Den olycksdrabbade firren

Först började jag gråta och när man väl kom på hur man skulle få mig att säga vad som var fel, så visade det sig att jag grät eftersom farfar hade backat över middagen. Hur kom det sig annars att det låg en platt fisk på tallriken?! Jag hade allt suttit med moffe i båten och dragit upp både en och flera silverglänsande fiskar ur sjön och inte en endaste en hade varit platt, så det så!
 
 
 
 
Det dröjde 20 år, men så på min födelsedag så fick jag ett il. Jag även denna gång var jag på Öland, men känslan var annorlunda- Jag var beredd att smaka på den platta fisken. Jag kan snällt erkänna mitt misstag, inte över att jag smakade den, utan snarare för att det dröjde så länge innan jag kom över min inbillade matfobi, för platta fiskar är även de goda! Riktigt goda till och med!
 
 

Kommentarer

Tack för att du lämnar ett avtryck efter dig!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0