Man far inte ga upp svarade jag tvarsakert.
Tyvarr sa visade det sig visst att man fick ga upp i det lutande tornet! Pisas kannetacken.
Och pa toppen har jag nu varit, men det var ingen vidare trevlig upplevelse att forst betala 15 euro och sedan ta sig uppfor ett smal spiraltrappa vars trappsteg bade var ojamna och lutande! Men som vanligt sa var utsikten som man fick dar uppe vard modan. Att sedan fira triumfen med lite kastanjglass var en sjalvklarhet.

Men nu idag lamnar vi Pisa och beger oss till Rom. Forst ska jag bara ata lite frukost med farska bar och nybryggd expresso. Vi bytte ju som sagt hostelet mot ett B&B dar vi inte blir utelasta och dar rummen ar fantastiska! Dock sa har bade jag och Daniel haft lite svart att sova, vilket beror pa gardagens aventyr till stranden. Vi kan nu mer extra knacka som rodljus och kassan blir knaper...

P.s: Igar hade vi FEM busschafforer som skulle hjalpa oss hitta till varat hostel. Det var helt ofattbart komist att se dem springa runt dar inne, vilt gestikulerandes och med kartbocker och kartor i hogsta hugg. Dar pratar vi service minded!