 
 

Min profilbild

Fröken Tö


Kallas hon, men heter egentligen Lisa. Hon är trädgårdsingenjören i vintageklänning och blommor i håret. Hon har hjärtat på landet, men bor i stan. Hon som älskar blomster, resor och pyssel. KONTAKT: lisajonsen@gmail.com alt. 076-8184973
Medlem i Better Bloggers
RSS 2.0