Agustiresumé och besök

Broris och hans fästmö tittade in och hjälp vad det hände saker! Att få barnvakt och slippa oroa sig för att vår lilla minimänniska ska skada sig var verkligen helt underbart! För att inte tala om att få träffa broris och hans fästmö ❤️


Samma för prick en vecka sedan rullade bonden ner med traktorn och slog av ängen. Helt underbart att äntligen få det gjort! 

Samma dag kom broris
Till vänster i bild syns även den sista snutten med staket som fått stryka på foten. Maken började och jag avslutade brottningsmatchen. Le grande finalen blev att hiva av allt på återvinningscentralen. För är det någonstans min bror fått vara, så är det på Atle...



För betongen i drängstugan som vi knackade lös i juni (eller var det juli?) har skyfflats ur och likaså all skrot som låg nedgrävd under betongen. Tror jag hittade 6 par skor, ett cykelhjul, massor av tomglas samt glödlampor. För att inte tala om all krossad tegelsten!




Tre lass blev bara det och då har vi ändå kört iväg betong tidigare. Nu återstår en hel del grävning, men det tycks bara vara sten och jord, så det får stanna på gården.

När vi ändå körde så passade jag även på att ta betongen som vi knackade ner när vi friställde muren inne i huset i början av året. Betong och puts som vi då bara dumpat uppe på stenmuren. Allt det togs bort och bara det var nog ett ton... Tur att maken har BE-körkort! Och en själv har ju inte direkt behövt gymma om kvällarna💪.

Maken har lerklinat hålet i golvet, så i denna stund står en byggfläkt och brummar. Vi passade även på att lerklina det första varvet i jordkällaren. På grund av torktiden görs inte nästa lager förrän nästa år, för nu måste vi få ner skörden i jordkällaren.


Vi har inte bara skyfflat ut saker, utan vi har även skyfflat in. Jordkällarens betonggolv hade vi fått bort innan broris kom (ojämnheterna på bilden är berg och det fick vara kvar) och i början av veckan så skyfflade vi in grus. Broris kom på en smart grej med plastbackar och ränna som underlättade jobbet med att fylla jordkällarens golv med grus avsevärt. Igår fick även förmaket sig ett lager grus i samband med att vi lade ner dränering. Nu återstår bara att gräva dräneringen runt jordkällaren och lägga ner en strömkabel men det ska grävis få fixa när han lägger på jord.


Fallfrukten har duggat tätt från ovan. Nästa vår måste jag verkligen gallra bland karten! Nu är det som det är och en dag gick råsaftscentrifugen varm när regnet stod som spön i backen och allt bara var rått och fuktigt. Äppelmust buteljerades på löpande band inomhus i värmen. Tyvärr är det inte allt, utan det är många hundra kilo som hänger kvar ute i träden. Och då har vi ändå bara fyra äppelträd. Så igår gjorde jag ett till ryck och kokade en andra omgång med äppelmos, så nu är samtliga av Västerbottens landskapsäpple (Transparent blanche) nerplockade.


Men vi har inte enbart slitit här hemma, en dag gjorde vi Kumla- besökte mitt jobb, åt gott på Goda rum, besökte bibblan (hej läslus!) och rullade förbi fängelset. Sedan har vi även upptäckt gården, en kväll tog vi en tur upp till skogen. Skogen vi äger är inte hisnande stor, utan endast 1 hektar. 


Men det är vår hektar med gran- och tallskog, där vi även hittade gula kantareller ❤️ Praktiskt nog bar broris keps som snabbt omvandlades till svampkorg.

I onsdags åkte våra gäster vidare på nya äventyr och vi fortsatte påta på här på gården. Det blev en dörr till svalen samt hyllkonstruktion till jordkällaren. Målning av dörren har påbörjats. Beslagen till dörren är slipade och målade med två strykningar linoljefärg. 


Nu ska jag snorig och dan hoppa ut och fortsätta måla med en tuss i vardera näsborre. Skulle egentligen undervisat idag, men förskoleförkylning satte stopp. Tack och lov uppvisar varken maken eller dottern symptom, så Vilja har kunnat vara på förskolan och ha sin inskolning en liten stund varje dag. Själv är jag föräldraledig till på måndag 🙏


Rutschkanan har fått sig en första strykning. Har även börjat måla gungställningen, en del har slipats och målats. En del är slipad och inväntar målning. Pumphusdörren ska strykas med ett lager gul linoljefärg. För så blev det bestämt, alla "riktiga" dörrar ska bli gula (boningshus, drängstuga och pumphus), resten får bli gröna (stall, jordkällare, vedbod) eftersom gult är lite för smutsgrannt. Garaget och ladugården är än så länge två jokrar. Någon som inte är en joker, men en liten stjälpreda är lilla Vilja. Favoriten just nu är att plocka blommor utan stjälk! När Dahlian 'Bronze' äntligen behagade att blomma så dröjde det inte länge förrän små barnahänder hade åtskilt stjälk och blomma åt.













En augustihälsning från gården

Vaknade med ett ryck 05.00, helt säker på att jag försovit mig. Men det är lördag idag och jag har dessutom gått på föräldraledighet i nästan två veckor. Eftersom jag blev klarvaken passade jag på att greja med tvätten, diska och bära upp en kopp med kaffe till sängen för att jobba undan det sista datapillet som jag inte hann med igår. Det gäller att njuta med en kopp kaffe när en kan. Och ja, jag var för trött igår för att fixa och dona efter jobbet. Även fast den bästa känslan är att vakna upp i ett nystädat hem och långsamt vakna med en kopp kaffe så medgav inte orken det. Orken medgav att dricka en kopp te och ringa en person som jag längtar mycket efter. Bytte lakan innan jag stöp i säng, för det finns nästan inget som slår nytvättade lakan.

Från att jag vaknade till nu, snart tre timmar senare, har regnet öst ner. Kumla firar 80 år idag, så jag hoppas regnet slutar stå som spön i backen. Naturen behöver å andra sidan regnet, det är mycket välbehövligt men det hade kunnat vänta någon dag. Men ingen behöver ett slagregn, det orsakar bara jordflytning och massor av blomputs. Försöker att inte tänka jobb, men oj så svårt det är för nu ser jag bara veckans markmodulering bokstavligt talat rinna bort. För att inte tala om att grävis ännu inte varit här på gården! Den som väntar på något, väntar på en grävmaskinist... Tänk att det gått 13 månader sedan vi startade upp det projektet och vi är ännu inte i mål? Men någon gång händer det, säkert på måndag så att hela tomten blir en enda lervälling. Jag får fly till förskolan med Vilja så att jag slipper se gräsmattan förstöras. Grävis har nämligen fått en hel lista med punkter, det är både avlopp men även igenfyllnad runt pumphuset och påläggning av jordmassor på jordkällaren samt diverse andra småprojekt så som att utvidga potatislandet ytterligare och flytta växter.

På tal om att flytta växter så har vi den senaste tiden arbetat som galningar med att gräva upp och jordslå samtliga växter i woodlandet. Pioner, nejlikrot, höstaster, hundratals gullvivor, såpnejlika, hallon, vinbärsbuskar, strutbräken och aklejor har fått åka skottkärra. Allt skulle räddas innan jag gick fram med röjsågen för att ta bort alla rotskott från syrenerna. Super Maud blev inringd när covid slog till och så gott som hela makens familj blev däckade. Jag behövde barnvakt för att kunna jobba och dagen vi fick uträttades ett mindre stordåd.


Jag har vaknat 05 och stupat i säng runt midnatt, först jobb och sedan förberedelser inför grävning. Gissa om luften lite gick ur oss i tisdags när grävis meddelade att han behövde vabba och därmed inte skulle dyka upp denna vecka? 

Men så har denna vecka också gått i ett lite behagligare tempo (i alla fall hemmavid). Vi unnade oss både räkfrossa med LRF Ungdom och tacokväll på Goda rum. Räkfrossan var ombord på en båt som kryssade sig ut i Hjälmaren. En gitarrist spelade kvällen igenom och det blev till och med allsång och vin för min del, trots att det var en vardagskväll.


Högt och lågt i vanlig ordning, här kom visst alla morgonfunderationer på en och samma gång! Hoppas kunna få till några inlägg den närmsta tiden, det är ju så kul att hänga här inne! 





10 saker jag önskar mig

-Mest av allt önskar jag att alla i min familj får vara friska, lyckliga och må bra.

- Att Viljas inskolning på förskolan som kommer vara här under sensommaren ska gå bra. 

- Att pumphuset blir klart under sommaren, både exteriört men även interiört och att allt snart är monterat och klart så att det går att driftsätta.

-Att grävis kommer och att de gigantiska avloppstankarna går att installera. Nu har vi miljötillståndet, tankarna är hemma (lossningen gick som en dans tack vare att en avlägsen granne ryckte ut mot betalning i fikabröd- lycka är att kunna sluta sådana avtal). Kvar är att få ner tankarna i marken vilket jag hoppas kommer ske denna sommar tillsammans med markmodulering. Håll en tumme att vi mätt rätt och att provborrningarna inte endast var lyckokast! 

-Att vi ska lyckas restaurera jordkällaren. Går ihop med punkten ovan, eftersom planen bland annat är att lägga på massor. Men även se över dörren och golvet.

-Att skörden inte slår fel, utan att vi får gott om potatis, lök, pumpa, squash, tomater och chili. I år har vi ett litet men naggande gott startfält- 150 kvadrat fick räcka att handgräva med spade detta år och växthuset som är snett och vint funkar skapligt som växthus.

- Att samtliga plantor från Spezialplants ska rymmas i bilen och att vi får låna den bil som det lutar emot.

- Att restaureringen av Blomsterlottas ska gå bra. Kommer jobba större delen av min semester (som är 2 1/2 vecka) med att genomföra ett stort projekt tillsammans med några andra driftiga personer. Undertecknad är projektledare.

- Denna punkt innefattar två önskningar- att vi får barnvakt så att jag och maken kan jobba på tillsammans. Drömmen vore att kunna röja sly upp mot vägen samt klyva bort den sist veden så att vi kan göra fint runt vedboden samt måla den och snygga till infarten. Jag önskar att få jobba och få känna tillfredsställelsen när ett projekt är klart, inte som 99,9 % av tiden bli avbruten. Egentid när man har barn kan faktiskt vara att få jobba en timme eller två helt ostört ❤️





På upptäcksfärd i trädgården

Strax innan vi åkte norrut kom ett ordentligt snöoväder som bäddade in hela trädgården i vitt. 



När vi kom tillbaks från påskfirande i Västerbotten mötte våren oss. Snön hade smält bort, förhoppningsvis var det sista gången för i år att trädgården är täckt med vitt! De kalla nätterna var kvar, men veckan efter vände det. Vitsipporna kom och förgyllde diket. Krokus och snödroppar hade tittat upp ur gräsmattan för andra gången denna vår och är i skrivande stund helt överblommade. Gullvivorna har tillsammans med scillan tagit över stafettpinnen som vårens budbärare. 
Snödroppar i kvällssol

Påtar på ute i rabatterna om kvällarna, kan inte låta bli nu när allt börjat spira. Gräver försiktigt och försöker artbestämma allt jag stöter på. Vissa är bara blad, andra är betydligt enklare eftersom de har hunnit gå upp i knopp.


Jag har hittat vårblommorna vitsippa, krokus, gullviva, snödroppar, tulpaner och svalört. Även ett gäng perenner så som akleja, malva, pion, löjtnantshjärta, violruta och stormhatt har tittat upp med sina blad. Ska fortsätta detektivarbetet här under året. En angenämn syssla när man tagit över en gammal gård med tillhörande trädgård. 

I buskväg finns rosor, syrener, snöbär, doftschersmin. På bärbusksfronten har vi röda- och svarta vinbär, krusbär och hallon. Ett maffigt exemplar av rabarber och ett skruttiga litet växthus som jag har gett lite kärlek (inlägg kommer). 


De är finast där de står, men jag kan ändå inte låta bli att plocka med mig några in. Det gäller att bejaka den lilla flickan inom sig ❤️





Påsken

Det blir aldrig som man tänkt sig. Allra minst när man har planerat allt in i minsta detalj. Åkte hemhem till påsk och var så pepp på att maxa varenda minut! Rida, skida, umgås med alla härliga människor, sola på ett renskinn, basta, baka tunnbröd, greja på gården, fotografera, fiska och jobba med ett restaurerings projekt. Kort sagt jag ville skapa en semester med aktiv vila, Lisa 2.0. Maxa utbudet av härligheter, så som vårvintern inbjuder en till att göra. 

Jag vill, jag vill men jag räcker inte till- Ganska talande för semestern. Särskilt om man byter ut det sista jaget mot tiden.

Ödet ville ha ett finger med i spelet- det blev inget maximalt njut av den sorten som jag tänkt. När den välbehövliga ledigheten inföll och axlarna sänktes kom förkylningen som ett brev på posten. Det hör som till att jag blir sjuk när jag tillåter mig att slappna av efter en längre period av stress och press. Och det var inte bara jag som föll dit, hela familjen blev däckad. Feber, hosta och en grad av snorighet som jag sällan har upplevt. Knökade in tussar av hushållspapper i näsan för att slippa det eviga droppet av snor. Inte riktigt vad jag hade planerat- Det blev att byta flexledighet mot sjukdagar och någon dag med vabb. Hela familjen åkte som sagt dit, liksom ett gäng släktingar som vi hann smitta. 

Istället för att bli stressad över att det inte alls blev som vi tänkt, så sänkte vi axlarna och la ner prestationsribban. Fram emot helgen blev samtliga bättre och vi vågade oss på att socialisera lite utomhus. Vi har grejat på lite i maklig takt, men inte gjort ett jota av vad vi önskat att göra- mer än igår när bastun slogs på och bubbelpoolen fylldes upp. Och så blev det faktiskt en skotertur där under påskhelgen, Viljas första ❤️ Det bar varken av långt eller länge, men var alldeles tillräckligt för att jag skulle bedöma det troligt att jag skulle orka bli nerbäddad i skoterpulkan med hjärtegrynet.


Påsken blev med andra ord mycket lugn och inte alls vad vi tänkt oss. Men så blir det ibland och vilan var välbehövlig. I juni när vi kommer upp nästa gång hoppas jag dock på mer tur med hälsan. Vädret kunde vi omöjligt haft mer tur med- strålande sol och gnistrande snö!


Hej från berget!

Glad första advent! Tänk att december står för dörren och att första advent är här! Idag har jag bakat lussebullar, bränt fingertopparna samt ett antal lussebullar. Resterande blev halvgräddade i ugnen som såg sina bästa dagar på 80-talet. Ett fåtal bullar blev faktiskt riktigt hyfsade, så de fick våra grannar. Grannen kom nämligen förbi med traktorn och hjälpte oss att köra grus igår, helt på eget bevåg. Så idag ville jag tacka med nybakta bullar och kunde samtidigt passa på att få ansikten på några fler av våra grannar.

 

De har i alla fall fått ett ansikte på oss. Vi är de enda i byn som puttar sin bil genom byn…Det är självklart en mycket lång historia. Men en mycket nerbantad version är att ärendena blev fler än planerat och i dessa dagar när vi endast laddar på den lägsta effekten (laddboxen med installatör kommer till veckan) så är batterikapaciteten ganska låg. Färddatorn sa att kilometerna skulle räcka och det hade de också gjort om inte bilskrället kände för att stanna när det var fyra kilometer kvar på mätaren. Det var kanske 150 meter till närmsta hus med installerad laddbox, dock har detta hus bakom oss och framför oss hade vi 3 kilometer skog. Gissa vad maken valde? Men så fick han också springa bakom bilen och putta medan jag styrde. Jag puttade också på lite, men mest av allt så var det maken som tränade den kvällen. För kännedom så är en elbil svintung, så även fast bilen i sig själv är liten, så är batteriet stort och tungt. Nackdelen med att ha elbil är helt klart att 1) den är tung att putta 2) ingen kan komma med en reservdunk bensin och rädda en. Men hem kom vi, det tog bara sin lilla stund.

 

Några som åkt hemifrån är däremot våra höns. De har fått flytta till makens moster några stenkast härifrån. Vi insåg nämligen att vi behövde prioritera vatten och avlopp, inte renovering av ladugård och hönshus. För som djurägare har man ett ansvar och det är att sätta djurens främsta först, eftersom de själva inte kan göra det. Nu går hönsen i alla fall ute och pickar, de får sandbada och klorna kommer troligtvis aldrig att behöva klippas igen.

 

Nog med utsvävningar! Nils och Carl har i helgen grejat med gjutformen och så snart minusgraderna har gett med sig är det dags att gjuta. Det blir aldrig som man har tänkt sig, så för att göra en mycket lång historia kort så hade vi större problem med vattnet än vad vi visste om. Att det sedan var allmänt känt att vattenkvaliteten i Folkatorp är usel visste inte vi. Nåväl, igår informerade min kollega mig om det- något som vattenproverna även visade. Så istället för att gräva avlopp så fick vi börja med att greja med vattnet. En avsaltningsapparat har installerats under diskbänken (gårdens hitintills flashigaste apparat) och för att komma tillrätta med radonet så ska en avluftare installeras. Eftersom den befintliga hydroforen är den minsta som någonsin har tillverkats, så behöver den självklart också bytas. Och eftersom vårt lilla hus är precis så litet som just ordet litet antyder, så bestämde vi oss raskt för att vi inte ville få in de grejerna i huset.

 

Och för att skoja till det så gör vi det så invecklat som möjligt. Vi gräver ner pumphuset i slänten, likt en jordkällare, för att dels slippa skymd utsikt dels få en lägre uppvärmningskostnad. Eftersom maken blev nedröstad i hur hålet på två gånger tre meter skulle grävas, så hyrde vi en liten grävskopa förra helgen. Dock var den lite väl liten, så en granne fick komma med stora skopan och rädda upp situationen. I samband med att den grävningen genomfördes så föreslog svärfar att vi skulle sätta in vattenturbiner, så mycket vatten hade hunnit ansamlas i gropen vi grävt. För självklart valde vi att lägga pumphuset precis på den plats där hela gårdens dränering har sitt utlopp under mark. Men nu ska alla dräneringsrör vara åtgärdade och en gjutform är snart på plats där nere i hålet. Vi tackar vår lyckliga stjärna att Carl är en extremt skicklig gjutare. Samt att vi inte fångar någon fler i vår fångstfälla (det gick tack och lov hyfsat bra för den person som hade oturen att falla ner).

 

Vad har mer hänt och skett här uppe på berget? Sotaren har varit här och hör och häpna inte lagt eldningsförbud på samtliga tre eldstäder. Inte ens en fick eldningsförbud. Det finns dock en hel del att förbättra, så som vår halvmurkna takstege. Trästegar är visst inte godkända, särskilt inte när de är murkna. För att fira att provtryckningen i alla fall gått bra bestämde vi oss för att laga kökskaminen. Tirolia-spisar tillverkas inte längre och reservdelar hade vi hört skulle vara svårt att få tag på, men det bekymrade inte oss eftersom vi hade stenar på lager. Efter att ha askat ur köksspisen stod det dock klart att reservstenarna var färre än de trasiga stenarna. Samt att man eldat fulved, ved med spik, flitigt. Nya stenar som ska efterlikna de gamla är beställda och under tiden har vi köksspisen som avställningsyta och eldar flitigt i våra två andra kaminer nu när temperaturen ute sjunkit under nollan. Bredvid köksspisen har vi numer förresten även ett dörrhål, men det är definitivt en annan historia för nu vaknar Vilja! Hej från berget med flyttkartonger!

 

Ett, två, tre-flytt!

Har lovat mina nära och köra att kicka igång denna blogg igen nu när familjen blivit med gård! Sedan vi lämnade Västerbotten, en vecka in i november, så har vi packat och åter packat. Snart är hela lägenheten nerpackad i kartonger, mycket har också flyttats över till gården tillsammans med MÅNGA krukor. Det märks att det är en trädgårdsmästare som flyttar...På tisdag hoppas vi köra det allra sista flyttlasset från Lindesberg. Sedan blir det städning av lägenhet, tur att jag är ledig från jibbet några dagar!

En hel del städning och röjning har det också blivit. Vi fick nycklarna i måndags, den 25 oktober, och direkt efter vi gjort klart allt på banken så rullade vi ner till Kumla och började greja i garaget. Giver er alla några förebilder från garaget på gården...



Några guldklimpar så som fyra hela skolstolar och ett lager av Aspen drivmedel hittades bland all bråte. Skräp som till stor del bestod av emballage och kartonger som samlats under ett helt liv. 

Efter fyra timmar var det dags för begravning, då var allt utrensat, väggar sopade och golvet hade börjat få sig en omgång. Belåtna med dagens dagsverke åkte vi hem till svärföräldrarna och gav oss själva en sanering innan vi svidade om till svart och kopplade upp oss på länk mot Göteborg. Det blev ett fint avslut med stämningsfull musik <3 

Avrundade dagen med en en underbart god och vacker begravningstårta som Anna bakat.






NOREVÄGEN

Plötsligt händer det! Vi rycker upp bopålarna och flyttar till Kumla! I torsdags var dagen då allt blev lite mer verkligt, för då signerades köpekontraktet för vår gamla lägenhet. Via en förhandsvisning såldes vår lilla pärla. För oj vad mycket tid och kärlek vi gett denna lägenhet! Det som skulle bli en lättare upprustning med nya tapeter och lite färg slutade med att vi tog bort allt in till bara betongen, det efter att köksskåpen ramlar ner!!!

 Vårt älskade kök, kanske lägenhetens mest fotograferade vy?
 
Yviga pelargoner, kökssoffan som min farmor föddes i, karmstolarna av öländsk ek som även de är klädda i William Morris tyg Willow. Pelarbordet till höger är en robust pjäs som Nils snickrat och ljuskronan över det halvmåneformade bordet är egentligen ett avlastningsbord, men som i vår lilla kökshörna tjänstgjort som matbord. 
 
Det blev allt lite kalt när alla trasmattorna rullades ihop inför fotograferingen! Men kaffebryggaren och köksassistenten tillför lite färg. De platsbyggda hörnhyllorna stoltserar med farfars knäckebrödsburk och ett gäng vågar.
 
Bagarbänken där mycket bröd, kakor och bullar har knådats. Den lilla lökhyllan har maken knåpat ihop liksom det lilla gröna skåpet. Ett vitrinskåp till bredden fyllt med glas och porslin, jag har en förkärlek för grönt glas och muminmuggar...
 
Köket vetter mot balkongen, fönstret till höger är sovrummet. För dig som undrar så har inte svärmorstungan fått en peruk, det är bara en uppstammad Dr. Westerlund som står bakom ovanpå den platsbyggda bänken.
 
En kal balkong, här ute stoltserade ytterligare ett till dussin pelargoner samt två fikonträd och lite andra växter innan fotograferingen.
 
 
Tittar man in genom fönstret på balkongen ser man detta. Sovrum, hall och längst bort vardagsrummet med fransk balkong. Älskar tavelväggen som är ett ihopplock av favorittavlor, här i en avpersonifierad form. Man kan nog ana att där bakom så döljer sig en av lägenhetens två mjuka väggar (resterande väggar i lägenheten är av betong). 
 
Väggfärgen i sovrummet är blågrön och inte grå samt mer mättad i tonen. Lampetterna liksom lamporna är auktionsfynd, tavlan en gåva från farmor och Aiwest, linneskåpet har tillhört min gammelfarmor och den mycket färgglada filten har Ulla, en släkting till maken gjort. 
 
Farmors avlastningsbord har fått ny tjänstgöringsort och tjänstgör nu mer som sängbord. Viktigt att ha en muminkopp och ett elefantöra som hälsar en god morgon när man vaknar.
 
Personligen är jag mer förtjust i mitt sängbord, som är av en lite nättare modell från början av 1900-talet. Favoritvasen och en krympask på det och  det auktionsfyndade sängbordet är komplett. 
 
Väggfärgen, "Tant Johannas gröna" går igen på garderoben med alla stråhattar. Där uppe ligger ett gäng resväskor i läder som sväljer massor av bra-att-ha-saker. Fick förresten rådet att plocka bort brandvarnaren, men har man en pappa som jobbat som brandman så har man. Viktigt att visa att man inte tummar på brandsäkerheten. 
 
Om du öppnat ytterdörren när denna bild togs så hade du hittat en underbar vän som skötte såväl hund som spädbarn <3 Samt en hel del prylar som tillfälligt fått flytta ut i trapphuset...
 
Det gjorde fotografen, men hon hade redan sett oredan så det gjorde inget. Viktigt att välkomnas av blomstrande väggar när man öppnar ytterdörren, särskilt om man mer eller mindre har fått snirkla sig fram för att ta sig från trapphuset in i lägenheten.
 
Nu är ytterdörren tack och lov stängd. Och som sagt, det är väldigt kalt när alla blå hallmattor fått flytta ner i källaren. Dörren till höger är klädkammaren. 
 
En av mina många svagheter här i livet- klänningar. De i lite gladare färger puttades bak, medan allt rött helt plockades bort. Ett rivjärn är förresten bra att ha i garderoben, där och på tavlan förvarar jag nämligen mina örhängen. Mina skor i sammet och plexiglas används inte fullt lika ofta, men mina blå högklackade skor gifte jag mig i! Grattis till oss som ska få ut byrån som monterades ihop inne i klädkammaren...
 
Du skämtar? Ska du verkligen visa upp toaletten?! Jag inväntar kommentar från Hemnetknarkarna gällande den fantastiska placeringen av tvättmaskinen. För så går det när man älskar att bada OCH har en liten som bär tygblöjor. Har till och med vigt ett helt eget inlägg till tvättmaskinshistorien, leta rätt på den i arkivet bara.
 
 En lite trevligare vy. Inte ofta jag tänder ljus mitt på ljusan dan! Men nått litet grönt finns här alltid.
 
 
Nils morfars bokhylla som är högt älskad av någon annan än mig. Den sväljer massor av trädgårdslitteratur, så den har av den anledningen benådats. 
 
Bakom draperiet gömmer sig dataskärmar och annan elektronik. Skrivbordsstolen var så anskrämligt ful så den fick flytta ner i källaren, ersättaren blev en mer fotogenetisk köksstol. Mycket praktiskt också att slippa kånka ner den i källaren! Skriver inte heller på skrivmaskin när jag sitter och jobbar, så ingen behöver oroa sig för ergonomin på hemmakontoret. 
 
Älsklingstapeten som även Underbara Clara har på sina väggar. Till och med maken uppskattar dem! Så det är mycket troligt att det kan bli en favorit i repris på denna!
 
Vy från den franska balkongen. Det gröna är prydnadsapel, det färgglada är radhus.
 
Vi befinner oss fortfarande i vardagsrummet, men bakom bokhyllan. När maken inte såg hann jag klä hela baksidan av hans älskade skåp med panel, allt för att skapa känslan av ett litet och mysigt vardagsrum. Palettbladet kommer inte riktigt till sin rätt, men det gör inte avokado-, mango- och de andra träden heller, för de har blivit utvisade ner i källaren. 
 
En bonsaipelargon stoltserar i mitten på fönsterbrädan. Pelarbordet brukar vi skriva små citat på med krita och rottingpallen är klädd i samma tyg som kökssoffan.
 
Haha, här ser den observante att två nyligen nerklippta mårbackapelargoner tittar fram bakom palettbladet. Var inte riktigt meningen att denna bild skulle komma med, jag skulle ju tunna ut på fönsterbrädan och var tvungen att ställa krukorna någonstans.
För dig som inte riktigt greppat hur rummen förhåller sig till varandra så bjuder jag på en planskiss. Hade inte familjen utökats med en liten så hade vi bott kvar, så mycket älskar jag denna lägenhet.
 
Sommarvärmen var inte nådig mot sommarblommorna, så det mesta slets upp innan fotograferingen då det antingen hade blommat över eller brännts bort. 
 
Hörnlägenheten högst upp är vår. Motorcykeln till höger tillhör hund- och barnvaktsvännen Mikaela. Och de inhängnade pallkragarna som syns sådär halvbra i bild är tänkta att skydda mot katter. För att tillse så att pumpan och squashen skulle lämnas ifred av katterna, så byggde vi små burar som markeringar mot katterna som annars hade en förkärlek att använda pallkragarna som toalett. 
 
Pergolan med pallkragarna som skapat en egen namninsamling, det är inte varje dag det händer!
 
 
Vår lägenhet, men från andra hållet. Kul förresten att du ville titta förbi! Nu styr vi kosan mot nya äventyr, närmare bestämt det HÄR
 

Ögonblicket 20.25


Jag har strax rensat klart alla kantareller. Var ute på skattjakt igår med en barndomsvän och tar vara på skörden idag. Vilja har somnat under sin knallorangea filt, odag fem månader gammal. Chili snarkar under bordet och i kakelugnen brinner en brasa. Maken bakar bröd och ute öser regnet ner. Jag njuter verkligen av att vara hemhemma. Axlarna har sänkts. Ute har det börjat skymma. Snart dags att kura skymning- dricka te och äta kantarellmacka.




En sommarvecka

Låt mig bjuda på en sommarvecka i livet. Jag och maken har alltid något projekt på gång och förra veckan varvades pyssel med festligheter...

Måndag

Mina två zucciniplantor levererar nu mängder med mat. Det är zucchini på längden och tvären här hemma. Invigde givetvis veckan med att skörda av och laga zucchinplättar, lagom många att förse ett helt kompani med mat.

 

Serverade plättarna i ett soligt kök med krispigt äpple och tunna skivor av torkat kött. Fick ett infall och blev toksugen på salt, så jag skivade helt sonika lite bjärgo. Gott så.

 

Tisdag

Äntligen var det dags! Stallet hägrade och det var inte en dag för tidigt! En liten fröken har aldrig varit i stallet tidigare och var mycket storögd.

Eftersom bröllop stundade och regn hade utlovats, så inledde vi med paraplyträning. Cowiee, som vi övade mest med, var något skeptisk till detta påfund, men lugnade sig snabbt undertiden klickerträningen fortskred. 

 
 
Efter lek med paraply och vattenkanna (och en amningspaus) var det äntligen dags! Efter fyra månader fick jag svinga mig upp på hästryggen. Oj så underbart att flyga fram i galopp tillsammans med Kaffe <3 Den lilla familjen åkte hem i blå timmen.
 
 

Onsdag

Veckans projekt inleds, vi hade nämligen bestämt oss för att hjälpa en vän att tapetsera hennes gästrum. Snabbt gjort tänkte jag, men det visade sig bli lite mer jobb än vad jag trott…Vi inledde kvällen med att bryta bort lister och riva tapetskarvar. En vägg visade sig dock vara i sådant dåligt skick att vi bestämde oss för att ta ner all tapet på den väggen. Fram med tapetborttagaren och börja ånga loss tapeterna, medan maken fortsatte på de andra väggarna. Det är en fröjd att riva tapeter och upptäcka gömda tapetskatter!

 

Torsdag

En förnöjd mamma fick fortsätta riva tapeter innan det blev paus för lite trädgårdsjobb. Monterade några rabattkanter tillsammans med maken och satte sedan igång att fylla på med täckbark innan jag satte igång att rensa ogräs med resten av trädgårdsgruppen. Avslutade med lite samkväm i pergolan, att fika är obligatoriskt efter avslutat jobb. 

 

Och ja, efter trädgårdsgruppen blev det mer fix uppe i gästrummet- tapeterna på ena väggen fick se sig besegrade. Men eftersom lillan inte tyckte det var lika kul som sin far att spackla, så hanns inte allt förarbete med så som det var planerat.
 
 
 

Fredag

Fredagsmiddag med köttfärspaj och sedan renoveringskul. Lagningstapet åkte upp på väggen som blivit utan kläder. Sedvanlig paus med gofika och kaffe i halvlek, det är himla fint när någon annan stökar fram hembakt fika och dessutom passar ens barn <3 Eftersom inget blir så som man tänkt sig, så blev all spackling inte klar, men vi var glada ändå.

 

Lördag

Efter sovmorgon skrider vi på nytt till verket. Sista spacklingen kommer på plats och det målas vitt runt fönstret. Jag varvar målandet med att se laghoppningen där Sverige rider hem ett OS-guld!!! Lagom till att vi inte kan göra så mycket mer (spacklet har en torktid på 24 timmar) så är det dags att rusa hem och kasta sig in i duschen. Det var nämligen dags för bröllop! Sätter nytt personbästa och är snabbt redo för festligheter. Upptäcker dock att jag valt kläder utan en tanke på att jag helammar! Självklart har jag valt sämsta klänningsmodellen ever, långklänning som träs över huvudet med klädd urringning. Men det är i alla fall inte snickarbyxor som vi skämtat om att jag skulle bära tillsammans med en blus på överkroppen, för är det livesänt bröllop så är det <3

 

Eftersom jag och maken i person inte närvarade på festligheterna, så ordnar vi fest själva. Skålar i bubbel och knaprar chips framför dataskärmen, efter ceremonin är avslutad och det är dags för digitalt mingel. Vi fortsätter stilen på storslaget vis och vi som annars inte äter köpekött, kalasar och gör detta kycklingrecept.

 

Söndag

Blev uppvaktad med scones på sängen, efter sovmorgon. Hur otroligt det än är så har jag och maken nu varit gifta i TRE år! Vår vigselpräst kommer ihåg oss, fint så!

Firar med att dra på oss arbetskläderna, taket behöver målas. Det står helt klart när morgonljuset flödar in i rummet. Spackelspaden har inte gått helt obemärkt förbi. Efter två vändor takmålning laddar vi med bakelser och kaffe innan vi sätter igång och tapetserar.

 
 
Mellan våderna hinner vi äta pasta med årets gula kantareller, dricka ytterligare någon kopp mjölk med kaffe och byta ett antal tygblöjor. Och hux flux så var den veckan slut!

Idag när jag skriver detta är det onsdag. I måndags tapetserade vi klart gästrummet och idag, prick en vecka efter att vi satte igång, så ska vi sätta lister. Ännu ett projekt där vi strax kan sätta punkt och oj så fint det blev! Och det viktigaste av allt, vår vän blev superduper nöjd <3 Lycka är att få hjälpa andra, särskilt de som minst av allt förväntar sig det! 
 
 
 

 


Vi har blivit med gård!

Året var 2017 när det senast hände. Det där året när vi fick nycklarna till något större. För krukorna fick ju inte längre plats, så vi flyttade från den lilla ettan till en betydligt rymligre tvåa med balkong.
 
 
Men nu har även denna lägenhet blivit för liten för vår lilla familj. Krukorna är fortfarande fler än kvadratmetrarna, dessutom har vi fått tillökning i familjen. Så nu byter vi upp oss på nytt! Och denna gång slår vi på stort! Vi har köpt en gård! Där odlardrömmar och lantliv kommer att levas, på cykelavstånd från mitt jobb.
 
 
I vinter får vi tillträde till gården som inhyser två hektar jordbruksmark och en hektar skog. Vi kommer därmed inte gå sysslolösa, särskilt inte med tanke på att gården är i stort behov av kärlek. 
Tack och lov har jag och maken samma inställning när det kommer till projekt, så det här ska förhoppningsvis gå vägen <3 
 
En avstickare innan jag rundar av för denna gång. Så som ni kanske märkt är det lite tyst här inne på Bloggen, detta beror bland annat på att jag även jobbar att flytta min plattform från Blogg.se till Wordpress. Det hela bottnar sig bland annat i att jag har upptäckt att mycket bildmaterial försvunnit från arkivet (misstänker att Blogg.se grejat med kopplingen mellan plattformen och Instagram). Så parallellt som det städas och fixas i lägenheten, så jobbar jag små korta stunder med att fixa en backup av allt bloggmaterial som tillkommit under mina 13 (!) år vid tangenterna. Råkar någon av er läsare känna någon som är flink på det här med bloggflyttar så får du hemskt gärna hojta till! Detta tidskrävande jobb hade jag mer än gärna lejt bort till ett proffs! 
 
Slutligen vill jag passa på att önska dig en riktigt, riktigt fin augusti! För mig personligen så är det nu sommarledigheten börjar, eftersom jag snart ska få åka hemhem <3 Men innan dess kommer ett matigt inlägg om gården, renoveringstankar á la badrum samt ett överraskningsinlägg. Jag planerar även att dela med mig av bilderna från vår älskade lägenhet. 
 
 
 

Sommarsvep

Känner mig för tillfället hög på livet och så mottaglig för inspiration. Kan det månne bero på att det kliar i fingrarna efter att få skapa, samtidigt som dagens mission är att amma. När jag själv inte kan vara kreativ så hämtar jag inspiration från andra som är det och spar i min minnesbank. Instagram har i vanlig ordning fyllts med massor av härligheter...
 
Casa Gusto tillverkar dessa botaniska motiv i papier-maché, här fikon. Senast jag lekte med pappersmassa gjorde jag en blåsfisk, vilket kanske skvallar lite om hur mycket vatten som hunnit rinna under broarna. Blir sugen på att testa att skapa något likt detta.
 
Svenskt Tenn har grävt i arkivet och nylanserar tapeten Aurora, ritad av Josef Frank. En tidlös tapet som formgavs redan år 1947. Denna hade jag gärna satt upp någonstans!

Redan 1865 publicerades Alice i underlandet och under åren har verket inspirerat till många tolkningar, främst inom konst och mode. På Victoria & Albert Museum i London visas Alice: Curiouser And Curiouser Exhibition fram till årsskiftet. Fler än 300 föremål, bland annat bokens orginalmanuskript, finns här att beskåda. Ting som på ett eller annat sätt knyter an till berättelsen om den lilla flickan som följde efter en stressad kanin ner till Underlandet. Delar av utställningen har digitaliserats och finns att ta del av på vam.ac.uk.

Läsning för hängmattan. Deborah Moggach roman gavs ut redan 1999 och handlar om tiden då man spekulerade i tulpanlökar istället för aktier. Ett extra plus för vackert omslag och att boken filmatiserats. Filmen kom ut 2017 och det är Alicia Vikander som spelar i en av huvudrollerna, vilket bådar gott.
 
 

Under vinjetten ”Local hero” belyser Frida på Trendenser kända nordiska designklassiker i samarbete med dess producenter. I veckan fördjupade hon sig i Skultunas Liljanljusstakar. Kul att läsa om dessa klassiker som jag ifjol fick i julklapp.

 

Avslutar med lite smått och gott för gommen. Måste testa detta, rädisor med olivolja, parmesan och flingsalt.

Ett hem bjöd på ravioli med örter fylld med färsk getost, ärtor, spenat, basilika och parmesan. Mums!
 
Sofia svängde ihop en kall sallad med melon, jalapeno, ärtor och mozzarellaost. 
 
Svalkande ängssyraglass med honung, olivolja och svartpeppar serveras på Cafe Nizza. En spännande smakkombination!
 
På innergården står en stor fläderbuske, dess söta och något tunga doft fyller luften dessa ljumma sommarkvällar. Och i lurarna går nu sommarvisorna på högvarv, bland annat så spelas Visa vid midsommartid och Visa vid vindens ängar.
 
 
Alla bilder är länkade till sina källor, frånsett den sista som jag fotograferat ❣
 
 
 

Att vända blad

Idag fyller jag 33, vilket känns som en smått overklig siffra. Kommer ihåg när man var liten och tyckte att de som gick på högstadiet var gamla!

Den bästa present man kan tänka sig har jag fått. En frisk liten flicka som ligger vid mitt bröst. Är så innerligt tacksam ❤ 


På sängbordet står en brokig trädgårdsbukett. Jag har just druckit upp morgonkaffet. Det där med natt och dag tränar vi fortfarande på. När vi väl vaknade i förmiddags hade jag en del grejer på min vill-göra-lista som jag passade på att få undan medan Vilja ännu sov efter barnvagnspromenaden. Tror att jag minsann ska ta och fylla på min urdruckna kaffekopp. Det får bli en påtår.



På min tallrik

Sommar är lika med enkel mat, mat som ska gå snabbt att svänga ihop. Gärna tillsammans med en god efterrätt som avslutning. Jag giver er två varmrätter respektive två godsaker att förgylla sommardagarna med...

Hotelthemonica serverade detta goda, en riktig försommarrätt med vit sparris, hollandaise, räkor och grillat surdegsbröd. Mums!

Huvudingrediensen sparris går igen i denna rätt, som är något matigare eftersom den innehåller både potatis och ägg. Hittat på Elsa Billgrens tallrik.

Billgrenwood postade detta läckra som ser ut att vara citron- och vallmokaka toppat med grädde och färska jordgubbar. Gott med både syra och sötma.
 
 
Avslutar med detta som serverades på DoMa, pavlova med kardemummaglass, älgörtscurd och nystekt rabarber. Måste definitivt testas, då jag fullkomligt älskar kardemumma och rabarber! Har dessutom en stor laddning älgörtskoncentrat i frysen.

Alla bilder är länkade till källan, bon apetit! 🍴
 

Rottneros park

Dagens första stopp som maken planerat in var Mårbacka. Efter en förmiddag i Selmas fotspår styrde mot dagens andra stopp, Rottneros park.

Bruksdisponenten Svante Påhlson önskade där i mitten av 1950-talet matcha Rottneros med Ekeby från Gösta Berlings saga. Hans vision ska ha varit att skapa en samverkan mellan natur, skulptur, park och arkitektur. Det var viktigt att det omgivande naturlandskapet bjöds in i parkupplevelsen, vilket bland annat siktlinjer över sjön eller de mörka skogssluttningarna är exempel på. 

Jag och maken vandrade runt i skulpturparken som både stoltserar med anrika byggnader och maffiga trädgårdsinslag.

Här skymtar Carl Eldhs parterr. som är en av parkens alla beståndsdelar. Rottneros park gör verkligen skäl för benämningen skulpturpark, här finns ett hundratal skulpturer och reliefer. De flesta är från slutet av 1800-talet fram till 1950-talet och har formgetts av bland annat Carl Eldh och Astri Bergman-Taube, den senare är den enda kvinnliga konstnären som har sina alster i parken.
 
Samtliga delar i trädgården är som sagt namngivna, här ovan kan Kungens trädgård beskådas.
 
Maffiga perennplanteringar i Blomstergården ritad av Edvard Jacobson. Hans koncept var en blomstergata som skulle skänka en känslan av att vada i blommor. 
 
 Det fanns även ett gäng sommarblomsplanteringar. Här en växtkombination med silverek (Senecio cineraria), flitiga Lisa (Impatiens walleriana) samt rosa och vita sommarljus (Gaura lindheimerii).
 
Men jag tittade inte enbart på växtkombinationerna (och lekplatserna), utan det blev även en hel del konst denna dag...Vid Vigelandsplatsen stoltserade granitskulpturen Skremt.
 
Och här står en donna som jag var nära på att missa på grund av all grönska. Tänk att få vara här när alla roddisar blommar, vilken syn det måste vara!
 
Originalstatyn står vid Hötorget i Stockholm och består av nio figurer, både manliga och kvinnliga. Här i Rottneros hittas statyfontänen med endast fyra kvinnofigurer, samtliga ur Carl Milles Orfeusgruppen, ståendes mitt i den cirkelformade gräsmattan. Kan du se de fyra kvinnofigurerna? 
 

Min profilbild

Fröken Tö


Kallas hon, men heter egentligen Lisa. Hon är trädgårdsingenjören i vintageklänning och blommor i håret. Hon har hjärtat på landet, men bor i stan. Hon som älskar blomster, resor och pyssel. KONTAKT: lisajonsen@gmail.com alt. 076-8184973
Medlem i Better Bloggers
RSS 2.0