Himlen!

Insåg idag att ridguide nog är världens bästa jobb, speciellt dagar som dessa då ridgästerna är riktigt duktiga på att rida! Att jag får betalt för att göra det roligaste jag vet, det är ju helt galet! Rida! Sedan tillkommer ju själva guidandet, men det är också kul. Extra roligt blir det när turisterna är vana ryttare med ett glatt humör!

 

Och att se alla lysande ögon och höra hur gästerna säger att de drömt om detta, efter att man just har flygit fram över fjället i galopp. Ja då är jag i paradiset. För jag som guide vill inget hellre än att mina ridgäster i slutet av turen ska känna sig nöjda med dagen (och kanske inte ha allt för mycket skavsår…). Men det är en sak att själv tycka att man gör ett bra jobb, det är nämligen inte förrän som man hör det av gästerna som man kan vara säker på att det verkligen har varit bra: ”Du är väldigt, väldigt duktig på det du gör och det märks verkligen att du hittat det du ska hålla på med. Din glädje för ditt jobb är smittande och vi kommer definitivt att komma tillbaks för detta är en upplevelse som jag vill få vara med om igen, men då ska jag på en tvådagarstur!” Jag blev varm i hela kroppen av lycka. Mina tår ville göra piruetter och jag har inte kunnat sluta le sedan dess. För jag menar hur ofta får man beröm av det slaget?!

 

Trackback
RSS 2.0