Spegel, spegel på väggen där

Nej, men åh! Nu hänger inte längre spegeln på väggen utan sedan en tid tillbaks så har det varit inne med speglar som ligger ner. Har även hittat ett litet Ikea-hack som jag ska försöka mig på någon dag när jag inte sitter med hemtenta…en spegelkub! Är bara lite fundersam på hållbarheten på kuben, så kan nog tänka mig att göra någon slags förstärkning inuti så att inte allt brakar ihop och går i tusen bitar. Och om man skulle vara riktigt skrockfull så skulle de ge mig lika många år av otur som jag hitintills har levt (7 års olycka* 4 speglar). Så det är nog bäst att förstärka kuben samt försäkra sig om att man har ett lim som biter på speglar.

 

Bild: Livet Hemma Fotograf: Ragnar Ómarsson
 
 

Insektshotell

Nu har jag ingen trädgård, men hade jag haft det så skulle jag allt knåpat ihop en liten insektsholk. Speciellt i städerna kan våra insekter ha svårt att hitta lämpliga boplatser, så ibland kan man behöva hjälpa dem lite på traven. Har du barn, så kan detta vara en lämplig aktivitet att involvera även de små i. Vilka är då de andra små och varför vill man egentligen locka men massa insekter till sin trädgård? Insekterna är våra små arbetare som ser till att pollineringen blir gjord, så att dina fruktträd sedan kan digna av frukt. Så bjud in de små insekterna vettja!

 

Liksom vi människor så kommer insekterna i lite olika storlekar, så hål i olika dimensioner är att föredra. Liksom att allt byggmaterial består av naturmaterial. Sedan är det bara att leka loss, här finns inga rätt eller fel. 

 

– Kapa av bamburör  och bunta ihop (30-40 cm längder) gör samma sak med en bunt ihåliga vasstrån

– Addera några ihåliga tegelstenar

– En handfull kottar

– Fyll en lucka med lite hö eller halm

– Ta fram borren och skapa en schweizerost, men borra inte helt igenom träbiten. Jag har lärt mig att hålen bör vara så pass djupa att insekterna kan krypa in en bit, så typ 8 cm. 

 

Toppa sedan hotellet med ett litet tak som skyddar dina gäster mot regn och rusk <3
 
 

På resande fot

Tavlan suddades aldrig ut den dagen. Meddelandet blev ståendes kvar på tavlan, liksom budskapet att det skulle låta stå kvar. Men så har jag hittat lite skrivtid i gömmorna, men istället för krita använder jag denna gång datatangenterna för att utrycka mig.

 
 
 

Befinner mig nu i Malmö, efter en snabb visit i Skara (och innan dess en tur upp till Västerbotten). Skara bjöd på tre dagars sammankomst med fyrbenta vänner, intressanta föreläsningar och spännande studiebesök. Helgen har fyllts med mys med vänner samt ett spännande event och imorgon stundar på nytt tre späckade föreläsningsdagar. Någonstans där hade jag tänkt klämma in ett antal blogginlägg och några skojiga uppdateringar!

 

Låt stå!

Den kombinerade magnet- och griffeltavlan i hallen är sedan länge klar. När jag publicerade en förebild så lovade jag att visa resultatet, men det har blivit hängandes (på väggen). Trivs väldigt bra med den, även fast magnetfärgen var lite grynig och därmed gjorde tavlan lite svår att skriva på. Skulle jag mot förmodan göra om den i framtiden så skulle jag enbart satsa på griffelfärg, för att det är så mycket lättare att skriva på en slät yta istället för en med "gruskorn". Men fram till dess nöjer jag mig med denna. 

Griffeltavelfärgen ser lite flammig ut, men det beror helt enklt på att jag sekundrarna innan drog av tavlan med en trasa. Ni läsare behöver inte riktigt veta precis allt
 
Närbild på ramen som är tänkt att ge en känsla av shabby chic.
 
 

Drömboende

Eftersom jag totaldäckade i influensan under första sammankomsten nere i Alnarp, så blev det aldrig att jag delade med mig av några bilder från den roliga workshopen som jag släpade mig iväg på (det var obligatorisk närvaro). I min ena kurs Place, Activity and Human Development så fick vi nämligen skapa vårt drömboende. Tyvärr var det ganska snävt med tid, 3 h, så jag som tänkt skapa en miniatyrvärld fick tidsbrist och insåg att jag behövde tänka om. Dessutom hade jag förträngt hur svårt det var att jobba med trästickor, det var inte alls så enkelt som jag ville minnas från barnsben. Fast då kanske jag inte heller var så brydd om väggarna var raka eller inte. Mitt hus hamnade i alla fall i ett växthus, för att skapa ett gynnsammare klimat för att odla i. För självklart ser jag inte mitt drömboende i Skåne, utan i ett lite kargare klimat. Det ska ju vara en utmaning att odla! Men för att jag här och nu inte helt ska tappa tråden, så kommer ett gäng bilder istället.

 
 
Min granne tänkte också på berg och fjäll, men byggde i en lite större skala än vad jag gjorde. 
En annan visade upp ett liknande ekotänk som mig, och ville ta tillvara på jordvärmen. Hon tänkte bygga in sin bostad likt en jordkula, fast med högre tak än vad Frodo och de andra hobbitarna har, eftersom hon är människa.
De flesta tänkte dock på vatten,och då inte en älv, utan självaste havet, när det såg sitt drömboende framför sig. 
 
Toppmodernt mötte även nytänk i form av trädkoja och häck.
 
 

 

 

 


Persedelvård

Under lumpentiden var det persedelvård efter varje fältövning samt såklart den dagliga skoputsen morgon och kväll. Kan väl erkänna att jag lagt av mig lite på den fronten, men uppskattar fortfarande ett par välputsade skor. Därför så rev jag nu i veckan ut samtliga skor från skohyllan. Skurade den platsbyggda skohyllan. Borstade bort jord, gräs och lera från klackar och smorde slutligen in alla skor av läder medan de i mocka borstades med några kraftiga tag. Det var kaos till en början, men i slutet stod alla skor skinande blanka i raderna tre. Bilddokumentation gjordes dock enbart i början av persedelvården, på en bråkdel av skorna.

 
 
 

Kofferten

Spanade in en koffert på lindeauktioner, en auktionsfirma här i krokarna som jag skrivit om tidigare. En koffert med slät och inte välvd ovansida skulle det vara, för min plan var att använda det som soffbord. Så plötsligt kom den ut och vi vann auktionen. Flaxet var på topp! Anna hade även vägarna förbi och hämtade upp den på utlämningen, så allt flöt verkligen på. Det flöt i alla fall på väldigt bra fram tills jag och Anna baxat i den i lägenheten. Ställde ner den med en tung duns framför soffan.

 
 
Den nätta, lilla soffan hade nog tagit ett skutt bakåt, om det inte varit för att väggen tornade upp sig bakom. Kofferten var nämligen lika lång som soffan! Kofferten tog totalt över, vilket jag hade kunnat förutse om jag varit framme med måttbandet. Så istället för soffbord fick den ett nytt användingsområde. Puttade nämligen den bakåt och fick istället fungera som sittbänk, viloplats samt förvaringsmöbel till ett gäng växter. Det blev också bra, även fast det inte riktigt blev som jag hade tänkt.
En ypperlig sovplats tyckte lilltjejen som Nils är gudfar till,
som kröp upp med en filt och la sig för att vila på kofferten.
 

Paraflax

En sak som bara måste finnas i en hall, är någonstans att lägg undan sitt paraply. Växlar gärna mellan regnjacka och knähöga stövlar och paraflax. Det senare alternativet är bra om man behöver ta anteckingar eller inte vill känns sig som en blöt hund i sin sommarklänning. Sambon kom så hem med den perfekta lösningen- En hink. Så nu stoltserar kopparhinken i hallen med paraflax och skohorn. 

 
 
 
 
 

Vårpromenaden

Våren är inte riktigt här än, men den har börjat göra sig påmind. Gruset som de lagt ut för att man inte ska dratta omkull så fort man kliver utanför dörren har börjat bilda små kratrar i isen. De senaste dagarna har vårsolen även behagat att titta fram och termometern visar plusgrader om dagarna. Ute på sjön har jag skymtat några par åka långfärdsskridskor. Dagar som dessa brukar jag försöka gå riktiga långpromenader. Ibland blir det en vända runt sjön, så som sist, då jag även tog med mig kameran och en termos med kaffe ut. Hade sällskap av Hella som också var ute och promenerade, fast i den Norska fjorden. Vi njöt av livet och för min del så såg det ut såhär:

 
 
 
 
 
 
 
 

Linde auktioner

Jag och sambon har ett litet kvällsnöje och det är att surfa in på Lindeauktioner och titta om där finns något intressant. Nu senast var det ett skåp i solid ek som vi båda föll pladask för. Skåpet var en pampig pjäs, så det var inget man bara kunde ställa in var som helst, utan den krävde sin plats. Plats som vi tyvärr i dagsläget inte har. Men den är himla grann och den är otroligt välbevarad med tanke på att den har över 100 år på nacken! Stått i ett bibliotek i Stockholm har den visst gjort fram tills nyligen. Min sambo som är möbelsnickare i botten suckade tungt när detta skåp begav sig ut på nya äventyr utan oss. 

 ***Samtliga bilder är auktionsbilder från Lindeauktioner. Inlägget är inte sponsrat!


 
Soffor och fåtöljer i röd sammet är jag personligen väldigt svag för, så när dessa kom ut tog mitt hjärta ett litet glädjeskutt. Tyvärr lider inte min sambo av samma svaghet. Men det gör jag och min fåtölj som bor i Malmö, som jag råkade impuls köpa på en antikaffär och sedan ta hem på cykeln. Den fåtöljen har länge önskat sig en kompis. Sambon hävdar att möbler inte kan prata.
 
 

Alla goda ting är tre, så jag känner mig nödgad att avsluta med en sista tingest. En tingest som faktiskt hade rymts i lägenheten! En vas och det var inte vilken vas som helst…

Tyvärr drog priset iväg alldeles förskräckligt, men så var det också en chamottevas från Rörstrand. 
 
 

Vi drar till fjällen!

Snart börjar vi rulla norrut. Volvon är packad och allt är klart. Sambon går på semester alldeles strax och då far vi! Jag är så pepp på att få komma hemhem. Jag riktigt längtar! Efter snö, vänner och blöta nosar. Att laga mat över öppen eld. Baka tunnbröd i bagarstugan. Skida en sväng. Bege sig ut på små utflykter. Att bara ha ett stenkast till stallet. Vi ska bara vara. Tillåta oss att landa i oss själva, efter ett hektiskt slut och en kanske ännu intensivare start på det nya året som kantats av tuffa besked. Så detta ser jag verkligen fram emot! För att ge en hint om vart vi är påväg, så kan jag varmt rekommendera en video som min forna klasskamrat Erik Nordenström har skapat. En väldigt finstämd liten film och jag bara älskar slutet, med bror min. Finaste bror och älskade Ammarnäs <3. Nu ska jag banne mig ta och börja rulla dit! 

 
Ett hett tips om du längtar efter snö och Norrland, är att surfa in på Youtube och kolla in några av Erik & Jonas andra filmer, så som Livet på en planka (Se skärmdump ovan).  Eller så kan du helt enkelt klicka här, så länkas du dit. Sevärt!
 
P.s: Eftersom jag nog kommer ha fullt upp med att njuta, så har jag förutseende nog laddat med ett helt gäng tidsinställda blogginlägg. Så även fast jag är ute och far, så kommer bloggen att uppdateras näst intill dagligen. Bara så du vet!
 
 
 
 
 
 

Vi skulle till Köpenhamn, hamnade i Degerfors

Besvikelsen var total när jag fick influensan och tvingades ställa in min och Marjas Köpenhamns trip. Marja ska gifta sig i sommar och klänningsjakten är därmed i full gång. Hon fick så ett tips här för ett tag sedan av en bekant att Degerfors var ett klänningsmecka för fest- och bröllopskläder. Så efter ett kort samtal bestämde vi oss för att bege oss ut på roadtrip och sammanstråla i Degerfors. Vi hamnade alltså inte i Köpenhamn, utan Degerfors. Jag kan villigt erkänna att det kändes lite som ett nerköp, när jag rattade Volvon mot Degerfors. Men oj, så fel jag fick! För ska man köpa klänning så bör man lägga Degerfors på minnet!

 

De hade allt för bröllop och fest! Både för henne, honom och de små. En storstilad entré med fantastiska soffgrupper ledde in en i självaste butiken. Två rum för bröllopsklänningar, lika många rum med festklänningar, ett rum med herrsaker, ett rum med barnkläder, ett rum med skor samt en smyckesstudio. Det kändes som att man hamnat i Alice i Underlandet när man traskade in i denna storstilade butik i lilla Degerfors! Förutom att lokalen var mäkta imponerande, så var personalen supertrevlig och det bjöds även på gott fika, som med fördel avnjöts i någon av de förtjusande soffgrupperna. Jag ville helst av allt köpa med mig någon av soffgrupperna, Marja sneglade tur nog mest på klänningarna.  Det var en sky av tyll och spets och klädda knappar i miljoner inne i provrummet. Trångt och trevligt hade vi det från att de öppnade till dess att affären stängde. För att inte avslöja allt för mycket av denna skojiga dag, så låter jag några vackra närbilder tala. 

 
 
 

Täljstenskaminen

Under projekt sänghörna önskade jag mig hett en verkstad eller åtminstone några extra rum så att man slapp få byggdamm precis överallt. Till viss del blev min önskan hörd, för vi har fått tillgång till en bekants garage/verkstad. Nu har vi inte bilat dit bort för att snickra, men vi har varit där och fixat med en annan sak…
 
Jag och sambon tog med oss en täljstenskamin sist vi var nere på Öland. Den har stått på min släktgård, men tagits ur bruk och sedan bara blivit stående. Jag som både besökt och jobbat ett stenkast från Handöl (Enaforsholms Fjällträdgård) var såklart glad att det var en Handölskamin, då de lagt ner tillverkningen i Handöl. Trots att vi då rakt inte har plats för någon kamin här och nu, så fick denna kamin ändå följa med oss ut på äventyr! För även om kaminen inte kommer att sättas i bruk imorgon, så är det ändå bra att den är färdig restaurerad den dag då vi faktiskt vill och kan koppla in den. Därmed så har Projekt kaminrestaurering har löpt parallellt med snickrandet i lägenheten. Sågspån och blästersand, det är vad jag har haft i håret den sista tiden. 
Dubbla glasögon, det är grejer det! Munskydd och hörselkåpor är två andra måsten, här på en arbetare som ännu inte skridit till verket.
Några av alla kamindelar som har fått sig en genomkörare
Vänstra hörnet har fått smaka på blästersand
 
Hela kaminen har plockats isär, alla täljstenar har våtslipats och kaminens järnram har också fått sig en översyn. Ramen fick först smaka på slipmaskinen, innan slutfinishen gjordes med blästermaskinen. Var himla glad att vi fått uppta halva garaget, för oj vad det har flugit blästersand! Trots munskydd har man varit alldeles svart om nosen när man kastat in handduken för kvällen. Nu är dock allt grovjobb undanstökat och vi är inne på tredje vändan med spissvärta. Håller även på och hör oss för vart man kan få tag på glimmer till luckan samt för en dialog med stenhuggaren kring de två stenar som farit illa av tidens tand. Sitter just Du på tips kring detta så är du hemskt välkommen att skriva en liten kommentar!
 

Prinsess-semlan

I fredags firade jag och sambon med semla, men sedan finns det i Ture Sventos värld inte heller några tillfällen som inte kräver sin semla. Om det var en semla eller inte går såklart att diskutera. Det var ett bakverk i alla fall, fast Ture Sventon hade nog inte gått med på att kalla det Temla…

 

För ett par veckor sedan poppade den upp ur flödet på Instagram, Prinsess-semlan. Jag som gillar både prinsesstårta och semlor tänkte att det skulle vara roligt att provsmaka, bara för att ha gjort det. I fredags var så dagen jag traskade ner till kondiset och plockade upp två pösande bakverk. Jag hade precis bockat av en inlämning i en av mina distanskurser och kände för att fira. Detta hade jag förutseende nog känt på mig redan dagen före och därmed varit nere och beställt två laktosfria prinsess-semlor.

 

 

Hur smakade det? Tja, jag föredrar en vanlig semla alla dagar i veckan under februari. Att modifiera en semla så att man får mindre mandelmassa till förmån för sylt tyckte jag inte var någon höjdare. Det blev för mycket, för sött. Så efter att ha smakat petade jag helt sonika bort sylten. Marsipanen då? Låt mig säga det direkt, marsipan gifter sig inte förträffligt med kardemumma. Det är inte ens ett halvbra äktenskap, jag tror att båda parter är olyckliga. Att däremot dra av marsipanen och äta den för sig var däremot helt okej! En annan sak som jag inte var överförtjust i, var att man lyft bort det bästa i en prinsesstårta, nämligen vaniljkrämen. Det där gottiga som brukar göra grädden sällskap inuti tårtan fattades! Summa summarum är att jag inte tyckte detta bakverk var någon hit, inte ens i närheten. Att korsa två av Sveriges poppuläraste bakverk blev ingen succé enligt mig. Men det var kul att provsmaka, men jag kommer aldrig igen välja att äta detta bakverk två dar i rad (jag orkade inte äta upp min semla, så jag sparade halva till dagen därpå).

 

 


Som man bäddar får man ligga

Projekt Sänghörna medförde att det var byggdamm precis överallt! Allt förutom soffan, som vilade under ett stort skynke, var täckt i några millimeter damm. Jag hade damm och sågspån i håret, i näsan och mellan tårna. Pelargonerna skrek från fönsterbrädorna att de höll på att dö, cellulosa går icket att dricka! Travarna av udda assietter och allt finporslin som i omorganisationen fick flytta ut ur vitrinskåpen, såg ut som de inte blivit använda på ett sekel. Porslinet belamrade för övrigt hela köket, så de dagar projekt byggkaos ägde rum åt och sov vi på golvet.

 

Det var lite som Tetris i storformat, flyttade man på en sak behövde man omplacera något annat. Mitt i allt byggkaos, så slog klockan plötsligt sju. Som genom ett mirakel blev några kvadratmeter golv renskurat och en madrass kånkades ut från förrådet. Klockan 19 slutade oväsendet och Skam tog vid. Under några dagar i januari maratontittade vi nämligen på den omtalade ungdomsserien. Tre säsonger på fyra dagar, så lång tid tog det även att vänta in att spackel och alla lager med målarfärg skulle torka. Och så hux, flux så var sängen klar!

 
 
 
 

Min profilbild

Fröken Tö


Kallas hon, men heter egentligen Lisa. Hon är trädgårdsingenjören i vintageklänning och blommor i håret. Hon har hjärtat på landet, men bor i stan. Hon som älskar blomster, resor och pyssel. KONTAKT: lisajonsen@gmail.com alt. 076-8184973
Medlem i Better Bloggers
RSS 2.0